Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
snitt. Vid beräkningen av detta genomsnitt har manliga och kvinnliga
lärjungar sammanslagits. Se tabellen sid. 356.
Det är eljest den "förlängda studietiden" som alltid utgjort
huvudargumentet mot enhetsskolan i den, betydelse, Vari skolkommissionen och
övriga vänner av den gemensamma barndomsskolan fattar detta ord, och detta
är även professor Wellanders främsta argument. Sex årsklasser i
folkskolan, fyra i realskolan och tre i gymnasiet, blir 13 årsklasser; 4 klasser
i folkskolan, 5 i realskolan och 3 i gymnasiet blir 12 årsklasser. Så enkel
är den saken. Men redan på 80-talet visste den framstående skolmannen
rektor Sigfrid Almquist,®^ att minskningen i antalet årsklasser ingalunda
är detsamma som att studietiden förkortas. Som redan är nämnt finns det
något som heter kvarsittning. Och det finns mycket därav vid läroverken, i
synnerhet i den 5-åriga realskolan. Som exempel må nämnas, att av gossar
i tredje klassen (3®) vid vårterminens slut 1935—1937 endast 62,2, 63,i
resp. 62,9 proc. blev uppflyttade, d. v. s. för 37,8, 36,9 resp. 37,1 proc.
måste föräldrarna bekosta ferieläsning eller ytterligare ett skolår, i många
fall bådadera. I motsvarande klass av barn som gått dgenom hela
folkskolan (2^) är uppflyttningsprocenten 69,3, 67 och 68,9. Det är en liten
procent det också, men ändå avsevärt högre än den som gäller pojkar, vilka
gått till läroverken från fjärde folkskoleklassen. Flickorna har en högre
flyttningsprocent, men skillnaden mellan de från folkskolans sjätte klass och
de från fjärde klassen till’ läroverk avgångna gör sig gällande även bland
dem.
Det är givetvis kvarsittningen, som är orsaken till att den teoretiska
skoltiden ej blir lika med den verkliga, m. a. o. den genomsnittliga
avgångsåldern blir inte ett år högre för dem, som gå igenom
fyraårig realskola än för dem som genomgått den 5-åriga. Detta framgår av
tabellen å sid. 356.
Som synes av tabellen är den genomsnittliga avgångsåldern inte i något
fall ett helt år högre i den 4-åriga realskolan än i den 5-åriga trots den
teoretiskt längre skoltiden utan skillnaden växlar mellan 0,5 och 0,8 år.
I studentexamen är skillnaden i genomsnittlig avgångsålder mellan det
3-åriga gymnasiet — som i allmänhet rekryteras från 4-årig realskola —
och det 4-åriga (till vilket lärjungar från den 5-åriga kommer) för manliga
studenter 0,3 år vartdera av åren 1936—1938 och för 1939 0,2 år för
manliga lärjungar. De kvinnliga har exakt samma avgångsålder i det 3-åriga
som i det 4-åriga gymnasiet, undantagandes år 1938, då det 3-åriga
gymnasiets studenter råkade ha en avgångsålder, 0,2 år högre än det 4-åriga
gymnasiets studenter.
32 Se en artikel av fil. dr Edvard Göransson i Sv. Ltg 24 april 1940: 17, sid. 462—463. 355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
