Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Svanberg, Victor: Den unge Strindbergs samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unge Strindbergs samhällssyn
Röda rummets smartaste affärsmän, det genomförda hyckleriet. Dessutom är
den samtidssatiriska udden dold av fyrtiotalskostymen.
Ett år senare, 1876, har Strindberg vågat ett skarpt angrepp pä sin egen
tids stockholmska borgare. Han skrev då huvudstadskorrespondenser till
Göteborgs Handelstidning. De mottogos inte utan bekymmer på den
moderatliberala redaktionen och avvisades till sist alldeles. Två artiklar i slutet av
serien behandla en misslyckad stockholmsk affärsman med utsatt namn,
grosshandlaren Strömbom.
Det heter 3 juni 1876 om Strömbom, att denne "kan anses som
samhällstyp från ett årtionde, hvilket utmärkte sig genom lättsinne och därmed
följande vinningslystnad, hvilken senare sökte sin mättnad genom spekulationer
mer eller mindre tillåtliga och hvilken epok afslutades med en serie afslöjade
bedrägerier".
Här åsyftas väl snarast 60-talet och Karl XV. Men strax därefter dragés
samtiden in. Strömboms memoarer "skulle gifva oss ett stycke kulturhistoria
från ett tidskifte, som började 1865 eller förr och kanske fortgår ännu. Herr
S. var en af Tredje dynastiens män, som med öppen blick för sin tid och
dess fordringar nu vetat att följa den strömmen, som flyter ofvanpå".
I fortsättningen, som infördes i Handelstidningen 13 juni 1876, utvecklas
denna periodindelning närmare med hjälp av ekonomiska fakta: "I slutet av
femtiotalet och början av sextiotalet tog affärslifvet och industriverksamheten
en ofantlig fart, dels genom privatbankernas uppträdande, dels genom den
stora associationsidéns tillämpning." Med de sista orden avses aktiebolagen.
"Med denna tid börjar en period i vår historia, som kan jemföras med
perioden Louis Philippe i Frankrike —–Man fick en idé och så bildade man
ett bolag–-Det var inte arbetet, som riktade mannen, det var
spekulationen. Man köpte och sålde varor, som man aldrig sett, med eller mot
pengar, som aldrig existerade."
Hade Strindberg fyra år tidigare lovprisat penningförvärvet, emedan det
förutsatte arbete, hånar han nu spekulationsvinsterna såsom arbetsfri inkomst.
Och han gör nu affärsbluffen till kännemärket för ett tidsavsnitt som
motsvarar vad han senare skulle döpa till Nya riket.
Man kan vidare konstatera, att Strindberg redan är i färd med att förknippa
affärssvindeln med andra former av humbug, religiös och moralisk.
Strömbom har efter sin krasch blivit kolportör och därom heter det: "Ett sant
köpmansgeni med god juridisk underbyggnad förenad med en levande
gudsfruktan skall nog göra den mannen odödlig, då han är nog lycklig att vara
född under ett tidsskifte då israeliter förlägga Lutherska andagtsböcker och
praktiska ateister bilda bönhusaktiebolag."
Vi äro här framme vid praktexemplaren i Röda rummets skurkgalleri, 615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
