Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10.
TIDEN.
15
finnes ej nämnvärd afrättning. Hela södra Sibirien
frän O nil till Aranr liar en fruktbar |urd mill ett
Ui-uiat. som tiülter odling ar hvete, hafre och råg- Men
spannmftlmidlitig till ntlörsel lönar sig ej, ty sibirisk
spannmål ka» I följd af de dryga transpnrtkostna
derna ej uthärda konkurrensen på världsmarknaden.
Dllrlöf begagnas ej ||äller husdjurens splllnlng. Dell
hopar sig i sådana massor, att mången gång byar
måste tlyltas undan den växande öfversvämningen.
Och med alt detta äro lefiiadskostnndcrnu lör
människor med europeiska behof ytterligt höga.
Handelsmännen taga fem-sexdubhla pris för europeiska
varor. En talrikare inflyttning af driftiga neil
skickliga arbetare Ur därför omöjlig och arbetskrafter
saknas Tör den kapitalist, som trots alla BVårighcter ville
ßsraöka nägot förvärf i stor skala.
Orsaken till detta elände är i främsta rummet
bristen pft kommunikationer. Sibirien har visst sina
väldiga floder, farbara långt in i jordbruksområdet,
iiftgra ända till ile södra grftitshärgens fot. Men Ob,
Jenissej och Lena utmynna i Ishafvet i trakter,
som alls icke kunna lifts af Europas handelsflott»
eller blett en gftng om ftret. och nnder faror, som
omöjliggöra beräkningen af risken. Ainiirs mynning ilr
igeti-snndad och under största delen af ftret tillfrusen. Till
och med det ryska Asiens sydligaste hafshumn,
Vladivostok. ligger frasen flere mftnnder af ftret, och
ingen segelbar flod mynnar ut i dess närhet.
För all utrikeshandel måste därför hindvägen
anlitas. Men tvänne stora vattenvägar underlätta
varutransporten i det inre. Den ena leder frftn
At-sjinsk längs Tsjnlym och Ob neil till Sanniroflsk och
därifrån upplnr Tohol Och Tura till Tjumeii, således
frAn Altaj till Ural. fågelvägen 1,600 kilometer. Den
andra går trftu Strjerensk nrför Aranr förbi
Habii-rotVka till Nikolajeft.sk vid flodens mynning och frftn
Habarnffko uppför 1’ssuri till .Takovleva, ungefär lOo
kin frän Wlailiyostok. FågelYägen från Str]atensk till
Nikoliyeflsk ilr 1,500 km, till Jakovleva närmare 1,-lon
km. Hen yattenvägarnes krokar förilnbhla deras längd,
och större delen af ftret äro de isbelagda. Mellan
Atsjiuük och Ktrjetensk ligger dessutom en sträcka af
mer än I."ini kilometers längd, som endast till
myk-ket ringa del kan befaras med bat.
Iiaiidvägarne äro därför Sibiriens förnämsta
trafikleder. Och bland dem har den sä kallade „ trakt."
den största betydelsen. Med en läugd af mer än 4,000
kilometer sammanbinder den Tjlimcn med Strjoteusk.
Den berör nutrkiiadsorten Isjim, städerna Omsk, Torask,
Atqjinsk, Krasnojarsk, Kansk och Niqno Ildinsk,
vidare Sibiriens hufvudstad Irkutsk, Ver 1 inn ITdinsk,
Tsjlta och Nertsjinsk. Alla landets mera betydande
städer hatva uppstått längs denna viktiga strftkväg.
Delt genomdrager Sibiriens bördigaste, rikaste och
mest. bebodda trakter och betecknar utsträckningen af
den för jordbruk lämpliga zonen.
Dou sibiriska ..trakt4 ullknytes vid det
europeiska kommunikationsnätet, genom järnvägslinjun frftn
Tjumeii till l’erin. Frän sist nämnda ort flniies blott
äugbfttsförbindelse till Nisjnij Novgorod. Men det
sain-manhäagande europeiska jernvägsnätel liar nftgOt
sydligare öfverskridit Ural nilmligeu längs linjen Moskvu
— Sauiara Ufa—Slatoiist TsjelJähä,
Som bekant har den ryska |leringen beslutat
öppna en ljusare 1 ramtid för Sibirien genom att
ersätta ilen stora landsvägen med en järnväg. Till en
bör,jan ämnade man t>j göra den sammanhängande
ända frän Europa till Stora oceanens strand. De
sträk-kor, där ftugbåtsförbindelse kan upprätthållas utan
alt för stor tidsförlust, skulle uppskjutas till en
aflägsnare framtid. Den sibiriska järnvägen skulle
dllr-tör till en liörjaii bestft af tre särskilda stycken al
respektabel längd.
Den första sträckan, 408 kilometer läug, gftr
frän hamnen Vladivostok upp till Ussuridaleu och
följer denna bördig* åÅL ull Haburotöu, MMn Aranr
bilÄUV én förträfflig1 Ångfartygs!*! Upp til! Strjet.ensk.
