- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
563

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Händelser och spörsmål - Dahlberg, Gunnar: Militär stimulans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Händelser och spörsmål

Militär stimulans

Om en lekman kommer med ett
uppslag, ställa sig ju i regel
fackmännen fullkomligt avböjande och ha
på grund av sina överlägsna
kunskaper i allmänhet ingen svårighet, då
det gäller att bevisa, att det inte är
något vidare med uppslaget. Det är
egentligen ingenting nytt. Det möter
oöverstigliga svårigheter att realisera
det i praktiken etc. Det är så bland
läkare. Lekmän ha kommit med
otaliga förslag om hur sjukdomar skola
behandlas o. dyl. I några fall ha
sådana uppslag inneburit väsentliga
framsteg, exempelvis
bandagebehandling inom vanförevård enligt tysken
Hessing, som var snickare, och, för
att ta det senaste exemplet, äppelkur
vid tarmkatarr, som ursprungligen är
en bayersk folkkur. Naturligtvis är
det dock så, att i de flesta fall de
förslag, som framföras av lekmän äro
värdelösa, och det är rimligt att
fackmännen ställa sig avböjande. Det är
därför med en viss tvekan, jag
kommer med ett förslag, som rör
militärutbildning.

Vid den militära utbildningen går
man ju rent schematiskt tillväga, sä
till vida, att alla skola ha en viss
utbildningstid. Denna linje är i
själva verket gemensam, när det
gäller åtskilliga slag av utbildning. Man
skall gå ett år i en skolklass etc. Det
är många praktiska skäl, som tvinga
till en sådan schematisering. Man kan
också ta hänsyn till "rättvisa" och
göra gällande, att uppoffringar, när

det gäller militärtjänstgöring, skola
vara lika för alla.

Även när man av praktiska skäl
tvingas till en lika utbildningstid
oberoende av vederbörandes förmåga att
lära, brukar man dock söka utnyttja
tävlingsmoment, som säkerställa, att
de som skola utbildas göra sitt bästa.
Man ger betyg etc., och betygen få
en avgörande betydelse, därför att de
spela en större eller mindre roll för
vederbörandes framtid. Vid högre
militär utbildning utnyttjar man
naturligtvis sådana tävlingsmoment. För
dem, vilka som vanliga medborgare
skola genomgå värnpliktsutbildning,
spela poäng och betyg ju inte någon
avgörande roll efter
militärtjänstgöringens avslutande. Vill man väcka
intresse och få vederbörande att göra
sitt bästa, måste andra medel
tillgripas. En utväg vore att lämna
personer, som skött sig särskilt bra, en
viss tids extra permission eller en
av-kortning av utbildningstiden (en eller
annan vecka). Man kanske kan se
saken så, att en viss minimitid är
nödvändig för att åstadkomma
disciplin och vana vid militär livsföring
med ögonblicklig lydnad utan
diskussion o. dyl. Inom det militära gäller
det emellertid också att bibringa
värnpliktiga vissa färdigheter i form av
skjutskicklighet, förmåga att handha
vapen av mer eller mindre invecklat
slag etc. Under sådana
omständigheter borde det vara rationellt att, om
någon särskilt snabbt uppnår sådan
färdighet, han därigenom skulle vinna
en fördel.

563

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free