- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
542

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Engkvist, Olle: Byggnadsindustrins läge och framtidsutsikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olle Engkvist

Plåtslagare .............................. .. . 4: ~ kr.

Övriga cirka ................................ 80:– „

Om man granskar de olika materialen, som ingå i ett byggnadsföretag av
denna storleksordning, blir det som följer:

Cement representerar ....................................................2.79 %

Trävaror „ ....................................................4.71 %

Tegel „ ....................................................3 %

Bruk ....................................................2.3 %

Järnbalkar och armeringsjärn ....................................2 %

Övrigt material håller sig för det mesta under 1 proc., en del till något
mera. Totalt utgöra materialkostnaderna inemot hälften av de egentliga
byggnadskostnaderna. Man tycker ibland att det är tröstlöst att få ned
byggnadskostnaderna på något sätt. Alla faktorer, som ingå i byggnadskostnader,
utgöra tillsammans de 100 proc., och det är på alla dessa faktorer man skall

försöka nagga något, då man skall försöka förbilliga byggnadskostnaderna.



Nu hotar ju en arbetslöshet inom hela byggnadsfacket och därmed
angränsande yrken och fack. Då är det fråga om, hur man skall kunna klara den på
bästa sätt. 1933 prövades byggnadsindustrin som arbetsanskaffningsprojekt.
Utvecklingen gick snabbt och krisen övervanns på ett sätt, som man kanske
aldrig drömt om. Vi fingo till och med importera arbetskraft, särskilt 1938
—1939. Då man därmed fått klart för sig, att byggnadsindustrin är en
nyckelindustri, vill man än en gång pröva denna metod. Men när
byggnadsfolket nu ropar att vi skola sätta igång, är det vår skyldighet att se till om
betingelserna förefinnas och pä vilka villkor ett igångsättande av
byggnadsindustrin kan ske. Första frågan är: hur mycket pengar behövs? Den senaste
högkonjunkturen representerade byggnadsverksamheten en miljard kronor.
Så mycket kunna vi emellertid inte ha råd att disponera som medel mot
arbetslösheten. Man har talat om 200 å 300 milj. kronor som en lämplig
summa, men hur skall denna finansieras. Ingen sätter nu igång ett
byggnadsföretag utan några garantier. Dessa garantier gälla först och främst tomter och
bundna kassalån. Oe senare gå ej att få fram just nu, ty ingen institution vågar
sig nu på att binda lån i större utsträckning. Skall man få gång på
byggnadsverksamheten måste därför billiga och lämpliga tomter ställas till förfogande,
och staten måste själv lämna såväl kassalån som sekundärlån eller garantera
dessa på annat sätt. Vill staten göra det utan vidare? Innan en sådan sak
kommer att bestämmas, behövs det garantier för att det inte skall bliva
prisökningar. Vi måste försöka knapra på arbetskostnaderna men även på tomtpriset
och materialpriserna. Byggnadsindustrin släpar med oerhört höga löner. Den
542 är en typisk säsonginstitution och kommer att förbliva det i en viss grad om

Tiden 9 . 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free