Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Svennilson, Ingvar: Synpunkter på ett svenskt uppbyggnadsprogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Synpunkter på ett svenskt uppbyggnadsprogram
Bostadsbyggandet kan även komma att behöva upprätthållas för att fylla
på vissa orter uppstående brister i bostadstillgången.
Emellertid kunna ansträngningarna att få till stånd ny produktion i stället
för den, som faller bort, icke enbart inriktas på att förbättra vår civila
försörjning under den relativt fredliga period under avspärrning, som vårt land
för närvarande upplever. Omfattande åtgärder, som stärka vår beredskap
för allvarligare påfrestningar och detta såväl pä det civila som det militära
området, synas vara behövliga.
Under den gångna krigstiden har vid upprepade tillfällen vår
transportapparat i olika sammanhang blivit överansträngd. En god beredskapsåtgärd
såväl ur militär synpunkt som ur civil försörjningssynpunkt synes vara att
utbygga vårt inre transportväsende för att bättre kunna möta sådana
påfrestningar. På denna punkt anmäla sig behov av dubbelspår på vissa bansträckor,
av vissa nya järnvägslinjer samt av ur angiven synpunkt betydelsefulla nya
vägar.
Möjligheterna att tillfredsställa alla här nämnda behov bli emellertid i
sista hand beroende av de resurser, som stå till förfogande, sedan försvaret
fått sitt. Materielanskaffningen för försvaret och arbetet på
försvarsanläggningarna ha ju under de gångna månaderna varit mycket omfattande. En
fjärdedel av industriproduktionen har under den gångna sommaren beräknats
tillflyta militära ändamål. Som man kunde vänta sig, har inom den ram
för försvaret, som hittills uppdragits, för vissa slag av materiel en viss relativ
mättnad uppnåtts. Men som alla veta, måste ännu stora ansträngningar göras
för att något så när hålla takten med den enormt snabba militära
utvecklingen i de krigförande länderna. Att skjuta de civila försörjningsproblemen
i förgrunden låter sig givetvis icke med bibehållen självständighet göra i
ett land, omgivet av länder, där krigsmaskineriet arbetar för fullt. Att
insatser ännu behöva göras för att utbygga pansarvapen, flotta och flyg torde
stå klart för var och en. Det är ett välbekant förhållande, att varje
utbyggnad och modernisering av en försvarsordning medför mycket stora
en-gångsutgifter i förhållande till de driftskostnader, som måste utgå, sedan
försvarsordningen en gång stabiliserats. De berörda områdena äro i enorm
grad kostnadskrävande och därtill i utpräglad grad arbetskrävande. Ingen
torde därför vid detta laget längre tvivla pä, att våra försvarsutgifter under
de närmaste åren betydligt komma alt överstiga utgifterna under de senast
gångna åren, och att den nödvändiga arbetsinsatsen i flera rustningsindustrier
kommer att växa.
Såsom inledningsvis framhållits, är det ur flera synpunkter av vikt, att
man vid utformningen av uppbyggnadsprogrammet håller den av
finansministern angivna riktlinjen i sikte, d. v. s. inriktar sig på produktion, som 465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
