Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
använda det namn, som han själv stått fadder till. Endast en blick på
vid-stående schema över detta system ger oss bilden av motsatsen till
enhetlighet. En av Göteborgs stadsfullmäktige, som f. ö. stod på professor W :s
sida i flickskolefrågan, liknade systemet vid ett konstrikt gryt, där endast
mycket tränade rävar kan hitta rätt. Och den bilden var ganska slående.
Man kan instämma i rektor Jalmar Furuskogs yttrande vid sista
läroverks-lärarmötet: "Vi kan väl inte i evighet ha kvar ett sådant system."
Det måste beklagas, att jag nödgats ta upp så mycket utrymme med frågan
om terminologin i diskussionen om den för alla samhällsklasser
gemensamma barndomsskolan, men då professor W. — sannolikt numera ensam i
vårt land — ideligen återkommer till detta tema och därvid genom
konsekvent utelämnande av det helt klarläggande motsatsförhållandet mellan
enhetsskola och parallellskola ådrar sig åtminstone skenet av att bara söka
blanda bort korten, så har denna utredning befunnits nödvändig.
Sakfrågan
När professor W. längre fram i sin artikel uppställer sex
kännetecken på enhetsskolan, så må det genast sägas, att dessa
kännetecken i huvudsak är tillämpliga på den på folkskolans sjätte klass
grundade högre skolan men icke på den som är byggd på fjärde.
Redan den första punkten: "Alla högre skolformer bygga på en
gemensam grundskola’ diskvalificerar den på folkskolans fjärde klass byggda
realskolan såsom enhetsskola, ty det finns inte i vårt land någon fyrklassig
folkskola. Den nämnda realskolan är byggd på % av folkskolan.
Det andra kännetecknet på enhetsskolan: "Möjlighet till vidare utbildning
inom högre skolformer står öppen för alla begåvade", är ännu mindre
kännetecknande för nämnda skolform, ty för det första är det i regel
omöjligt att vid 10—Il-årsåldern bedöma, vilka som är begåvade, för det
andra finns det ännu stora samhällen — jag känner ett på c:a 6,000
invånare — och en mångmila landsbygd, som inte har något slags högre
teoretisk skola inom så nära håll, att barnen kan utan resor eller inackordering
deltaga i undervisningen i en sådan skola, och i städer med läroverk finns
det tusentals hem, som inte är i den ekonomiska situationen, att de kan vid
10—Il-årsåldern bestämma sina barn för studier och därmed påtaga sig
risken att jämte de vanliga skolutgifterna få bekosta även privatläsning,
ferieläsning och kvarsittning.
Den tredje punkten: Fördelningen av de olika skolarterna sker endast på
grund av barnens begåvning (alltså ej på grund av börd, föräldrarnas för- 347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
