Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
T 1 D E N.
N:o .2
afsky och de gjorde en stor krok för att ej behöfva
gå så alldeles ultra förbi honom. De hade icke
hnn-nit nil alt för långt förbi honom, innan en tredje
person trltdde ut genom parkgrinden och långsamt följde
efter dem. Det vnr Jim Foley, som med händerna
i fickorna ooh med en enögd terrier i hälarne på siir
kommit lit för att. röka sin morgimplpa. Unn fick
också sikte på den gamle drinkaren ocli vid lilius åsyn
tog han pipan nr iiinnncn och stannade midt på
vägen med ett. uttryck af omätlig förvåning måladt i
sitt ansikte; iiiedan herr Jones, som uåirnt sent
npp-tilkte honom enär lians sinnen icke voro särdeles
skarpa så här på morgonen — också instiukllikl
stannade och med en obestämd fruktan och en
växande känsla af obehagligt igenkännande betraktade
han» långa, gängliga tlgnr.
— Hftll&l ropade Jim.
Herr Jones svarade ej, ntau stod oeh blinkade i
solskenet. Hau såg nu 0111 möjligt ännu mera
stir-ögd och hopplöst förfallen ut än ban gjort i matsalen
på prästgården.
— Hal|ft! sade Foley på nytt. Min gamle väll
Wilkins, om ,jug ej misstager iriig.
— Mitt niimn är Jones, mumlade dou gamle
drinkaren.
— Jaså, det. är Jones? Före dntta Wilkins,
svarade Jim med ironisk höllitrhct O bli har ni
kommit liit i och lör eu liten afliir, förmodar jitg. Hör
på Jones, före duftn Wilkins, fortfor |inn med stnrkl
eftertryck på hvarje urd, jag genomskådar er plan.
Ni liar kommit hit för ntprässa någon tiopiindssedel
eller någonting i den vägen al mig genom hirtelsen
att meddela squireii eu eller auiiiiu historie från deu
tiden, då jag hängde pä kap|ilöpniiigshannrnn. Är
dot inte så, hva befäls?
Herr Jones öppnade munnen för att förneka
anklagelsen, men ändrade tanke; endera på grund af
den afgjorde skepticism Foley» ansikte nttrykte eller
tor att hau såg en tiopuudssedel hägra i den
omedelbaraste framtid. Nog af, ban teg.
— Viste jag inte det? fortfor Foley med en
nWkning. Nåväl, det lyckas inte. Det lyckas inte,
fiirstär ni? Emedan jag ilium har mera än en gås
oplockad med er, gamle gossel Ni har llnnn icke
redogjort, för de sista tvåtusen, jag säude er fiir att
sätta in på Paradox" vid kapplöpningen i Derby.
Men nu skulle jag anhålla om denna summa, soln ni
slagit under er och mera därtill.
Herr Jones ansikte tittrykte en djup förfäran
och ban stirrade på sin plågoande.
-— Pengarne kommo aldrig fratn till tllig.
mumlade lmn.
Ni menar, alt ui inte ämnat återbetala dem,
sade Jim. Nåja. ni ser just icke ut som ui skulle
ha så mycket i er ego. Men hör nn på hvad jag
säger er. Ni måste iuoni tre limmar återvända dit.
där ui kom ifrån - det går ett tilp klockan två och
lyratio, med det inåste ui ge er af. Ni liar gräft eu
{frop it er själf, fortfor Jim strängt, oeh lastan ni
visserligen kan göra det hett om Krönen för mig |nw
si|iiireu, så lofvar jag. att ni skall få det villa hetare
med polisen.
Mon S||||ire||, började deu gamle mannen —
sqniron. —
— Nej, polisen! genmälde Foley skarpt. Bry
er Inte om squiren. Tänk ni bara pä polisen, så är
ni säker på, nil ni oj försummar tåget. Kom ihåg.
tillade Jim, som stannade för att llnnn »äga etl ord,
sedan han redan vändt sig om fiir ut! gå, kom ihåg.
att det är mitt fulla allvar. Om jag träffar or här
efter sedan två och fyratio tåget afgått, så låter jag
arrestera or oeh sedan få vi bägge bära följderna.
