Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Gårdlund, Torsten: Ungdomen och arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomen och arbetslösheten
ringslivets konjvinktu^ och av d?n militära beredskapens omfattning. Fortsatta
depressiva tendenser inom näringslivet och en minskning i den personella
för-,svarsberedskapen måste med nödvändighet framkalla ökad arbetslöshet i de
yngre årsklasserna. Denna gång få vi icke liksom under den förra depressionen
0åta oss överraskas av en snabbt framväxande ungdomsarbetslöshet.
Genombrottet för de speciella åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten kom
är 1934 med det sakkunnighetsutlåtaj^, avgivet i mars månad, som blev
grundvalen för de av riksdagen samm^år beslutade åtgärderna. Den unga
arbetskraften hade vid denna tid ett mycket bekymmersamt läge. Vid
årsskiftet 1933/34 voro av ett totalt antal hjälpsökande arbetslösa på 170,203
ej mindre än 57,412 i åldern 16—25 år. Av dessa uppburo 15,786
understöd, 11,618 arbetade på reservarbeten, 3,204 deltogo i kurser för arbetslösa
eller i frivillig arbetstjänst medan 26,804 saknade all arbetslöshetshjälp.
1934 års beslut innebar en vidareutveckling av de speciella åtgärder,
kursverksamhet för arbetslös ungdom samt frivillig arbetstjänst, som i begränsad
(Omfattning prövats redan före 1934; dessutom infördes särskilda
reservarbe-tei|jför unga arbetslösa. Kursverksamheten innebar att kommunerna med
statsunderstöd inrättade kurser, vid vilka meddelades undervisning i framför allt
svenska och räkning samt allmän yrkesutbildning, huvudsakligen i trä- och
metallslöjd samt jordbruks- och trädgårdsarbete. Den frivilliga arbetstjänsten
förlades till särskilda arbetsläger, tiden fördelades mellan kroppsarbete,
undervisning i allmänbildande och yrkesbetonade ämnen samt idrottsövningar;
denna arbetstjänst pågick under kortare perioder och avsåg att förbättra de
arbetslösas förutsättningar att fullgöra arbetsuppgifter i den öppna
marknaden. Även ungdomsreservarbetena voro förenade med viss undervisning;
dessutom skilde de sig från vanliga reservarbeten därigenom att
förläggningsförhållandena, arbetsledningen och arbetsuppgifterna anpassats efter
ungdomens speciella behov.
Det måste fastslås, att de speciella åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten,
hur värdefulla de i och för sig än voro, aldrig komma att få särskilt stor
omfattning, vilket väl till en del berodde på konjunkturåterhämtningen. Av
de i december 1934 10,413 anmälda hjälpsökande i åldern 16—21 år
berördes blott 14,3 proc. av de speciella åtgärderna, kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdömsreservarbeten.- Vid samma tid 1935 berördes
blott 14,8 proc. av 6,135 arbetslösa av dessa’ åtgärder, 1936 17,7 proc. av
2,494 och 1937 20,4 proc. av 1,123. En del av de övriga unga arbetslösa
erhöllo annan form av arbetslöshetshjälp; en avsevärd del lämnades utan hjälp.
Dessa uppgifter torde snarast ge en alltför gynnsam bild äv omfattningen av
de speciellt mot ungdomsarbetslösheten vidtagna åtgärderna. Ty om även
578 den arbetslösa åldersgruppen 22—25 år medräknas, vilket med hänsyn till
Tiden 10 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