(Jenom denna bansträcka öppnas det af naturen
gynnade inn Ainurlandet ßir europeiska produkter och
arbetskrafter neil dess skogar »ch naturliga ängar
kunna inom kort blifva ett jordbruksområde af bela
Tysklands storlek.
Den undra sektionen af järnvägen skulle sträcka
sig fri» St,rjcteii.sk till litgkul, 1,007 kilouictur, genom
Nertsjinsk och Tsjita. Transbajkalieus
uiliieralskat-ter skola genom den finna en väg till hafvet, och de
vidsLrftkta stepperna och ängarna i samma provins
skola vimla af boskapshjordar, hvilkas hudar och ull
skola konkurrera mod de australiska pä världsmarkna-
den. (Jenom aiighåtslcd kommer denna bansträcka alt
stå i förbindelse med Irkutsk.
Den tredje sektionen sträcker sig frftn Irkutsk
till Tomsk. 1,67:1 kilometer, genom ett af Sibiriens
bästa delar, rik pil malmer och bördig jord. Renom
floderna Ob, Irtisj och Tohol skulle dess västra
ändpunkt stä i förbindelse med det europeiska
kommunikationsnätets ändpunkt i Tjunien.
De tre sektionernas sammanlagda längd blefve
således 3,147 km, lika lifligt som frän Petersburg till
Valencia i Spanien. De trakter, genom hvilka banan
skall gä, kunna till klimat och lefnadsvi|lkor
jämföras ined dem, 9om gouoinstrykus uf den Caundiska
pacifikbanan. omkring hvilken un Manitoba." ymnigt
gifvande hvete fält bölja. Dä den amerikanska banan
bygden, voro de trakter den genomdrager ännu
folk-fattigare och mera afskilda frftn världen än södra
Sibirien. Nu befolkas landet snabt af tillströmmande
jordbrukare, handel och industri uppblomstra öch
liflig||. städer uppväxa längs skensträugeii.
Huruvida Sibirien har att vänta eu lika vacker
uppblnmstring är åtminstone ganska tvifvelaktigt i
betraktande af det administrativa tryck, under hvilket
befolkningen här lefver. Visserligen liar den ryska
regeringen gjort, en början till förbättring älven i
detta afseende. Sibiriens befolkning skall ej nu mera
ökas med straffångar och förvisade brottslingar; deras
länga resas slutmål liar blifvit ön Kuhalin. Men
Rysslands beskattniugssystem. dess trtllpolitik och
administrationens beskaffenhet äro löga egnade alt locka
invandrare till dessa aflägsna trakter, så långt, frftn
centralregeringens öfvervakande blickar. Älven
mft-sle delt omständigheten tagas i betraktande, att de
langa utbrotten i järnvägssträckningen skulle
förorsaka ansenliga uppehåll i trafiken, d.i floderna liggn
frusna och dft men föret lillst och vår omöjliggör
begagnandet al latidsvägarue. Huru stor förbättringen
af Sibiriens näiingsvillkor än blefve genom
fullbordandet uf de nu beslutna och påbörjade bansträckorna, sft
kan den ekonomiska uppblomstring, hvartill landet af
naturen ilr förberedt, icke väntas förr än de särskilda
sektionerna af järnvägen blifvit sammanbundna med
hvarandra ucli med de europeiska jitruvägurnes
ändpunkt t Tsjeljaba. De hundratal miljoner rubel, pft
hvilka kostnadsförstuget gftr löst, skulle därför
sannolikt läuee blifva ett dödt kapitäl. Den
ekonomiska synpunkten har visserligen icke varit den enda
bestämmande. Rysslands maktställning i Asien blir
genom företaget mycket stärkt. Med hittils
otänkbar lätthet skola tritpptnussor kunna koncentreras pft
hvilken punkt som hälst af det Kinesiska rikets
nordgräns. Frftn Ainurlandet, kan Korea neil Japan
öfvervägas och Indien hotas frftn ett håll, dilr
engelsmännen hittils icke behöft förbereda sig på
lürsvarsät-gärder. Dou sibiriska järnvägens lullbordan kommer
raftliändu att, hastigt följas af stora politiska
tilldragelser.
Emellertid |mr ryska regeringen efter företagets
påbörjande med riktig blick för behofvet utvidgat den
redau förut storartade planen och beslutat med ens
utföra bela järnvägen. Arbetet pågår itu på flere
sektioner pft en gäng, uch eu liar den .13 sistlidne
oktober öppnats för trafiken, nämligen den närmast
Europa befiutligu sträckan Tjeljiibinsk—Kurgan, tràu Ural
till Tohol. Jordarbetena hafva pa do jSmna markerna
fortskridit snabbare itn man beräknat, så att de vid
nyåret väntades vara färdiga, ända till Ouisk, 827
ki-lnmoter. Tillströmningen af nrbeturc öfverträffar alin
förväntningar, ehuru arbetet utföres uteslutande af de
omgifvande trakternus befolkning. Vanligtvis infinna
sig arbetarne med sina familjer, så att den
tillsamman strömmade skaran öfverstiger 40.000 personer.
Dessa människomassor bo i tält, som sträcka sig längs
bela linjen och gifva den utseende af ett läger.
