- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
377

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Wellander, Erik: Lektioner i svenska VI. Den rätta stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Motsättningen mellan invecklad form och enkelt innehåll blir ibland
löjeväckande eller rent stötande: Knäna på byxorna förorsakas av
diagonalt riktade dragningspåkänningar, vilka speciellt uppträda i byxbenens
inre, mot varandra vända sidostycken, då man befinner sig i sittande
ställning.
Meningen kan med god vilja förstås, men man undrar, om resultatet
verkligen motsvarar läsarens möda. Svårbegripligheten göres på något sätt
till självändamål, de vidlyftiga och invecklade ordalagen synas avse att ge
framställningen ett värde, som den i sig själv saknar. Vad betyder: Den
demografiska utvecklingen torde allt framgent som hittills bli en faktor av
vikt vid beräknandet av spritdryckskonsumtionens storlek, och denna faktor
kommer ännu åtskilliga år framåt att verka i försäljningsstegrande riktning?

Förmodligen något ganska självklart, nämligen att åtgången av rusdrycker
bestämmes bl. a. av antalet människor som använda sådana, och att detta
antal ännu är i stigande. I varje fall fyller tanken icke på långt när ut den
anspråksfulla dräkt, som den blivit iklädd.

Å andra sidan bör man ta sig till vara för den lättfattlighet, som vinnes
genom ytlig pratighet. De som läsa sakliga framställningar av allvarliga
frågor äro icke små barn, som skola utspisas med färdiglagad mat. Saker och
ting skola nämnas vid sina rätta namn, en riksdagsdebatt kan skildras utan
att riksdagsmännen kallas för farbröder och talmannen liknas vid en lärare i
katedern, en fabrik kan mycket väl beskrivas utan att läsaren behöver följa
med ett sällskap, som går igenom den och gör mer eller mindre naiva frågor.

Den lediga och obesvärade ton, som man ofta finner i populära
framställningar även av högst allvarliga ämnen, är avsedd att skapa intim kontakt
mellan författare och läsare, men vet författaren, om läsaren sätter värde
på denna intimitet, på dessa familjära vädjanden och stundom närgångna
frågor? Författaren pratar på: Nu stiger vi upp i tornet, och hur tror ni
det ser ut? Ja, kom inte dragandes med kyrktornet därhemma, utan fundera,
vi har god tid på oss
— ja det tycker författaren, men läsaren skulle vilja
avbryta ordflödet med ett Till saken!

Stilen skall sålunda anpassas efter ämnets art och ej efter författarens
lekfulla eller skälmska lynne. En rättegång är i regel en allvarlig sak, som
kräver en allvarlig framställningsform. Den lediga stil, som är vanlig i
tidningarnas underhållningsspalter, kan vara mycket bra när det gäller
kåserier om bioföreställningar, intervjuer med revystjärnor o. d., men den är intet
stilistiskt mönster att efterhärma i prosa med allvarligare syftning. Ibland
kan den vårdslösa tonen kännas som en ren förolämpning mot läsaren.

Idealet är en prosastil, som med kanslispråkets logiska skärpa och
klarhet förenar talspråkets otvungna enkelhet och livfulla omedelbarhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free