Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Wellander, Erik: Lektioner i svenska VII. Ordföljdsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna ordföljd ha vi fått från tyskan, där den är vanlig i affärsspråk
men i andra stilarter utdömes såsom ful. I vårt språk stöter den såsom
osvensk, stridande mot en grundläggande ordföljdsregel. Särskilt påfallande
blir den, när den uppträder i stilarter som ligga långt ifrån affärsspråket.
Ett vykort med påskriften: Carl och jag äro nu i Italien, och sända vi Dig
hjärtliga hälsningar, skvallrar med största bestämdhet om den skrivandes
yrke: det är en affärsman, en dam som sitter på kontor el. d.
I detta fall kan en bestämd regel ges, och det är en stor fördel. Värre
är det i de många fall, där ingen regel kan ges utan författaren är
hänvisad till eget omdöme och personlig smak. Ej sällan rör tvekan språkets
allra vanligaste ord, ord som brukas så ofta, att de icke borde kunna vålla
ringaste svårighet. Tyvär äro dessa ord ej sällan tillika så innehållsdigra,
att en felplacering kan orsaka verkligt missförstånd. Hit höra så viktiga ord
som icke och ej, i ledigare stil inte, likaså blott och endast, i ledigare stil
bara. Vad betyder Flyget ser icke förut kända byar? Hör icke till ser eller
till kända? Undgå alltså kända byar flygarnas blick, eller se flygarna förut
okända byar? Den valda ordföljden medger båda tolkningarna. Nu menar
författaren, som av sammanhanget framgår: Flyget ser förut icke kända byar,
och då borde han ha skrivit så. Ordföljden icke förut kända är i och för
sig icke omöjlig, felet är att icke i denna sats kan hänföras även till ser, och
det avhjälpes enklast genom att man låter ett ord skilja dem ät. Hade
författaren menat, att icke skulle dras till ser, så kunde han för att vara säker
på att icke bli missförstådd ha fogat in ett ord mellan icke och förut känd,
t. ex. genom att skriva Flyget kan icke se förut kända byar. Det är på detta
sätt vana författare arbeta, och en van iakttagare kan, när ordföljden är på
något sätt påfallande, ganska väl räkna ut vad författaren genom
omkastningen av orden velat framhäva eller undvika.
Sådana ord som icke och endast böra i regel placeras sä nära som möjligt
framför de ord, som de bestämma.
Skall man då sitta på detta sätt och läsa upp satsen högt för sig själv,
lyssna till den, rulla den över tungan och liksom smaka på den, för att
känna efter, om man fått den så klar och tydlig och välljudande som
möjligt? Ja det är just vad man skall göra. Det är vad goda författare göra;
en otränad författare skall icke hålla sig för god för att göra vad Viktor
Rydberg och Gustaf Fröding gjorde som en självklar plikt mot läsaren och
mot vårt språk. Det är vägen till att bli en god författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
