Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Gårdlund, Torsten: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikeskrönika
medel, som begärts för de arbetssökandes lokala förflyttning, undrar man
vad det är fråga om.
På varje punkt i ett sådant program råder för närvarande stora
svårigheter. De arbetslösa ha svårt att uppge hoppet på att vinna sysselsättning
inom sina ordinarie fack. Arbetare med så goda inkomster som
byggnadsarbetarna kunna klara sig på sina besparingar under flera månader. Dessa
arbetare ha tidigare knappast haft någon kontakt med arbetsförmedlingen.
Sådana förhållanden försvåra deras omflyttning. Omskolningen av
arbetskraft för verkstadändustrin har ännu blott kommit i gäng i Stockholm.
Omkring en tredjedel av de till den största av dessa kurser anmälda ha
uteblivit eller efter kort tid lämnat kursen — på eget initiativ eller på grund av
uppenbar olämplighet. Arbetsförmedlingen har tidigare haft en oerhört liten
betydelse för omplaceringen av industriellt yrkesarbete. Att utrusta
arbetsförmedlingen för de aktuella uppgifterna tar tid, att i ett slag vinna
förtroende hos de stora arbetargrupper, som förut undvikit arbetsförmedlingen,
är likaledes svårt trots all upplysning och trots fackförbundens medverkan.
Det är viktigt att denna omflyttning på arbetsmarknaden genomföres
utan dröjsmål. Ty innan en sådan anpassning skett, kan man icke överblicka
läget på arbetsmarknaden, man kan icke få någon klar uppfattning om
behovet av offentliga åtgärder mot den kvardröjande arbetslösheten. Det är
å andra sidan av vikt, att förhoppningarna om att helt övervinna krisen
pä arbetsmarknaden genom en omflyttning icke drivas så långt, att man
försummar planeringen av de sysselsättningsskapande åtgärder, som komma att
bli nödvändiga. Man kan ganska säkert vänta, att motstånd kommer att resas
mot offentliga arbeten med hänvisning till det svåra statsfinansiella läget.
Det kommer att sägas, att de stora statsutgifterna för upprustningen utgöra
en tillräcklig stimulans för sysselsättningen, och att det nuvarande
budgetunderskottet är flera gånger större än den mot arbetslösheten riktade
kreditexpansionen än under den förra depressionen. I detta resonemang förbises
emellertid, att icke enbart de offentliga arbetena skapade återhämtningen
1934—1935 även; om de voro en kraftigt bidragande orsak till
konjunkturuppsvinget. Den faktor, som dä var av lika väsentlig betydelse som de
offentliga arbetena men som nu saknas, är återhämtningen inom
exportindustrierna. De sysselsättningsskapande offentliga utgifterna behöva därför
denna gång vara mångdubbelt större än under den förra depressionen. Sedan
man skapat full verkan pä arbetsmarknaden av rustningsutgifterna genom en
omflyttning av arbetskraft, finnas inga som helst statsfinansiella hinder för
att genom nya offentliga arbeten — anpassade efter upprustningens behov ■—
uppsuga den kvardröjande arbetslösheten. Inflation skapas aldrig genom
att lediga produktionskrafter sysselsättas. Gårdlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
