- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
536

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Tingsten, Herbert: 1789—1940. En idéhistorisk återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herbert Tingsten

vissa bestämda världshistoriska omvälvningar måste tydas på detta sätt. Den
som före omvälvningen, före händelsen påstår, att hur än omvälvningen eller
händelsen blir beskaffad, skall den hälsas med glädje, förkunnar blott sin
vilja till underkastelse inför makten. Lät oss respektera en naturlig fruktan,
men låt den inte maskera sig som historiefilosofi. Skräck och vishet höra
icke samman.

Man har talat om att vetenskapen i dagens politiska strider skall stanna i
sitt elfenbenstorn för att i kylig avskildhet följa sin kallelse att tjäna
forskningen och förnuftet. Det ligger något naturligt och riktigt i denna tanke.
Man vill inte, att de, som måste vara fyllda av sanningens passion, skola
inblandas i vardagens tvister, skola tvingas till kortfristiga synpunkter och
värderingar av andra klass. Liksom munkarna i en tid, för vilken världen
utanför vår egen var den starkaste verklighet, symbolisera likgiltighet för
det jordiska, skola de intellektuella i en värld, som hyllar det rationella
framsteget, präglas av det väsentliga i sin kallelse. Men en vetenskap, som
är stum, då de värden, den är satt att försvara, angripas, fyller inte sin
uppgift, och en vetenskap, som vill förvandla elfenbenstornet till en
väderkvarn, vars rörelseriktning bestämmes av stormen utanför, har förrått sin
egen sak. Den trygghet vi ha rätt att kräva är inte den, som alltid står
underkastelsen till buds. Den är frihetens trygghet.

Vad jag vill kalla den religiösa linjen innebär, inte en utväg i den
mening, som jag nyss angivit, men den ger sanktion åt valet och en belöning
åt den väljande, som vi andra inte kunna göra anspråk på. Den troende
anser sig veta, att det rätta segrar, om också icke i denna värld så i en
kommande. Den goda handlingen, offret, det självpåtagna och ädelt burna
lidandet värderas av en makt, starkare än världens samlade arméer. Varje
ädel handling ingår i ett arv, som icke rost och mal kunna förstöra. Vår
främste representant för den religiösa liberalismen har i ord uttryckt denna
tanke så:

"Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,
vad skönt du gjort kan ej av tiden härjas.
Det är en skörd, som undan honom bärgas,
ty den hör evighetens rike till."

Ingen vill angripa eller nedsätta denna tanke. Den har gett mänskligheten
tillskott av ståndaktighet och mod, som alla uppskatta. Men för många av
oss är tanken främmande. Vi tro inte på någon Gud, som belönar
uppoffringen, inte heller på att de tankar, som vi firina goda, komma att likt
ädel-536 stenar samlas i någon dold skattkammare, inte ens på att historien kommer

Tiden 9 . 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free