Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Hedenius, Ingemar: Om lagen och staten som vårt gemensamma väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om lagen och staten Samt vårt gemensamma väl
överhuvud’ taget icke existerar några rättsregler, lät vara att det finns
fantasier om dylika. En sådan tanke är naturligtvis oantaglig. Den innebär också,
som vi redan sett, en självmotsägelse för författaren, ty han betraktar hela
tiden själv den av honom beskrivna rättsordningen såsom någonting, vilket
inte bara förekommer i fantasin. Den nyss kritiserade situationen
återkommer alltså här, men har nu blivit förvärrad. Vad som förut upplöstes i
fantasier skulle blott vara vad folk i allmänhet menar med gällande rätt.
Nu är det frågan om vad mera är, nämligen rättsreglerna i Olivecronas
egen, realistiska mening. För att icke även de skola förpassas till skuggornas
rike, måste vi anta, att hans teori om deras natur icke är helt riktig.
Efter framställningen av rättsreglernas natur, som innehåller åtskilliga
intressanta synpunkter vilka här ej kunnat refereras, övergår författaren till
att skildra, hur rätten kommer till genom lagstiftning och utbildning av
sedvanerätt. Att en regel får kraft av gällande rätt är, såsom Olivecrona
påpekar i detta sammanhang, intet mysterium, om man i rättens bindande
kraft icke ser något annat än medborgarnas psykologiska bundenhet av
rättsordningen. Ett därpå följande, innehållsrikt kapitel om rättighetsbegreppet,
i vilket — på gott och ont — författarens ståndpunkt tillämpas inom ett mer
komplicerat område, kan tyvärr ej refereras här. Jag skall till sist endast
beröra ett par idéer, som spela en roll i slutet av boken, och som ha ett
visst samband med Birgit Langes samtidigt utgivna skrift "Vårt
gemensamma väl".
I ett kapitel om rätten och våldet utför Olivecrona den tanken, att det är
de regelbundet inträdande sanktionerna från myndigheten, som utgöra
rättsordningens kärna. Utan detta våld, vars utövande staten sålunda har
monopol på, kunna inga rättsregler existera. Laglydnaden har emellertid icke
uteslutande eller ens till största delen sin grund i fruktan för straff. Rättens
ständiga upprätthållande genom våld, som ju direkt träffar endast ett litet
fåtal av medborgarna, verkar indirekt moralbildande på den stora massan,
så att de handlingar, vilka äro rättsstridiga, i regel undvdkas instinktivt utan
medveten tanke på det riskabla i att begå dem. Vår moraliska standard
un-derhålles och har till mycket stor del sin grund i rättsordningens
upprätthållande. Men samtidigt förutsätter rättsordningens existens, att vi även
på annat sätt prepareras att lyda. Det är här uppfostran och den offentliga
propagandan i skola och kyrka, press och radio har sin sociala betydelse.
Denna i och för sig självklara tanke har Birgit Lange tagit upp i sin bok
"Vårt gemensamma väl". Hela hennes skrift är ett lidelsefullt pläderande
för en rationalisering och intensifiering av den offentliga propagandan i
samhället. Rationaliseringen förutsätter, att skolornas religionsundervisning
görs konfessionslös. Andra mera bestämda direktiv meddelas emellertid icke. 433
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
