Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Skandinavisk ekonomi I. Pedersen, Jörgen: Det danska jordbrukets läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det danska j<yrdbrukets läge
en sådan politik sökte man avvärja genom understöd åt jordbrukarna eller
prishöjningar på de inom landet förbrukade jordbruksprodukterna.
Problemet var dock synnerligen svårlöst, ty den inhemska förbrukningen
utgjorde en så ringa del av jordbruksproduktionen; ända till dess den
utpräglade krigskonjunkturen 1938/39 skapade en betydlig stegring av
exportpriserna höllo sig jordbrukarnas inkomster nere vid omkring % av det som
krävdes för att jordbrukskapitalet skulle förräntas med normal ränta.
Under den långa perioden 1930/38 var situationen alltså den, att
löntagarnas och en del andra inkomsttagares realinkomster trots det ogynnsamma
bytesförhållandet gentemot utlandet lågo mer eller mindre över 1929 års nivå,
medan jordbrukets realinkomster lågo väsentligt — väl bortemot Y^ — under
det normala. Detta läge skapade stark oro bland jordbrukarbefolkningen. Det
uppstod en speciell bonderörelse, Landbrugernes Sammenslutning, som stod i
motsättning till jordbrukarnas äldre organisationer. Den nya rörelsens förebild
var fackföreningarna. Liksom dessa genom strejker och andra tvångsmedel
menade sig ha kunnat uppnå stora ekonomiska fördelar ansågo sig
jordbrukarna med samma medel kunna tilltvinga sig "samma ställning som andra
yrken", som de uttryckte sig.
Av lättförklarliga orsaker åstadkoms dock intet på dessa vägar; då kriget
bröt ut och England för att hushålla med sina valutareserver sökte pressa
priserna på importerade livsmedel, hotades de danska jordbrukarna med en
ny försämring av sitt läge. Samtidigt sökte arbetarna säkra sig genom att
införa indexreglering av lönerna.
Detta var läget, då tyskarna besatte Danmark den 9 april. Från denna
tidpunkt har praktiskt taget hela jordbruksproduktionen gått till Tyskland, och
det visade sig nu att Tyskland, vars livsmedelspriser efter gällande markkurs
voro mycket högre än priserna i Danmark, var villigt att höja priserna;
samtidigt höjdes dock priserna på de varor som från Tyskland infördes till
Danmark i ungefär motsvarande grad. Då samtidigt den danska importen av
spannmål och fodermedel upphörde, kom jordbrukets strategiska ställning att
med ett slag förändras, i det att spannmålspriserna nu uteslutande bestämdes
av inhemska marknadsförhållanden. Är 1938 hade spannmålspriserna
genomgående varit 14 ä 15 kr. per 100 kg. Vid krigsutbrottet fastställdes ett
maximi-pris på spannmål av 17,5 0 kr., men då priserna på importerat spannmål
visade sig ligga väsentligt högre, kunde detta pris hällas blott genom att staten
gav ett tillskott för den importerande spannmålen.
Efter den fullständiga avspärrningen blev det alltså nödvändigt att ta
ställning till det inhemska spannmålspriset, och regeringen fastställde ett
maximi-pris på fodersäd på 28 kr. på produktionsplatsen. Samtidigt infördes
utläm-ningsplikt för all brödsäd samt för en viss kvantitet fodersäd, som skulle 595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
