Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Litteratur - Beskow: Världsbildernas kamp (Westerståhl) - Hägerström: Socialfilosofiska uppsatser (Westerståhl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
318
för att ge framställningen en ton av
vetenskaplighet. När man omotiverat beigagnar
latinska uttryck och kursiverar dem, böra
de åtminjstone vara korrekta. "Sub
spe-cies aetherna" är en meningslös
ordsammanställning. "Emellertid synes det
säkrast att här tills vidare avstå från alla
metafysiska och meta- eller parapsykiska
spekulationer ..."
Beskows bok skall ju enligt titeln
handla om världsbilder och om kamp
mellan dessa. Någon verklig klarhet
häröver istår dock icke att vinna. Den ena
världsbilden, den "mekanomorfa", sättes
stundom i direkt relation till de
matur-vetenskapliga upptäckterna c«h förklaras
i det sammanhanget ha genomsyrat
västerlandet först under de sista två
generationerna. På annat ställe läses: "Vad
Kristus vände sig emot med sin revolutionära
värdeförkunnelse var tveklöst främst och
övervägande den
parabiologiska-mekano-morfa värdenormen." Kristus vände sig
"tveklöst främst och övervägande" mot
adertonhundratalets materialistiska
naturvetenskap. — Rörande den världsbild
författaren säger sig kämpa för erhåller man
än mindre exakta uppgifter. Här förklaras
rent ut att den ej tankemässigt låter sig
fixera, ty då skulle den förhindras i sin
fria växt. I en slutansträngning på sista
sidan säger sig författaren likväl kunna
"skönja att dess tema synes vara både-och
— enheten av en flerfaldighet, oförenlig
för vår sinnesfödda föreställning; att dess
material icke är materia, icke heller
energi, men Något, vilket för oss
framträder i dessa båda aspekter; något, vars
namn vi ej känna, men vilket vi kunna
kalla Det Annorlunda. Denna vardande
världssyn måste vi kämpa för; ty den skall
befria västerlandet. Inte ger den väl något
att leva och dö på; den är förvisso icke
Messias, men en som bereder väg, en
rö-jare av mark och en ropande röst, som åter
och åter måste låta sitt budskap ljuda,
innan den förblindade suggestionen
brister." —■ Må den som begriper detta
budskap verka i dess anda.
Jörgen Westerståhl
AXEL HlGEBSTBöM:
Socialfilosofiska uppsatser.
Bonniers 1039. Kr. 6 : 50.
Axel Hägerströms mer populärt hållna
uppsatser i socialfilosofiska ämnen har
samlats och utgivits av docent Martin
Fries. Den inledning med vilken Fries
försett iskriften har fått en mycket summarisk
utformning. På några få sidor lämnas en
översikt över Häigerströms lallmänna
filosofiska teorier, och inledningen ger
rörande problem som behandlas i
uppsatserna knappast något utöver vad där
direkt utsäges. En god allmän introduktion
till Hägerströms praktiska filosofi ingår i
nr 1 av Tiden 1940.
Ingen som verkligen är intresserad för
frågor om sed och moral, rätt och
samhälle bör försumma att läsa Hägerströms
uppsatser. Här möter ett skarpsinne och
ett förutsättningslöst tänkande, vilket på
alla måste göra intryck. Man förnimmer
ofrånkomligt även i dessa korta
socialfilo-sofiska analyser den ursprungliga
tankekraft och den passionerade
sanningssträvan, som förläna åt Hägerströms
forskar-gestalt dess mäktiighet, dess märklighet.
Den utgivna uppsatssamlingen borde
verksamt kunna bidra till spridandet av
kunskap om Hägerströms praktiska filosofi.
Hans teorier ha en självklart central plats
vid varje allvarlig diskussion av
ifrågavarande ämnen.
Någon redogörelse för Hägerströms
åsikter kan ej ifrågakomma, endast ett
par detaljer skall beröras. Hägerström ger
vid upprepade tillfällen uttryck åt den
meningen, att olika vidskepliga
föreställningar, till vilka han räknar
föreställningar om juridiska och moraliska
rättigheter och plikter, väsentligen verka
hindrande på en utveckling mot "allmän
humanitet och människomas kulturella
samarbete i klass- och folkförsoningens
tecken". Dessa rättsföreställningar skänka åt
konflikter mellan människor och grupper
av människor en absolut och fanatisk
karaktär, som annars ej skulle existera. Som
bekant har Wilhelm Lundstedt utfört
denna tanke närmare på internationella
förhållanden och kommit till den
egendomliga ståndpunkten, att just föreställ-
Tiden 5 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