Sodnn fortsatte Jim sin vandring ned till
prästgården lyckönskande sig till sin sinnesnärvaro och
skrattande åt den skicklighet, med hvilken ban ufvärji
detta angrepp på sin ticka; medan herr Junea,
ohoru ban till följd af mötet sannolikt förlorat lusten
för en landtlig promenad, staplade vidare fram ål
motsatt håll, för att ej genom att tvärt vällda om
visa, att- han lydde siu forne stallbroder, hvilken nu
ingifvit honom en värklig förskräckelse. Följden var.
att hau vid nästa krökning af vägen plötsligt stod
ansikte mot ansikte med sin son.
Walter, jag far härifrån igen, sade han
ömkligt darrande. Han hade blifvit mycket
uppskakad af mötet, lian flirelöll all vara äldre ooh mera
bruten än förut. Det är ingen småsak för 011
person, som fordom varit en gentleman, att plötsligt se
sig botad med haiidklufvar ocli tvungen att undvika
polisen. (Forts.)
Ett oeh annat.
— f.itf llni!lr/ru)ni nch foriijct, BnHgl en tysk
förfat-lare, Theo Sr.wliiuiiHi, tyckes det vara gifvet, att,
litftibal-longtui. ’I. v s, »Inn s. k, hulhm cap Hf, kommer att spela
Wi betydande rol| i kommande krig. <ieuoin nit |At» en
viel tåg fjua ballong stig?» upp Skal) mnu därifrån ega
ep hög öfversiktspunkt, hvarifrån terrängen kan
Öfverskådas, och genom telefonförbindelse mod <lü nedanför
stående skola upplysningar eller order kunna meddelas.
Först omtalar förf. ballongens nytta viel
rekognosceringar. "Ntilidons krigföring fordrar for
uppmarschen af un enda armékår 4—5 kilometer, hvarför
anföraren måste följa rörelserna pfl kärf un. och därvid är
ban beroende af rapporten från de framskjutna
kavalleri pntrullerim. Men de stora afstånden gft|^ ni,t eii
kavallerist kan rida timtals, innan rapporten kominer fraaw,
och dn kun flen samma redan vara föråldrad
Ballongen utgör emellertid Itu- anföraren ett. medel,
hvarigenom hirn kan erhålla o medel liar Öfversikt öfver fältet.
Frågan g|iller då närmast. hor stort synfält, hau därifrån
kan hafva med en god kikare. I godt väder <>ch med
Solon i ryggen eller åt sidan kan detta i medeltal sättas
till lf) kilom., men andra väderleksförhållanden utöfva
naturligtvis ett betydligt inflytande Vid aDra
gynnsammaste iuft. kan inan på nämda afstånd se uniformernas
färg. men har man solen mot sig inskränkes synvidden
till det halfva eller omkr. 7 kilom., i regnväder t. o. m.
till 3 kilom, för att nu ej tala oiu en alldeles
ogenomskådlig dimma. Men vid vanligt förekommande dunstrik
luft kan uuin dock räkna på omkr. ü kilom, synfält. Å
andra sidan växer synfältet vid mycket klar luft. såsom
efter regn och då samtidigt solen skiner klart, då det
blir omkr. 25 kilom.
Ju högre nian kommer desto vidare hlir
synfältet. men i detta afseende spelar vinden en stor roll. I
lugnt väder kominer man 600 meter högt ooh förblifver
diir. mon ldåser det 7 8 méter i sekunden, sil kan man
oj räkna på mer än 100 meters höjd. I de flesta fall
torde man emellertid kunna riikna på mycket gynnsamma
iakttagelseförhållanden från en ballong, ty utom att
terrängförhållandet klart öfverskådas frän gondolen, kan
iaktUigaren äfven följa oj endast sina egua truppers ställ
ningar och rörelser, utan äfven fiendens. Häri ill komma
nu mera fördelarne hos det. röksvaga krutet. En ofarife
lig nytta skall ballongen komma att göra vid
bestämmandet af träffsäkerheten. Mannen i gondolen kan se.
om det skjutes lör kort. öller för långt, samt telefonisk^
meddela detta till artilleriet. 1 Frankrike, Englund.
Ryssland och Italien har man specielt i detta afseende
konstaterat det- gynnsammaste resultat.
