Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskolan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Wellander
Bottenskolan än en gång
I sjätte häftet av Tiden för i år har överlärare Nils Helger i en artikel
"Enhetligt eller blandat skolsystem" givit en auktoritativ framställning av
bot-tenskoleprogrammet sådant det numera ter sig för dess gamla förkämpar. Herr
Helger är väl skickad för uppgiften, han torde vara den främste experten pä
området. Hans nitälskan för bottenskolan är känd och erkänd, hans
sakkunskap lika representativ som obestridlig: under åren 1919—1923 var han
medlem av skolkommissionen, och är 1938 utgav han på uppdrag av Sverges
allmänna folkskollärarförening denna organisations officiella propagandaskrift
"Enhetsskola eller parallellskola — skolreformen av 1927 och dess
tillämpning under tio år". Vad herr Helger icke vet om svensk bottenskola, det är
icke värt att vetas. Herr Helger förtjänar ock ett uppriktigt tack för det
redbara och oförbehållsamma sätt, varpå han i Tiden lagt fram
bottenskole-vännernas åskådning.
Ett tack må här också riktas till Tidens redaktion, som med vidsynt
generositet öppnat sina spalter för framläggande även av en annan syn på
enhets-skoleproblemet, som vid ytligt betraktande kan tyckas gå stick i stäv emot en
tidigare intagen socialdemokratisk partiståndpunkt. I själva verket torde den
av mig framlagda uppfattningen föga skilja sig från den som den
socialdemokratiska regeringen under 1930-talet vid skilda tillfällen givit praktiskt
uttryck åt — Arthur Engberg har i folkskolepressen fått upprepade varningar
för "den alltjämt fortgående uppluckringen av 1927 års skolbeslut" och den
fortsatta "raseringen av bottenskoleidén", och hans programskrift
"Demokratisk kulturpolitik" har högeligen ogillats på grund av "frånvaro av en
deklaration i bottenskolefrågan". Regeringen har vägrat att göra till sin den
doktrinära ståndpunkt i frågan om de högre skolformernas anknytning till
folkskolan, som bottenskolans anhängare förfäkta. Denna fråga är också av den
vikt för ett demokratiskt samhälle, att den förtjänar att ordentligt utredas
och skärskådas från skilda sidor, innan den löses. Jag tror att Tiden är ett 469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
