Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Gårdlund, Torsten: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikeskrönika
Krisen på arbetsmarknaden
Att fylla bristen på arbetskraft var den arbetsmarknadspolitiska uppgift,
som för omkring en månad sedan ’helt stod i förgrunden. I energiska ordalag
krävdes "en kraftansträngning, isom driver hela svenska folket till hårt,
välorganiserat och målmedvetet arbete". Den främsta talesmannen på denna linje
var professor Bertil Ohlin; hans manande ord Ii tal och skrift följdes av en
riksdagsfråga till socialministern om vilka åtgärder regeringen ämnade
vidtaga för att fylla behovet av arbetskraft. När denna fråga besvarades hade
läget på arbetsmarknaden väsentligt förändrats. Det verkade paradoxalt men
det var konsekvent, när professor Ohlin i det nya läget roade sig med att
förebrå socialministern för att denne uttalat en alltför generell önskan om
semestrarnas slopande. Herr Ohlin erinrade nämligen om, att arbetslösheten
i exportindustrierna under de senaste veökorna starkt ökat samt att många
industrier drabbats av råvarubrist, varför en stor del av näringslivet i stället
för brist på arbetskraft nu hade överskott.
Under stormaktskrigets första halvår hade ju larbetslösheten varit
rekordartat låg. Genom Tustningsutgifterna skapades en mängd nya arbetstillfällen,
en del av byggnadsarbetarna voro (sysselsatta med att göra de tidigare
planerade byggena färdiga och en annan del hade fått "påhugg" tack vare de
nya skyddsrummen. Även de militära inkallelserna bidrogo i väsentlig mån
att avlasta arbetsmarknaden.
I detta läge var det ganska naturligt att åtgärder för att fylla bristen
på arbetskraft helt dominerade arbetsmarknadspolitiken. För jordbruket har
man sökt mobilisera arbetskraft genom bildandet av de kooperativa
arbets-blocken samt genom att ersätta de till luftbevakningen inkallade
jordbrukarna med frivilliga krafter. För att tillgodose skogsbrukets
arbetskraftsbehov har arbetslöshetskommittéerna anordnat särskilda utbildningskurser.
Verkstadsindustriens arbetskraftsbehov skall fyllas genom de nyligen av
arbetsmarknadskommissionen startade omskolningskurserna; dessutom ha
verkstäderna själva låtit utbilda reservarbetskraft.
Även friviiliga krafter ha anmält sig villiga att fylla bristen på
arbetare. Kvinnornas beredskapskommittéer ha redan sänt ut ett visserligen
ganska begränsat antal ersättare, främst till jordbruket, och de ha dessutom
registrerat och utbildat många för ett allvarligare läge. Riksförbundet för 327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
