Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Nordström, Ludvig: Svenska folkets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska folkets framtid
denna världsdel på den federativa principens grundval, vilken nya
arbetsenhet kommer att samarbeta med övriga demokratiska stater och nationer i
hela världen. Kort och gott: denna engelska seger skulle betyda det så länge
efterlängtade verket att uppbygga ett Europas Förenade Stater.
Inför ett dylikt perspektiv har Sverge alltså att ta ställning lika väl som
till den tyska planen, men situationen är i senare fallet ur snart sagt alla
synpunkter en annan. I det tyska fallet är det varken för Sverge eller för
någon annan åtminstone småstat någon tillstymmelse av val, där härskar bara
ett kommando. I senare fallet föreligger rätten till ett övervägande och ett
beslut, låt vara under helt naturligt tryck.
Och frågan är då, hur problemet ställer sig ur svensk synpunkt.
Det ställer sig närmast så, att vi för att ingå i en dylik federation fordra
med tyskarna, att Englands föråldrade principer och metoder på olika
områden helt och hållet slopas. Ty annars är det fara värt, mena vi, att
denna federation i praktiken kommer att bli ett lika eller för vår önskvärda
nationella utveckling nästan lika dödande band som den tyska
överhetsorganisationen. Ha vi i Hansan ett exempel på, vart det tyska skulle leda oss, ha vi
i de finansmetoder, vi fått från England, ett lika klart exempel på, hur det
engelska skulle kunna trycka oss. Men om vi garanteras, att det gamla
England i och med denna nya organisation definitivt, inför farornas tryck,
gör rent hus med sin monopolpolitik och låter kooperationens idé ta form
i verkligheten, då synes oss helt naturligt den engelska vägen vara den,
som historien själv utpekar såsom den riktiga, enligt all given erfarenhet
från det gångna.
II.
Frågan är då till sist, om och i så fall hur vi skola kunna tänkas göra
ett dylikt bestämt krav respekterat. Man bör nämligen icke inbilla sig ett
ögonblick, att engelsmännen äro större idealister eller människovänner än
tyskarna, och känslor av sympati eller antipati ha, som förut anmärkts, i
denna diskussion av vårt framtidsproblem intet att skaffa. Tyskarna slåss
för sin framtid, engelsmännen för sin, — vi, svenskar, ha att precis på
samma sätt slåss för vår. Den är visserligen i stort sett beroende av, hur
kampen mellan dessa jättar utfaller, men den är också i hög grad beroende
av vår egen hållning, vår egen vilja och vår egen klara målsättning.
Vi ha i tidigare konflikter av denna art blivit vana, att vår egen existens
icke på allvar berörts av stridens utgång. Det nya med det nu pågående
kriget ur svensk synpunkt är, att nu står Sverges öde på spel, därför att nu 413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
