- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
483

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Lundkvist, Artur: En amerikansk dramatiker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

► Maxwell Anderson utgår i sina dramer från
konflikten mellan världens onda arv och
individens goda vilja. Bakom hans ofta
häftiga bitterhet finnes alltid en oöverkomlig
dröm om ett bättre liv, en segrande sanning.

Artur Lundkvist

En amerikansk dramatiker

Maxwell Anderson har under trettiotalet varit den vitalaste och mest
nyskapande dramatikern i Amerika, liksom 0’neill var det under tjugutalet. Ehuru
0’Neill torde ha haft betydelse för honom som banbrytande föregångare
har Anderson dock knappast i något avseende anknutit till hans verk, utan
sökt sig till en helt annan tradition. Allt tydligare har även Anderson visat
sig besitta en äkta dramatisk begåvning, låt vara att han saknar 0’Neills
inslag av genialitet. Hans stycken äger en kraft och intensitet i förloppet, som
i viss mån ersätter deras, i jämförelse med 0’Neills, ringare psykologiska djup
och även ringare herravälde över orden. Han är mindre poet än 0’Neill och
har inte som denne förmått skapa ett prosadrama av hög poetisk verkan; i
stället har han måst tillgripa versen för att med hjälp av dess rytm och
koncentration lyfta sin konst till en högre nivå. Denna ursprungliga brist i
hans utrustning synes ha varit en drivande kraft i hans utveckling från en
skicklig men ganska traditionell teaterförfattare till en anmärkningsvärd
förnyare av det samtida dramat, främst då den poetiska tragedin. Och detta
segerrikt strategiska användande av de givna resurserna vittnar inte minst om
hans begåvning.

I den "Prelude to Poetry in the Theatre" som inleder "Winterset"
framlägger Maxwell Anderson sin trosbekännelse som dramatiker. Han bemödar sig
om en mycket moderat hållning, men avstår därför inte varken från
målmedvetenhet i sak eller en högstämd ton. Han är inte den som i onödan vill offra publik
och inkomster på dramatiska experiment; och han motiverar sin försiktighet
med påståendet att ett skådespel måste finna publik genast eller i annat fall
saknar möjlighet att få det senare. Vilket inte är riktigt sant, då åtskilliga
betydande stycken fått vänta länge på uppförande utan att därför ha gått
förlorade för världen. Men han vill alltså för egen del ha publiken med sig
vid sina försök att förnya dramat. Lyckligtvis anser han sig dock ha anledning
tro att publiken på samma sätt som han själv är på väg bort från den realistisk- 483

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free