Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Jödal, Ole: Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llrikeskrönika
4. 12. 1940
Italiens krig mot Grekland har pågått över en månad och har medfört en
stor grekisk seger. De angripande italienska trupperna har kastats tillbaka över
gränsen till Albanien och grekerna står långt inne på albanskt område. Redan
från början förbryllades världen av detta krig. Det tedde sig mycket olikt de
blixtöverfall på småstater, som varit vanliga under det senaste året. Den
italienska framryckningen försvårades av den bergiga terrängen, vilket gav
grekerna tid att organisera sitt försvar. Det är tydligt att italienarna inte lyckades
hindra den grekiska mobiliseringen med sitt flyg. Senare har brittiskt flyg
verksamt bidragit till de grekiska framgångarna genom att ingripa i striderna
och bombardera de italienska förbindelserna. Genom anfallet på den italienska
flottan i Taranto har det brittiska flyget inte bara tillfogat Italien svåra
förluster utan också tvungit italienarna att dra tillbaka flottans huvuddel till
Sardinien. Detta visar hur stark Englands ställning i Medelhavet i själva verket är.
Angreppet på Grekland var förmodligen avsett att bli ett allvarligt slag mot
den brittiska sjöställningen framför Suez och Främre Orientens olja. Om
Grekland hade fallit till föga och gått med på Italiens ultimatum, skulle
axelmakterna kommit att förfoga över värdefulla baser på de grekiska öarna,
vilket inneburit ett ganska starkt hot mot England. Emellertid sade Metaxas nej.
Vad som förvånar är att det från axelns sida då inte gjordes något försök att
med blixtanfall ä la Norge sätta sig i besittning av de viktiga baserna, d. v. s.
olika punkter på den grekiska kusten, Kreta och andra öar i Egeiska havet. I
stället lokaliserades kriget till bergstrakterna vid gränsen och engelsmännen
fick god tid att sätta sig fast bl. a. på Kreta. Härigenom försämrades
ytterligare Italiens sjöstrategiska möjligheter att göra England rangen stridig
som herre i östra Medelhavet och den brittiska ställningen förbättrades i
motsvarande grad. I och med att England hunnit besätta och befästa baser på de
grekiska öarna måste man säga sig att lantkriget mot Grekland ur italiensk
synpunkt fått betydligt mindre mening. Man frestas, när man gör dessa
iakttagelser, att fråga om inte Italien här gjort sig skyldig till en felräkning, om
det inte förhåller sig så att man i Rom hade räknat med att Grekland skulle
foga sig utan strid.
Det har väckt stor förvåning att Tyskland helt har avhållit sig från militärt
ingripande till Italiens hjälp. Men axelmakterna har tydligen frän början
kom-584 mit överens om en strikt arbetsfördelning under aktionen i östra Medelhavet.
Tiden 10 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
