Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l\ils Helger
W. lyckats med detta klarläggande, endast då det gäller begreppet
bottenskola. Då det gäller övriga termer i denna diskussion, är hans utredning
snarare missvisande än klargörande.
Det är med tillfredsställelse man finner, att författaren icke i begreppet
bottenskola inlägger detsamma som professor Johan Bergman,"’ nämligen,
att vi har folkskolan till bottenskola, då den högre skolan är byggd pä
en del av folkskolan. Denna begreppsförvrängning förekom ideligen under
den diskussion, som föregick 1927 års läroverksreform, och förekommer
ännu i dag då och då i diskussioner. Senast spökar den i en av professor
John Landqvist författad ledare i Aftonbladet för den 20 sistlidna april, där
det heter: "Man trodde bottenskolefrågan var principiellt löst med 1927
års reform, som genomförde bottenskoleprincipen så, att man kunde komma
in i läroverket såväl från fjärde som från sjätte klassen." På denna punkt
är professor W. av alldeles samma mening som vännerna av den för alla
samhällsklasser gemensamma, obrutna barndomsskolan. Det vore lyckligt,
om det missbruk av ord, som förekommer i både professor Bergmans skrift
och professor Landqvists artikel, äntligen vore ur världen.
Professor W. har en gång förut lämnat ett bidrag till avlivandet av
termen "folkskolan som bottenskola" som beteckning för ett skolsystem
med endast folkskolans lägre klasser till grund. Men den gången var
professorn mindre lycklig. Det var när han inom 1924 års skolsakkunniga
lyckades genomdriva en beteckning, som skulle ersätta "folkskolan som
bottenskola" men även inbegripa ett system med en avbruten folkskola som
grundval. Den nya beteckningen var "grundskola".’^ Att den skulle betyda
något annat än bottenskola måste vara ganska svårt att förstå. Uttrycket
grundskola har sedermera kommit mycket i bruk, men mest som alldeles
synonymt och till omväxling med "bottenskola", en användning, som torde
vara fullt berättigad.
Numera avlidne generaldirektör Bengt J:son Bergqvist sammanträffade
en gång med en handelsresande. De båda herrarna bekantade sig med
varandra, helst som de bägge var skåningar. Bergqvist var då chef för
läroverksöverstyrelsen. Men hans landsman hörde fel: "Jaså
järnvägsstyrelsen?" —• "Nej, läroverksöverstyrelsen. Jag har med läroverken att göra."
— "Ja, det har jag också haft, men jag kom inte längre än i tredje."
Det var uppriktigt sagt. Men om handelsresanden i stället påstått, att han
hade läroverket till grundskola för sin allmänbildning, nog hade väl detta
varit minst sagt missvisande. Det är precis lika missvisande att påstå, att
^ Skolreformen 1927, Stockholm s. å.
340 5 Sverges offentliga utredningar 1926: sid. 18.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
