Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Nordström, Ludvig: Svenska folkets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska folkets framtid
mellan: "Helden und Händler", alltså mellan hjältar och krämare eller
tydligare uttryckt: mellan självuppoffrande heroism och snål egoism.
Denna syn på det historiska Tyskland går tillbaka till dess stora skalder
och tänkare och kan sägas ha framträtt i full medvetenhet i och med tyska
nationens enhetstillblivelse under Napoleonkrigen och ha fått sitt första
fullgiltiga uttryck i filosofen Fichtes berömda "Tal till tyska nationen" av åren
1808—09. Redan tidigare eller är 1800 hade Fichte i sin likaledes berömda
skrift om "Den slutna handelsstaten" hävdat statens allmakt över det
ekonomiska livet liksom över individen. Efter honom och i stor utsträckning med
utgångspunkt i honom ha sedan hans dagar Tysklands andliga ledare följt
samma linje, vilken karakteriserats framför allt av det absoluta kravet på
individens självuppgivelse och varje medborgares uppoffrande av sig och allt
sitt till statens bästa.
Det är självklart just denna uppoffring av det egna individuella intresset,
som för det tyska medvetandet framstår såsom heroism. Denna heroism är
emellertid, som synes, produkten av en lång historisk påverkan, utövad av
lärde män och skalder, och denna metod har på det sättet så genomsyrat det
tyska folkmedvetandet, att det i lärargärningen ser det nationellas högsta
uttryck och därmed kommit att till sist betrakta Tyskland såsom av gudomen
speciellt utvald att bli mänsklighetens lärare och ledare.
På den linjen gick redan Fichte fram i sin f. ö. underbara lilla skrift om
"Den lärdes bestämmelse" av 1794. Pä samma linje finner man sedan, ehuru
under andra yttre former, sä inbördes olika andar som Nietzsche och Wagner,
vilka båda betytt så mycket för utformandet av det moderna tyska
självmedvetandet — man observere t. ex. Wagners betydelse för Hitler — och på
denna linje har Tyskland nått fram till sin tragiskt-heroiska uppfattning om
sig själv som mänsklighetens räddare ur den anglosaxiska kommersialismens
och individualismens moraliska förfall, en uppfattning, som under förra
kriget fick sitt uttryck i Friedrich Naumanns något tidigare publicerade bok:
"Weltmacht oder Niedergang", alltså: Tyskland som mänsklighetens andlige
ledare, världslige herre och moraliska förebild — eller dess totala
försvinnande från världsscenen.
Medan sålunda starka enskilda individer uppbyggt Englands världsmakt,
oberoende av staten och ofta nog under bestämd motsättning till staten, har
det varit härförare, statsmän, lärde, skalder och organisatörer, som uppbyggt
först den tyska staten och som sedan, med dess hjälp och med individens
fullständiga underordnande under denna stat, ha skapat det mäktiga
Tyskland och satt som dess mål att krossa de starka enskilda männen i England
och överflytta deras välde i den tyska statens händer.
Men varför? 403"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>