Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Engkvist, Olle: Byggnadsindustrins läge och framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsindustrins läge och framtidsutsikter
på det i samband därmed utfärdade förbudet mot rivning av gamla hus.
Viktigare är nog den allmänna osäkerheten på marknaden och framför allt de
höga kostnaderna. Det var nämligen inte endast lönerna som steg.
Materialpriserna sprungo upp på ett fantastiskt sätt. På järnmarknaden stego priserna
till det tredubbla. En del material tog slut som t. ex. linolja, som redan 1 %
år efter krigsutbrottet inte fanns att få. Och sedan kom ett oerhört prisfall
efter fredskrisen.
Denna avslutades i stort sett 1922 och därefter började en uppblomstring
av byggnadsindustrin fram till 1930. Statistiken visar att bostadsbeståndet i
Stockholm fram till idag fördubblats i förhållande till 1914. I samband med
krisen 1929 fick också byggnadsverksamheten kännas vid en viss
inskränkning. Haussen fortsatte emellertid på detta område de följande åren och 1931
—32 var bostadsproduktionen i Stockholm större än någonsin tidigare och
större än till och med någonsin senare — med undantag blott för rekordåret
1939. Efter Kreugerkraschen 1932 kom en kris för byggnadsverksamheten.
Ränteläget stramades åt. Ett bostadsöverskott hade uppstått under de
föregående årens livliga byggnation och ledighetsprocenten närmade sig 4 proc. Det
blev ett stillastående.
1933—34 hade vi sä den stora byggnadskonflikten. Denna resulterade i att
byggnadsindustrin vann någonting som var oersättligt och som vi hoppas få
behålla för all framtid. Vi fingo bort de fria ackorden.
1934—35 kom byggnadsindustrin åter igång på fullt allvar. Det började
försiktigt. Men byggnadsverksamheten växte år från år och nådde 1939 en
kulmen, då hela byggnadsverksamheten i landet beräknas ha uppgått till en
miljard kronor. Nettotillskottet av bostäder var detta år i huvudstaden inte
mindre än nära 28,000 eldstäder. Därmed synes ett visst bostadsöverskott ha
uppstått. I Stockholm var ledighetsprocenten vid årsskiftet 1,5 å 1,7 proc.
Det står så många lägenheter tomma nu att man måste befara att en mycket
stor ledighetsprocent förefinnes. Den inventering som påbörjas de närmaste
dagarna skall klarlägga detta. Framtidsutsikterna äro därför ovissa. Men vi
minnas hur det gick under förra kriget.
Nu har byggnadsverksamheten stoppat upp. I år har man huvudsakligen
slutfört tidigare planlagda byggen. Men antalet beviljade byggnadslov, som ju säger
en hel del om utvecklingen under den närmast kommande tiden, utgör i år endast
10 proc. av förra årets siffra. Ännu har den därav förorsakade arbetslösheten
icke helt kommit till synes. Våra försvarsbyggnader ha tagit en hel del av
byggnadsarbetarna, framför allt timmermän men även grovarbetare och
murare. Försvarsindustrierna ha dragit till sig folk. Därtill komma de stora
inkallelserna.
★ 539
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
