Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Hägerströms verklighetsteori
ting bilda ett sammanhang och att detta sammanhang är vår s. k.
erfarenhetsvärld i rum och tid, ha allt fog för sig. Hägerströms bevis för denna
tanke har visserligen i det föregående visat sig ötillfredsställande. Men å
andra sidan ser jag intet skäl, varför tanken skulle överges. Det förefaller
som om vi, då vi tala om existerande ting, faktiskt alltid tänkte dem i ett
bestämt läge i rummet och i en ödpurikt i tiden, varvid det är just fråga om
vår effairenhetsvärlds rum och tid.
3. Hägerströms sats "verklighet brtyder bestämdhet" återger, som vi sett,
en i filosofins historia icke ovanlig tanke. Satsen skall vara ett svar på
Hägerströms begreppsanalytiska fråga, vad som menas med "verklighet" i
vanligt föreställndngssätt odh i vetenskapen. Visserligen kan man peka även
pä en mängd andra vanliga tankar rörande verkligheten. Så t. ex. då
verkligheten säges vara något bestämt eller en bestämning jämte andra eller då
man även talar om att verkligheten är obestämd, motsägande eller dylikt.
Men dessa tankar har Hägerström föTkastat som orimliga på grund av deras
metafysiska karaktär. Beaktair man vidare, att det här är fråga om
verklighet i betydelse av "realitet" och icke om "existens" — "existens" betyder
ju för Hägerström något mera än "realitet" —, så synes satsen "verklighet
betyder bestämdhet" träffa en riktig tanke.
4. Däremot kunna vi icke gå med på Hägerströms bestämning av
existensens begrepp. Skälen härför ha framställts i det föregående. — Huru
existensens innebörd är att tolka, är en fråga, som: här icke kan avhandlas.
Ehuru det, såvitt jag ser, är riktigt, att det existerande tillhör ett bestämt
rumsligt-tidligt sammanhang (se moment 2), så synes det dock icke vara
möjligt att fatta existensen som tillhörighet till detta sammanhang, om man
söker ange innebörden hos existensen såsom den vanligen tänks. Ty
sammanhanget av existerande led fattas självt enligt en vanlig tanke som något
existerande. Och detta sammanhangs existens kan givetvis ej betyda att
sammanhanget är led i sig självt. — Möjligen måste även vid tolkningen av
existensen en analog tanke tillgripas som den Hägerström införde vid
tolkningen av realitetens begrepp. "Existens" äkulle då icke ha någon egentlig
innebörd. Det Bkulle blott förhålla sig så, att vi av vissa skäl, som då
närmare måste anges, avgränsa vissa reala föremål från andra och beteckna
dem som existerande. "Existens" anger då ej någon gemensam beskaffenhet
hos dessa föremål, utan är blott en etikett, som vi sätta på dem, då vi ställa
dem emot andra, icke existerande föremål.
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