Kanhända en ännu större roll, säger förf., kommer
ballongen att spola, vid lastnings- ocn belilgringskrig.
hvarjämte du belägrade säkerligen dessutom kommu att
begagna fria ballonger för att knyta förbindelse med de
sina utom fästningen.
Ballongtjänsten är dock icke någon lätt sak, oyh
i synnerhet har frågan oui fyllningen vållat många
svårigheter. Länge har man vacklat mellan det, engelska
ocli franska systemet. Enligt det franska medför man
alla ingredienser för framställandet af gasen. Enligt
det engelska systemet, inedföres gasen komprimerad i
iäroeylindrar. Hvai^e militär skall lätteligen inse, uti
nåda systemen ega sina brister och sina fördelar, men
hvad Söm afgjort frågan till fördel för det engelska
systemet, är att. fyllningen knu ske på en half tiuunos tid.
medan det franska systemet fordrar 3—4 timmiu
En annan fråga, som skulle besvaras var. i
hvilken grad ballongen är utsatt för tientliga skott.
Enligt hittils inhämtade erfarenheter kan det anses sAsoin
konstateradt, att om ballongen under längre tid skall
kunna hålla sig i höjilen, måste den befinna sig minst
2,500 meter ifrån fiendens gevärseld och 5 kilo ni eter i frän
hans artilleri. Däremot iir faran ej myckel stor. äfven
om ballongen trallas af gevärakulor eller shronnels.
Hålen äro uämligen ej större itu att ballongen sjunker mycket
långsamt. ("Jenom rysku försök haf detta utrönts
Bal-loiigou träffades af 5 skälfver, hvilka slagit hål jiå e^a
I kvadratfot, samt. af 24 shrapnelkulor, hvilka endast
slagit mycket, små hål Ballongen sjunk mycket
långsamt (lefvande människor voro i gondolen ersatta med
dockor) och såsom resultat, framgick, titt en fritt sväi.
vande rörlig ballong är ytterst svåråtkomlig för shrap.
nelskott, saml. att. skadan på ballongen vanligtvis hör
kunna repareras pä en half timmes tid.
Under värkligt krig har hallon r.aptif användts i
Massauah och i Tonkin. och del. har visat sig, att
iakttagelserna från gondolen äro af mycket, st.ort värde.
Men äfven under do franska manövrerna |mr inan
erfarit ballongens stora nytta under större utveckling af
truppmassor Vid Oolfiiibey uppehöll sig general
Galli-fet imder 2 Va timme i en ballong, hvarifrån ban genom
telefon ledde rörelserna. Trupperna intogo en front nä
12 kilometer, oeh detta stora slagfält behärskades i alla
detaljer af general Oaliifet, ehuru ballongen endast
stigit till 100 meter. Under en annan manöver kunde
ballongen berätta anföraren om eu sammandrabbning molhui
tvänne ryttoridivisionor, hvilken egde nun II kilometer
från stället.
Franska officerare anse att. utgången af sådana
slakt,ningar som vid Waterloo ocli S:t Privat skulle kunnat
blifva belt annorlunda, om man användt ballong. I förra
fallet skulle man upptakt preussarnes frammarsch, i
andra fallet skulle man upptäkt svagheten af de
krafter, med hvilka tyskarne uppehöllo fransmännen, tils
förstärkt!ingår hunnit anlända.
I bärgstrakter sorn t. ex. å skandinaviska halfön,
skall ballongen kanhända i inånga fall ej spela samma
roll som pà slättlandet, men den kan dä ersättas af
naturliga utsiktspunkter med telefonförbindelse till
huf-vo dkvnrtarot.
Ett ny 11 clii/fasi/nttm. Flere bland de förut använda
chiÖersyslftnen för hemliga depescher ha måst
öfvergifvas, ’.»medan expurlerne* skarpsinne snart biel’ så
uppöfva.It. at|, den s. k • hilVernykeln upptäktes genom
Studium af själfva dopeseheu. Många ha soi;lornteru
arbetat ifrigt, för alt. utfinna ett absolut säkert system,
och Here dylika tycka–* äfven vara ganska betryggande,
hvad aum Oßk kar» sägas om det allra nyaste, hvilket,
dessutom utmärker sig genom sitt enkelhet, något som
ingalunda, iir fallet med somliga andra.
