- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
22

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

har don blifvit i följd af sin gynnsamma belägenhet.
Trakt™ är utomordentligt rik pl stenkol, som ger
indnstrin dess drifkraft.. Förbi staden slingrar in
Mcrsey, hvilken kan befaras med pråmar och
utmynnar invid Liverpool, en af Europas största sjöstäder.
Liverpool har genom sin storartade handel och sjöfart,
isynnerhet på de förnämsta bomullstrakterna i
Amerika, uppnått samma stora innevånarntal som dess rival
Manchester. De två jättestäderna ligga endast 5 sv.
mil från hvarandra på en med småstäder och
fabriks-byar öfversållad slätt. Fyra konkurrerande
järnvägslinjer och en liten kanal förmedla den ofantliga
trä-liken mellan dem. Itiuiuillshulurne lossas i Liverpool
från de stora .................Il fraktas sedau pa
någon af de många vägarne till indnstristadeu.
Därifrån utgå de åter i form af garn, tråd ock väfnader
till alla delar af världen. Åter måste varorna
"inlastas i Liverpool. En tung skatt i ferm af
fraktkostnader och hamnaf|gifter trycker således pa
Manchesters textilindustri.

Från denna beskattning hafva industriidkar|e
velat frigöra 9ig genom en känn] från Mersevs
mynning iipji till staden, nog djup för oeeanåiigarne och
bred som en flod. Plauen har diskuterats sedan
hörjan af förra seklet, dil Manchester törst började höja
sig ur sin obomärkthet. Men ju tätare trakten
he-bygdes med fabriker, järnvägar och kanaler, desto
mera ökades svårigheterna att utföra den. Och ju
inera Manchester växte, desto häftigare blef Liverpools
och järnvägsbolagens agitation mot densamma.
Slutligen lyckades det dock Daniel Adaiusons järnvilja att
få ett konsortium till stånd lör att söka genomdrifva
parlamentets medgifvande till företaget. 100,(1011 pund
sterling användes till agilationsmedel. men Liverpool
och järnvägsbolagen slösade en dubbelt sn stor
summa på att iiioturhota plånen. Sålunda förhalades
ärendet i tre år. men 1885 gick det ändtligen igenom i
parlamentet.

Nil uppstod en n.v svårighet. Ett bolag
bildades, men det. nödiga aktiekapitalet kunde icke
hopbringas. ..Kapitalisterna Jiöilo sig |ti|dan : endast
småfolket vågade sina styfrar. Det behöfdes Rothschilds
mellankomst tör att fä emissionen uf aktierna Ive.kligt
af stapeln. Aktiekapitalet bestämdes till en början
titi 8 miljoner pund: det. har sedermera vuxit upp
till 15 miljoner.

T. A. Walker, beryktad genom sitt stora värk,
tunneln ander Severu, tog arbetet pa entreprenad.
Han grep det au pä ett dussin punkter på en gång
med sä mycket folk han kunde fà. Han hade i arbete
16,000 män och gossar, 100 ungcxkavatorer. |Hd
kranar, 182 åiirmaskinerBull 209 punipvärk. Skenor
utlades i sAdjui mängd att de skulle räkt till en
järnväg från Manchester "till London ocli 173
lokomotiv voro i gång på dessa provisoriska linjer.

Walker dog och efterträddes af ingeniör E.
Leu-der Williams, kanalens konstruktör. Denne har
genom sitt värk’ skapat sig eti odödligt namn.
Visserligen llr kana|en ej läng; endast 55’/z kilometer. Men
den hade ott! korsa sju järnvägslinjer och «u kanal,
som går på något större höjd än Mniichester-kaunleus.
Nästuu halfva vägen hade den att kringgå Meraeys
uiynningaområfle, där floden Un sväller upp till en vid
fjäril, än slingrar i tröga greniga rännilar mellan lösa
sandbankar, e‡l ständigt vandrande Sahara. Kanuleu»
minsta djup ffkulle bli 211 fot, och dess minsta bredd
på bottnen U20 fot, vid vattenytan i medeltal 172
fot. Suezkanalens bottenvidd är blott 72 fot. Alla
järnvägslinjer skulle höjas till 75 fot öfver
vattenytan vid öfvergångar!», och detta skulle ske utan att
järnvägstrafiken skulle få afbrytiis en enda dag.
Bridge-waterkaualen, som skulle korsas, måste äfvenledes
föras öfver dou nya kanalen. Dä deu ej kunde höjas,
måste den ledas på eu svängbro, bestående af en
järn-låda med täta slussportar tör ändarna. Akveduktens
|ängd är 235 fot, dess bredd 19 fot, dess djup ü fot

och dess vikt 1,900 tons. Denna väldiga vattenbro
vändes med hydraulisk kraft kring sin tyngdpnnkt med
ovanlig säkerhet och snabbhet, till och med lastad med
de fartyg, som äro på väg genom densamma, och
till-låter sålunda högmastadc Amerikafarare passera förbi.

