- Project Runeberg -  Tiden / Trettioandra årgången. 1940 /
619

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Svanberg, Victor: Den unge Strindbergs samhällssyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

står bonden med mössan i hand och välsignar himmelen som gav honom ett
välsignat regn."

Strindberg har här vidrört det viktigaste sociala problemet i hans tids
Sverge, fattigdomen inom jordbruket. Han har därmed nått en fast punkt i sin
samhällssatir. Sympatin för jordbrukaren och antipatin mot städernas
överklass förblir till 80-talets slut dominanten i hans sociala uppfattning, även
sedan han lämnat Sverge. Under den långa utlandsvistelsen blir han regelrätt
rousseauan. På gränsen till 90-talet gör han en tvär vändning och kallar sig
intelligensaristokrat. När han efter den religiösa krisen på nytt får intresse för
samhällsfrågor, under de sista åren av sitt liv, är han kristen demokrat. Alla
dessa ståndpunkter äro, under den tid Strindberg intar dem, var för sig klara
och tydliga. Det berömmet kan man däremot ej skänka hans
samhällsuppfattning fram till Nya riket. Alltid ombytlig, är han under dessa läroår mer
svårgripbar än någonsin senare. Visserligen kan man sammanfattningsvis säga,
att han är mest liberal och mest demokrat, men plötsligt är han motsatsen
till detta, en gång intelligensaristokrat, en annan gäng socialist.

Lika växlande som hans abstrakta politiska idéer är hans värdering av
konkreta sociala lägen. I första kapitlet av Röda rummet hudflängas svenska
ämbetsmän som de latast tänkbara löntagare. I nästa kapitel äro de martyrer
med svältlöner — martyrer plågade av den dryga köpmannen. Här är
småborgaren ett vidunder av snikenhet och översitteri. Men när senare
storfinansens operationer bli satirens måltavla, framstå småspararna i sin tur som
martyrer. Så byter Strindberg ständigt utsiktspunkt, och hans sociala
värdenorm blir gång på gång en annan.

Både träffsäkerheten i detalj och den osäkra helhetsverkan beror
uppenbarligen på att han själv under den period han skildrar gjort en snabbmarsch
genom det svenska samhället. Han har kastats från yrke till yrke, och i varje
yrke har han reagerat mot miljöns tryck.

En natur som Strindbergs skulle utan tvivel i varje samhälle gått ett upprört
liv till mötes. Men oron har mångdubblats därav, att hans mottagligaste ålder
förflöt under en snabb social omvandlingsprocess. Därav kommer rikedomen
men därav kommer också hetsen i Röda rummets och Nya rikets samhällssyn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free