Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Litteratur - Jarring: Östra Medelhavet (Jödal)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur
——————————————————————————————
Världspolitikens dagsfrågor.
GUNNAR JARRING: Östra
Medelhavet.
Utrikespolitiska institutets
broschyrserie, Stockholm 1940. 32 sid.
Pris 50 öre.
Utrikespolitiska institutet, känt för sin
skriftserie Internationell politik, har nu
börjat ge ut en serie broschyrer under
rubriken Världspolitikens dagsfrågor.
Skrifterna syftar väl närmast till att ge en
bakgrund till de aktuella händelserna och
presentera de stora sammanhang, i vilka
dagens tidningstelegram måste sättas in för
att kunna tolkas. De båda första
broschyrerna i serien fyller alla anspråk på både
aktualitet och innehållets kvalitet. Om
uppgiften även i fortsättningen kommer att
lösas med den vederhäftighet, klarhet och
lättlästhet, som utmärker professor
Tingstens och docent Jarrings uppsatser, kan
man utan överdrift säga att den
tidningsläsande allmänheten här fått ett
utomordentligt hjälpmedel, som verkligen är
förtjänt av den största spridning.
Gunnar Jarring, som skrivit om östra
Medelhavet, är docent i turkiska språk vid
Lunds universitet och har gjort flera
studieresor i Främre Orienten. Hans
språkkunskaper har gjort det möjligt för honom
att skaffa sig en god inblick i
problemen på ort och ställe. Hans broschyr reder
ut relationerna mellan de olika
storpolitiska krafter, som verkar i östra
Medelhavet, och följer i stora drag de
förändringar dessa krafter genomgått sedan
Suez-kanalens tillkomst och fram till det
italienska angreppet mot Grekland. Författaren
uppehåller sig först vid Englands
imperieintressen, dess behov av skydd för vägen
till Indien och den roll Egypten därigenom
kom att spela under det förra världskriget
liksom i det nu pågående kriget. Efter
förra världskriget inträffade en rad
förändringar i Främre Orienten. Turkiet
förlorade stora territorier, England satte sig
fast i Palestina och skaffade sig starkt
inflytande i Irak, Frankrike lade under sig
Syrien. Jarring visar hur detta innebar dels
att ett starkt flankskydd skapades för den
engelska ställningen vid Suezkanalen och
dels att England fick möjlighet att försörja
sin flotta och sitt flyg i Medelhavet med
olja från Mosul; härigenom blev också den
i är fullbordade Baghdadbanan — en tysk
dröm frän före världskriget — ett engelskt
intresse. I fortsättningen redogör Jarring
för de nya moment Italiens imperiepolitik
under fascismen fört in i kampen om östra
Medelhavet och påvisar att Italiens
aspirationer i sin tur är en viktig orsak till att
Turkiet i detta krig intar den ställning det
gör. Turkiet har en betydelsefull
nyckelställning i östra Medelhavet och
maktkampens fortsatta utveckling beror i hög grad
på detta lands politik, i vilken författaren
som en dominerande faktor framhåller den
redan av Kemål grundlagda vänskapen med
Sovjet — vilken dock ej innebär närmande
till kommunismen. Jarrings skrift skall här
inte närmare refereras. Hans uppläggning
av ämnet är utomordentligt redig och hans
strama urval av data ger framställningen
stadga och perspektiv utan att den blir
tyngande. Broschyren illustreras med flera
kartor.
Ole Jödal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
