- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
605

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Gårdlund, Torsten: Märkliga tidskrifter II. Economist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Economist

Walter Bagehot (1826—77), som 1858 ingått äktenskap med Wilsons
dotter, fick efter Wilsons död överta ledningen för Economist. Bagehot
studerade historia, samhällsvetenskap och filosofi vid University College i London
och tog en lysande examen 1848. Han övergick därefter till juridiska studier,
fick 1852 fullmakt som advokat men inträdde i faderns bank. Jämsides med
sin praktiska verksamhet använde han en avsevärd tid för litterär verksamhet;
under ett år, 1856, publicerade han omfattande essayer om Gibbon, Macaulay,
Peel och Shelley samt ett dussin artiklar för Saturday Review, och dessutom
deltog han mycket aktivt i redigeringen av National Review. Efter
övertagandet av Economist inriktades hans författarskap alltmer på ekonomiska och
politiska frågor. Han fick kontakt med spetsarna inom förvaltningen och
affärslivet, han blev Gladstones finansielle rådgivare, hans bildning och
lysande konversationsförmåga gjorde honom eftersökt i politikens och
finansvärldens sällskapsliv. Under sina år som Economists redaktör skrev han två
ledare i veckan; ändå hann han med ett femtiotal essayer samt tre böcker,
av vilka två, "Lombard Street" och "The English Constitution", blivit
klassiska inom nationalekonomin resp. statsvetenskapen.

Walter Bagehots personliga mening präglade helt Economists jnställning
till de stora politiska frågorna under sextio- och sjuttiotalen — och för övrigt,
genom den tradition han efterlämnade, även senare.

För den sociala frågan hade Bagehot i sina yngre dagar föga intresse. I en
anmälan av John St. Mills "Principles" skrev Bagehot exempelvis, att Mill
genom sitt säregna sinnelag förletts att ge en vikt åt arbetarfrågan, som icke
kunde motiveras av den arbetande klassens betydelse. Hans hållning till "the
condition of England-question" var dock aldrig förenad med någon hårdhet
mot det arbetande folket; den var snarare ett uttryck för en utpräglad estets
likgiltighet för sociala spörsmål. Som redaktör för Economist hade emellertid
Bagehot att ta ställning till de samtida sociala reformerna, och den politiskt
mera ansvariga ställning, han här fick, medverkade säkerligen till att hans
omdöme i sociala frågor med åren blev mera positivt. I anslutning til! en
utredning om barnarbetet, avlämnad i oktober 1865, skrev Economist bl. a.:
"Nyttan med hela vår ekonomiska lagstiftning och våra företag inom handel
och industri är, att de göra människorna lyckligare och bättre; det ögonblick
dessa resultat motverkas, upphör denna nytta. Så sker när barn, som en gång
skola bli män och kvinnor, förbrukas under sin barndom, och det är vår
mening, att utredningsmännen borde ha givit sina yrkanden vidare
omfattning."

I rösträttsfrågan tillhörde Bagehot de återhållande bland liberalerna. Strax
före Disraelis reformförslag 1867 skrev han i Economist, att "någonting
måste ges åt folket, och vissa garantier skapas mot massan". Efter refor- 605

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free