Arbetet gifves pft beting och betalas med 1 rub.
10 kup. för schaktad kubikfamn jord och högre
beroende af markens beskaffenhet och attdra
omständigheter. Alla medlemmar af familjerna, till och med
de äldre barnen, deltaga däri. De förtjäna 50 å 90
kopek per person och dag. Som dragare uuväudus
både höstar ocli hornboskap. Arlu-t.slöuen utbetalas
eu gång i veckan.
För att föda dan talrika skuran förslå ej
traktens egna alster. Ku regelbunden tillförsel af
proviant från aflägsnare trakter har därför blitvil,
anordnad. För rågbröd fä arbetarne betala 3 kopek per
skålpund, för hvetebröd I ocli lör färskt kött 3 å 1
kopek. Vatten erhålla de gratis. I.edareti af denna
sektion af banhyggnaden, ingeniör Mihailoffski, luir
genom det så lyckligt fullbordade värket förvärfvat
sig stort erkännande af sina landsmän.
Eu gäng färdig blir den sibiriska järnvägen
det mest storartade företag af denna art som n&gousiu
utförts. Med siu längd af öfver 7,400 kilometer
öfverträffar den nlla andra järnvägslinjer i utsträckning,
och i betydelse för samfärdseln kominer ilen att Hilla
med ile berömda amerikanska pacifikbanorna.
Vägsträckan frftn Petersburg till Stora oceanen skall då
kunna tillryggalllggas på tre veckor, äfven om endast
dagtåg med våra blandade Ijigs hastighet komma till
stånd. Eu betydande transitøtrafik mellan Europa samt
Japan och Kina skull nppstä och bilda en hälsosam
konkurrens till Suezkanalen och de västeuropeiska
re-ileribolngen med deras höga priser. Vladivostok har
då utsikt att blifva en af världsmarknadens mera
betydande hamnar, en lossningsplats för östra Asiens
le, silke, bomull, ris och råsocker.
Skärgårdsbild.
(Original för Tiden.)
[ag älskar skären. Icke så mycket den inro, hvars
trånga sund och grunda vikar mellan löfklädda
stränder tala om iiilandsnatur. Utan längre lit liar
jag lust, dit., där milsvida Ijärtlar ligga flämtande mot
gråbärgeus och kobbarues solbrynta bröst,, ocli bela
naturen bär ursprunglighetens insegel, som om den
slätt där lika oknfvad och oföränderlig från tidernas
början och ii ritade stå sft till förintelsens dag. Och
dem hur därute fostrat en befolkning, härdad och
kraftfull sora klippans håll och rik pft växlande
stämningar som |l|ifvet.
Jag vill tillja dig en historia diirbortaifrän, en
bit från utskäridifvet. som vid sidan af deu skenbart
alt behärskande liftrda striden för tillvaran gömmer
känslor och lidelser djupare äu niuu vid ett. flyktigt
påseende vore böjd att. tro.
Ute pä udden, där (iiildktoiiafjärdeu drifver våg
på våg i taktfasta slag in emot 1’urgas-port, stod i
lorna dagar grft som omgifningen eu stuga. Sned i
knutarne var ilen och fullfärdig litt se på lrftn
begynnelsen, mon bilde likväl år efter år varit sina
lie-byggare ett tillräckligt skydd mol väder ocli vind.
Det var en ovädersnatt på sonhösten. Stormen
halle stuckit upp plötsligt och bröt in öfver land med
ungdomlig kraft. Kanske var det regndugg, kanske
också halsstäuk den förde med sig som en rök, dilr
ilen tog eu genväg öfver udden iu emot sundet. Deu
lät flisor af tegel och murbruk frätt deu hvitruppade
skorsleuspipnu smattra mot stugans uäfvcrtak ocli
bände och bröt med flaggstången, medan vindflöjeln
osynlig där uppe g||älde i frampiiiade, afbrutna toner.
luue i stugan pa den väggfasta sängen hå||li|g,
ined hufvudet stödt mot den hårdt kuuuia banden,
ön man.
Nuttcu har underliga tankar |urd sig. Deu rutar
i gamla minnen och förtäljer framlurua händelser, deu
spår komiiiai|tle öden ueli tecknar bilder trän uär och
fjärran, från lürr och nu. Och tir del omgifvande
mörkret träda desso, bilder fram med påtaglig
värk-üghel;.
Det var en kort, historie den, som natten
berättade för Nils, där han i ag pä siu bädd. Ocli med
öller mill. sill vilja var lian tvungen att lyssna därtill,
ty don ljöd för honom med en röst. som val’ starkare
äv stormens där Ulo och klarare att urskilja äu
brät)-uiiiguriius dat| emot straudeii.
Sn var del, |lei. var senaste vår neil
Vojbnigs-niäsokvillluii till ända, de! kuw ban Unrl ihåg, och
mor lufdn dl ännu. för hon dog lörst eller
midsommar. Ju, YalhorgtjiitUs-skvällcii, dä hade hall farit lit
till lothkojan vital Ull’t pa Stenskärva, ll.ni hade j||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
