Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Svanberg, Victor: Den unge Strindbergs samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unge Strindbergs samhällssyn
Man beräknade — som det sen visats, för lågt — antalet fabriksarbetare i
Sverge till 31,000 1866—70 och ännu 1876—80 angavs det inte till mer än
57,000. Inte desto mindre jämförde man vårt 1866 med Europas 1848,
envisades att betrakta representationsreformen som ett allvarligt demokratiskt
genombrott och blev besviken, när det visade sig, hur svårt det var att sänka
röststrecken.
En demokrati hade man visserligen fått, nämligen en bondedemokrati, men
även denna överskattade man först och ondgjorde sig sedan över. Man hade
väntat sig, att den svenska bondeklassen, när den kom till makten, skulle ta
sig an det liberala idéprogrammet, och i stället fick man se lantmannapartiet
föra en realistisk och stationär klasspolitik. I själva verket hade
representationsreformens skapare sörjt för att de fattiga jordbrukare, som verkligen
voro i behov av social nyskapelse, voro utestängda från politiken. Den
svenska jordbrukande befolkningen hade 1750—^1850 ökats på sådant sätt,
att de besuttna vuxit med under det att de obesuttna femdubblats. Och
1860—1900 ökade statarna i antal mer än dubbelt så mycket som bönderna.
Man har velat se en orsak till representationsreformen i att bondeklassen,
tagen som helhet, ökat sitt antal och sin förmögenhet. Men det gick en
klassgräns tvärs genom "bondeklassen". De bönder, som efter 1866 blevo andra
kammarens största parti, representerade en mindre minoritet av jordbrukarna
än bondeståndet gjort före 1866. Den stora massan av lantbefolkningen var
utestängd från politiskt inflytande. Därav kom, djupast sett,
lantmannapartiets maktlöshet.
All denna besvikelse över att representationsreformen har fått ett
konstnärligt uttryck i vår första moderna författares genombrottsverk. Röda
rummet, och i ett annat, mindre verk har han givit perioden det ironiska namnet
Nya riket. Röda rummet kom ut strejkåret 1879, Nya riket tre år senare.
Strindberg hade 1866 varit en av de varmast troende. Han var gymnasist
då. I en tidningsartikel 1874 har han livligt skildrat, hur han medupplevde
striden mellan gammalt och nytt och jämte sina borgerliga klasskamrater tog
parti för det nya.
"När representationsförslaget genomkämpade sina sista stunder innan det
blev lag, voro meningsskiljaktigheterna och demonstrationerna så livliga, och
uppträdena lika så stormiga som i en fransk nationalförsamling. Ridderskapet
och adeln hade talrika representanter och ville öva våld på den demokratiska
pluralitetens meningar. När inga skäl hjälpte, gjorde man som andra stor- 609
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
