Tiden / Trettioandra årgången. 1940 / 608 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Svanberg, Victor: Den unge Strindbergs samhällssyn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

►	Både träffsäkerheten i detalj och den osäkra helhetsverkan i Strindbergs samhällsskildring beror på att han själv gjort en snabbmarsch genom det svenska samhället.

Victor Svanberg

Den unge Strindbergs samhällssyn

Genom representationsreformen 1866 erkändes tredje ståndets, penningens,
herravälde i det svenska samhället. 1879 ryckte fjärde ståndet i och med
sundsvallsstrejken fram i ljuset med anspråk på andel i samhällets välstånd.
Mellantiden är en period av snabb utveckling. Då tar vårt land det avgörande
steget från agrarland och kvardröjande naturahushållning och blir en provins
i kapitalismens och industrialismens världshushåll. I våra banker innestodo
på depositionsräkning 1868 14 miljoner kronor och 1877 184 miljoner.

Den borgerliga segern var dock så väl förberedd, att man vid närmare
eftertanke får lust att neka 1866 äran som genombrottsår. Det gamla
ståndssamhället var redan slaget i spillror, när det politiska vaktombytet mellan
ståndsriksdag och tvåkammarriksdag äntligen skedde. De adliga monopolen
på frälsejord och på högre ämbeten voro för mer än ett halvsekel sedan
upphävda, skråväsendet var slopat två årtionden tidigare och prästernas anspråk
på ensamrätt över själarna nyss avskaffat, 1859.

Det kan tyckas, att dessa förberedelser skulle gjort den borgerliga triumfen
fullständigare. Men det gick annorlunda. Man väntade, att riksdagsreformen
skulle föda andra reformer, och man blev besviken, när de uteblevo. Oklart
väntade man något sådant som att den stora engelska parlamentsreformen
1832 efter ett årtionde följdes av frihandeln. Vi hade fått frihandeln först,
vad skulle vi då få efteråt?

Förväntningarna höjdes ytterligare därav, att de stora kulturländerna voro
före oss i ekonomisk utveckling. Så kom till oss nya sociala och politiska
idéer, innan vi fått de realiteter, som där ute voro idéernas förutsättning.
Vid seklets mitt blev den allmänna rösträtten en brännande fråga i England
och Frankrike, och kravet uppbars där av en talrik och särpräglad
fabriksarbetarklass. I Sverge var fabriksarbetarklassen 1866 både till numerär och
608 till levnadsförhållanden alltför litet framträdande att kunna göra sig gällande.

Tiden 10 . 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>