Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Gårdlund, Torsten: Märkliga tidskrifter I. Edinburgh Review
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edinburgh Review
mot Gladstone, särskilt i den irländska frågan, för att på åttitalet bli organ för
de liberala unionisterna.
Tidskriftens upplaga ökade under de första sex åren från 800 till 9,000,
efter ytterligare två år till 10,000, för att 1818 uppgå till nära 14,000
exemplar. (Quarterly Review räknade 1818 en upplaga på 12,000 exemplar.)
Till detta kom, att vissa av Edinburgh Reviews volymer omtrycktes; år 1814
utgavs sålunda den tionde upplagan av den första volymen, 1815 den sjunde
upplagan av andra volymen. Med hänsyn till att Englands befolkning vid
denna tid blott uppgick till omkring 20 miljoner (av vilka den övervägande
majoriteten icke kunde läsa) var tidskriftens upplaga enorm.
Edinburgh Review utkom varje kvartal med ett häfte omfattande 2 å 300
sidor. Bidragen voro utan undantag osignerade; de mera framstående
författarnas identitet har senare avslöjats genom biografier etc. Samtliga bidrag
hade formen av recensioner av böcker eller andra publikationer. Detta blev
ofta nog en ren formalitet: den som ville ta ställning till en dagspolitisk
fråga skrev i anslutning till någon broschyr, något parlamentsprotokoll eller
utskottsutlåtande, den som ville belysa en vetenskaplig fråga valde som
utgångspunkt en bok eller uppsats, som ofta icke nämndes i artikeln (år 1829
förekommer t. ex. en översikt över kemins vetenskapliga utveckling, skriven
som recension av Berzelius’ "Lärobok i kemin").
Det hade frän början varit avsikten, att Edinburgh Review skulle drivas
utan arvode till författare och redaktör. Redan efter några nummer övergavs
denna princip, på inrådan av tidskriftens förläggare Archibald Constable i
Edinburgh, som tillämpade nya principer för förlagsverksamhetens ekonomi
och bl. a. medvetet stimulerade sina författare med honorar av dittills okänd
storlek. Under den första tiden fingo författarna ett honorar av 10 pund
per ark (= 16 sidor), efter något år höjdes det till 16 pund per ark för
att senare uppgå till 20 pund per ark. Trots att dessa honorar voro
mångdubbelt större än vad som vid denna tid var vanligt, kunde Constable år 1814
sälja utgivningsrätten till Longmans i London för 4,500 pund.
I etthundratio år bibehöll tidskriften sin utstyrsel och sina redaktionella
traditioner: pärmarna i whigpartiets färger "buff and blue", de tätt-tryckta
sidorna, recensionen som form för bidragen, medarbetarnas anonymitet. Från
och med år 1912 utgavs Edinburgh Review i modernare form med fristående,
signerade artiklar och ny typografi. Är 1929 upphörde dess verksamhet.
T. G.
560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
