Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISils Helger
Svenska Akademins under utgivning varande stora ordbok får ordet följande
tolkning: "Enhetsskola (efter t. Einheitsschule) ped., skolsystem
(anordnat) efter en hela skolundervisningen omfattande enhetlig plan, så att
undervisningen till en början är gemensam för alla och de olika
bildningslinjerna bliva grenar på en gemensam stam."
Eftersom ordet här uppges ha tyskt ursprung, så går vi till Meijers lexikon,
där man ej finner ordet självständigt utan på uppslagsordet "Schulreform"
och där endast i förbigående. Efter omnämnandet av latinets
tillbakaträngande för de moderna språken heter det: "Mehr politisch begriindet ist die
von Volkschullehrerschaft erstrebte Einheitsschule (allgemeine
Volk-schule)." Någon annan definition än detta synonyma ord (allmän
folkskola) finnas inte i denna encyklopedi, och det kanske därför inte är
alltför djärvt att anta, att ordet i Tyskland inte vunnit någon vidsträcktare
användning.
Inte heller i vårt land har OTdet enhetsskola fått någon allmännare
användning före skolkommissionen. Det finns inte ens i det yttrande till
statsrådsprotokollet, vari Värner Rydén formulerade sina direktiv till
kommissionen.® Men det skolsystem, som ordet betecknar enl. Nordisk Familjebok
och Nordisk uppslagsbok ® är på många Ställen i det svenska
undervisningsväsendets historia klart och tydligt beskrivet.
Om vi räknar Johan Amos Comenius, uppfostringslärans fader,
till den svenska skolhistorien —• detta är så till vida berättigat, som C.
under några år vistades i Sverge på kallelse av Axel Oxenstierna för att
vara regeringens rådgivare i undervisningsfrågor —, så kan vi säga, att det
nämnda systemet är beskrivet här i Sverge för mer än 300 år sen.^ Comenius
ville nämligen ha undervisningsväsendet uppdelat 1 Schola materna
(moder-skolan), Schola infantise (småskolan), Schola vernacula (den inhemska,
fosterländska, folkliga skolan, modersmålets skola, folkskola), Schola latina
(latinskolan) och Akademia (högskolan).^" Gränsen mellan folkskolan och
latinskolan angives till 12-årsåldern, och till dess borde alla barn
undervisas i folkskolan. Hade C. levat nu eller kunnat tänka sig den väldiga
ökningen i lärostoff —■ även sådant, som är behövligt för att inte säga
nödvändigt för envar — under dessa 300 år, så hade han helt visst funnit, att
den gemensamma barndomsskolan behövde ännu något år. Ingenstädes finns
i varje fall någon antydan om att den högre skolan skulle skäras ner i
® Skolkommissionens utlåtande I, sid. XIV, i väsentliga delar återgivet i tidskriften
"Föreningen", Sverges allmänna folkskollärarförenings årsskrift, häftet 3/1923, sid. 3, 4.
^ Artikeln där har samma förklaring som Nordisk Familjebok och är författad av
Nils Lundahl.
342 Fridtjuv Berg, Folkskolan som bottenskola, Sthlm 1882, sid. 14.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
