Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
dröja, innan detta framtidsprogram blev förverkligat, men han tröstade sig
med att "reformvännerna ha en utmärkt träning i tålamod".
Det kan i detta sammanhang vara intressant att se vilken tanke Fridtjuv
Berg hade om den tolkning, som professor W. i likhet med svenska
Akademiens stora ordbok ger åt begreppet enhetsskola, ett skolsystem, där "de
olika bildningslinjerna bliva grenar på en gemensam stam". B. invänder
i polemik mot biskop Billing — som liknat den av Sverges allmänna
folkskollärarförening förordade bottenskolan vid ett magasin eller en
förstuga, att den snarare vore att likna vid ett träd, en bild som "skulle
passa synnerligen väl för ett skolsystem, som vill ha sin gemensamma
rot i småskolan och sin gemensamma stam i folkskolan samt sina
förgreningar i de många följande utbildningslinjerna i olika riktningar".
Men en växt, som grenar ut sig vid eller allt för nära roten, är inte ett
träd, det är en buske, mer eller mindre förkrympt. Den får aldrig en
gemensam högrest och kraftig stam och en från denna utgrenande,
livskraftig krona. Så också med professor W:s "enhetsskola".
Då Fridtjuv Berg framlade denna bild av en "enhetsskola i vidsträcktare
bemärkelse", spirade redan i vårt land telningen till ett träd, sådant som
han tänkt sig. Det var den högre folkskolan, byggd på den fullständiga
folkskolan, och samma år som biskop Billing i riksdagen framlade det
negativa skolprogram, mot vilket Fridtjuv Berg ställde sitt positiva, beslöt
riksdagen ge dessa folkskolans överbyggnader rätt att anställa
realskol-examen, sedan deras namn ändrats till kommunala mellanskolor.
När Värner Rydén 1918 inom den demokratiska regeringen
Edén—^Branting framlade sina direktiv för en skolkommission, som hade
till uppgift att utarbeta förslag till en ny läroverksreform, så var det den
kommunala mellanskolan, vars framgångsrika och välsignelsebringande
verksamhet Rydén så väl kände från sin hemstad, Malmö, som fick tjäna
som mönster för en högre läroanstalt, omfattande mellanstadiet. Ordet
enhetsskola finns inte i yttrandet till statsrådsprotokollet, men
beskrivningen på en sådan skolorganisation kan ej missförstås. Såsom "e/i första
grundläggande princip" skulle gälla "att skolväsendet i dess helhet skulle
i organisatoriskt hänseende utgöra en sammanhängande enhet med
folkskolan såsom den grund, på vilken övriga anstalter organiskt förbundna
med varandra bygga." Och till yttermera visso tillägges: "Inom den
blivande skolorganisationen bör följaktligen finnas rum för allenast en enda
av staten understödd barndomsskola."
Denna klara och tydliga definition på enhetsskolan accepteras av s k o
1-kommissionen, som mot den ställer parallellskolsystemet. Efter en
mycket ingående diskussion av de båda systemens fördelar och olägenheter 345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
