Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Engkvist, Olle: Byggnadsindustrins läge och framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsindustrins läge och framtidsutsikter
man inte radikalt lägger om systemet. Byggnadsarbetarna i Stockholm komma
upp i inkomster på omkring 10,000 kronor, om de ha jämn sysselsättning. Det
ha emellertid endast ett fätal och de övriga förtjäna betydligt mindre. I
Stockholm är därför genomsnittslönen omkring 5,000 kronor och i den lägst betalda
landsorten omkring 2,000 kronor. Skillnaden beror på olika arbetsintensitet,
oliika arbetsobjekt och slutligen på den ojämna arbetstillgången. Det är nog
inte så stort antal, som kommer upp i full arbetstid, 2,400 timmar pr år. Är
det lämpligt att under sådana förhållanden kräva en nedsättning av
arbetslönerna? Man kan tveka därom, med nuvarande system, men om man kan
avlägsna den stämpel av säsonganställning som byggnadsindustrin har nu,
försvinner denna tvekan. I sådant fall kunna arbetslönerna sänkas utan att
arbetarnas årsförtjänster minskas.
En jämnare sysselsättning motverkas dock av många faktorer. Låt oss först
SG på spekulationsbyggmästaren. När han anser konjunkturen lämplig
engagerar han en verkmästare, ett kontorsbiträde, förmän och arbetare och tror, att
han skall få ett kassalån. Han har sitt arbete i gång högst ett år. Då han är
färdig, avskedar han samtliga och drager sdg tillbaka från alltsammans och
väntar på nästa tillfälle. Ibland dröjer det flera år, men kommer förr eller
sanare tillbaka. Den typen av byggmästare måste avskaffas. Vi måste bygga
upp denna industri, så att det blir uteslutande ansvarskännande människor, som
få hand om densamma.
Inom byggnadsindustrin är det så, att en arbetare tages in den minut han
behövs och avskedas den minut han ej längre behövs, därför kan en sådan
arbetare icke veta, hur länge han har arbete. Det kan tänkas, att man kan bota
detta genom att införa en viss uppsägningstid för byggnadsindustrins arbetare
och därmed införa en mera fast arbetarstam hos byggmästarna. Därigenom
tvingas dessa till en viss fast och även kontinuerlig verksamhet. Säkerligen
skulle även härigenom den ofta för byggnadskvalitén skadliga forceringen bli
allt för oekonomisk för byggmästarna. Men arbetarnas anställningsvillkor skulle
cj längre bli så säsongbetonade. Ett sådant system skulle taga bort
spekulationsmöjligheterna och framförallt det hafs, som förekommer inom
byggnadsindustrin; allting skall gå så fort i våra dagar.
Låt oss slutligen se efter vad de olika kostnadsposterna betyder för
hyrorna. På vad sätt påverkas hyrorna av höjda byggnadskostnader och i
vil-kan mån påverkas de av räntor, och vilken av dessa faktorer betyder mest?
Vi ta som exempel en fastighet med normala kostnader:
För att klara en fastighets finansiering måste hyrorna täcka dels räntor,
dels onerakostnader, d. v. s. skatter, portvakt, bränsle, lyse m. m. Vi få
följande uppställning:
Fastigheten har ett taxeringsvärde av kr. 830,000: —. 543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