Do flesta läsare känna utan tvifvel till ett slags
hänglås, mellan hvars sidostycken löpa några bredvid
hvarandra gående med bokstäfver försedda ringar, é
eller (i eller 8 eller flera. Dessa lås kunna endast. Öppnas
af den. som känner ..ordet", t., ex „Marius". Man
vri-di r nu den första ringen så, att. bokstafven M kommer
rätt. lrumför ett märke på det. ena sidostycket, till
vänster. därpå den andra ringen, tils A kommer bredvid M
o. s- v., tils man har „Marius" då kan man draga det
andra, högra sidostycket ur, och läset är öppet. Mon
deu, som ej känner ordet,, kan hälla på under timmar
ooh dagar, om ej en ren slump hjälper honom,
•Samma lingsystem användes vid det nya
chifler-systeinef. Vänstra sidostycket har en visare, framför
hvilken bokstäfverna radas upp alldeles soiu på låset,
oüli det andra sidostycket, åt höger kan skri|fvas af.
Det finnes 20 ringar, hvilka äro numrerade 1—20 och
försedda med alfabetets bokstäfver, men ej i vanlig
ordning utan hvar och en i olika sammanblandning. När
nu ringarna trädts in och högra sidostycket återigen
pä-skrufvats, så liar man altså perpendikulärt på hvarje
ring alfabetets bokstäfver, och horisontalt öfver alla
ringarne 20 bokstäfver.
För att nu använda denna apparat måste man,
alldeles som vid låset-, hufva utt „ord~, som går en
eller några gånger horisontalt öfver ringarne, t.’ ex.
RA T A.TLLO N BA TATLLONBA 20 bokstäfver.
Maj i ser, att här fiimos 5 A, hvilka numreras 15,
därefter komma 3 B, hvilka numreras vidare (I S,
därefter 2 I, som numreras vidare ö—10 o. s. v. Dessa
IjiI sättas under bokstäfverna:
B A T A I L L O N B A T A I L I, O N B A
t» 1 10 2 UI 1 12 17 15 7 3 20 4 1013 14 lfl l($ 8 5
Därmed har mon chlfiernyckeln. som båda parterna
måste känna Ty bela hemligheten börjar med, att, dessa
häda korrespondenter, men ingen annan, ,känna den
ordning, i hvilken ringarne skola trädas in på apparaten,
ocli denna ordning är den, soiu angifves genom ofvan
stående ii „ordet.’- grundade rad af sillror.
Vill jag nu skrifva: ».Sänd tusen kronor Olson",
hvilket utgör 20 bokstäfver, sä radar jag upp dessa
bokstäfver framför visarn, men de 20 första bokstäfverna i
cltifVerdepesche.n la^er jag å eu annan rad ofvanför öller
nedanför oeh skrifver: ^Dyoxftelygxuczzjloqk’-. När
du får donna depesch, sä känner du på förhand
ringar-tieg ordning, Då du ordnat dem, vrider du den första
ringen, tils du framför visaren har I)., fortsätter med
Y. O o, s. v., tils det. besynnerliga, alldeles meningslösa
ordet står diir. Slutstycket skrufvuS fftßt. Du vänder
på apparaten för att mina en rad, som gifver meuing.
oeh du finner: „Sänd tusen kronor Olson\
Detta resultat kan naturligtvis ej uppnäs uf någon
annan än ilen, som känner „ordetÄ d. v. s ringariies
ordning, idtså deu, som har ^nyckeln4*. Äfven den
skarpsinnigaste expert står fast gentemot denna gåta, emedan
det ej tinnes spar af regelbundenhet i ringariies
Imk-stafsordning. Ingen kombination, ingen slump kan lösa
gåtan. Om du ordnar ringarne regelbundet, 1. 2. 3. 4
o. s. v. kan du gärna fcäuda apparateu samtidigt ined
depeschen.
Man bör naturligtvis vara så försiktig, att man
ständigt., då apparaten begagnats med öfverenskouunen
riogordning, genast träder ringurna in igen i
regelbunden sifterorchnug 1, 2, 3 o. s. v. Då kan’ man gärna
låta apparaten ligga på skrifbordet. Öppen för hvar ocli
en Men wnyekehr. -ordet* måste omsorgsfullt gömmas
under säkra lås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
