Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Helger
Medelbetyg i klasserna och vårterminen 1935 vid allmänna läroverk,
där båda realskolelinjerna förekommer
Högre allm. läroverk Bealskolor
31 46 Diff. 45 Ditf.
Kristendomskunskap ........... 1,45 1,42 + 0,03 1,44 1,38 4- 0,06
Modersmålet .................. 1,30 1,23 + 0,07 1,31 1,25 -f 0,06
Tyska ........................ 1,05 0,93 + 0,12 1,07 0,89 + 0,18
Engelska ..................... 1,11 1,04 + 0,07 1,14 1,02 + 0,12
Franska ...................... 1,22 1,14 -f 0,08 1,25 1.12 + 0,18
Historia med samliällslära...... 1,43 1,39 4- 0,04 1,4 2 1,41 + 0,01
Geografi ..................... 1,46 1,39 + 0,07 1,56 1,43 + 0,18
Matematik .................... 1,15 0,98 + 0,17 1,14 0,90 + 0,24
Biologi med hälsolära .......... 1,89 1,38 + 0,01 1,4 2 1,34 + 0,08
Fysik ........................ 1,84 1,27 + 0,07 1,40 1,25 + 0,15
Kemi ........................ 1,31 1,25 -f 0,06 1,81 1,24 + 0,07
Summa 14,21 13,42 + 0,79 14,46 13,23 + 1,2 3
Orsakerna till det bättre .arbetsresultatet i den på fullständig folkskola
byggda realskolan än i den realskola, som bygger på % av folkskolan liar
man på läroverkslärarhåll grubblat rätt mycket över. Tidning för Sveriges
läroverk har som förut är nämnt funnit en av dessa orsaker, nämligen den
bättre begåvningen, det bättre urvalet av lärjungar. Den landra orsaken
borde inte heller vara svär att finna. Den som noggrant studerat 1938 års
flickskolesakkunnigas utlåtande, har säkert på sid. 72 sett en tabell över det
antal veckotimmar, under vilka lärjungarna i olika skolor fått undervisning
i olika ämnen under hela sin skoltid. Därav framgår bland annat, att de
lärjungar, som avlägger realexamen vid kommunal mellanskola eller 4-årig
realskola, undervisats i modersmålet 63 + 17 = 80 timmar, i matematik 26 -f 16
= 42 timmar, i tyska O + 20 = 20 timmar. De som tar realexamen vid
fem-årig realskola har undervisats i modersmålet 44 + 23 = 67 timmar, i
matematik 16 4- 20 = 36 timmar. Är det alldeles otänkbart att det högre antalet
veckotimmar kan ha haft något inflytande på arbetsresultatet? Är det inte
t. o. m. troligt, att de 13 veckotimmarna i svenska, som förstnämnda kategori
barn fått mer än de sistnämnda — jämte den bättre begåvningen och
mogenheten — kan ha haft något inflytande på deras förmåga att lära sig tyska?
358
Slutligen några ord om professor W:s jämförelse med skolsystemen i
andr a europeiska länder, där man, om Norge undantages, ännu
bygger den högre skolan på folkskolans fjärde klass.
I det traditionsbundna Europa är man ännu i viss mån fången i den
fördomen, att man måste börja så tidigt som möjligt att utbilda barnen för
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