I Manchester oCh dess förstad Salford måste
kolossala dockor anläggas. I synnerhet, anläggningarna
i Salforil äro ansenlign. Deras vattenareal är 71 acres
och kajernas areal 129 acres. En vandring liiugs
dessa kajer är en promenad på sex kilometer. 1
Manchester itr dockornas vultenureul 33’/a acres och
kajernas areal 23.

Manchester ligger (in fot. högre än Liverpools
hamn. Denna höjdskillnad måste öfvervinnas med
slussar nog stora att rymma de väldiga I as fångarne
från Amerika. Vid kanalens nedre ända, i Eastliam,
hade man dessutom att räkna med det tvä gånger
i dygnet växlande auscnliga tidvattnet. Där halva
3 slussportar blifvit inrättade. På två andra ställen
i kanalen äro slussar anlagda. Slnssarne ligga öfver
alt 2—3 i bredd tör att upp- och nedåtgående
fartyg oj skola hindra hvarandra. Trafiken afbrytas
ingen tid af dygnet, ty bela linjen upplyses med
elektriskt ljus.

Arbetet har som alla stora värk kräft måuga
offer af människolif och arbetskraft. Från januari
1888, ungefär en månad efter det. bolagets direktör,
lörd Egertou af Talton, tog det första spadtaget, till
den sista oktober I8SI3, hafva 154 inan förlorat
lifvet genom olyckshändelser, 180 blifvit vanföra och
1,404 på kortare skof blifvit odugliga till arbete.

Bedini nu ligga vid kanalens stränder talrika
lossande och lastande fartyg och man kau utan fara
lör öfverdrift, förutspå, att. de talrika städerna invid
densamma. Eastliam, Runcorn, Warburton, Partington
och Stratford på dess södra sida, Widnes, Warrington,
Irlaui pa den norra, alla genast komma att. begagna
denna präktiga vattenådra som hamn. Alla äro ini
befriade fräii Liverpools förmynderskap orh trafikera
direkte med utlaudet. Redan nil äro Manchester och
Liverpool förenade med hvarandra genom en kedja af
folkrika orter: efter Iland skola de sammansmälta med
hvarandra och en stad uppstå, som i folkmängd skall
täfla med London. Liverpool skall ej förlora pa denna
utveckling.

-<&f++-Hs>-

Musikanter n a

af

KlenwiKU Jiimnpi - *)
Fr. polskan.

Ile voro fyra - en bel orkester: Judka Milcli,
David Samowar, Anselm Lykobyker och den omyndige
Hune Brumbas, — violin, flöjt, born och tamburin.
Och alla spelade de utomordentligt,, sä mycket mer som
ingen af dem egde det miusta begrepp om noter,
hvilka klafbinda artistens fantasi och göm honom till
en simpel Irmuställure af främmande tankar.

Judka Milcli, första violinen, tillfrågad om denua
ömtåliga sak, svarade vanligen ryckande på axlarne:

r lind ske lof, jag är ännu icke apotekare . . .
. . tör att spela behöfver jag icke recept.w

At samma åsikt voro äfven huns kamrater. Al|a
fipehlde de endast efter gehör. Judka gaf vanligen

*) Junos/.» är ön af Polens yngre, inera
framstående författare. Soln redaktör i eu illustrerad
Warschan-tidniug bar ban gjort sig k&ud genom sina träffande
teckningar uf dot polska folklifvet. Ëland utgifna
arbeten in 4 an töras: A’àflra Mmlim/ar ttkiizcr, „ Sistf",
byberftt-tofser ocli haas senaste arbete „.SyiiuUarnt". sotn
innehåller karaktäristiska typer ur ocli naturtroget behandlar
judelifvet i Warschau.

motivet, medan David, Anselm och lilla Hune
ackom-pagnerade honom något så när samstämmigt. Hände
det ibland, att någon af dem tog falskt, så rättade
han genast felet. Hvem misstager sig icke här i
världen?

Repertoiron var icke så synnerligen riklig, men
så innehöll den i stället också endast, utvalda pjeser.

Pärlan i den samma var en vacker judisk
marsch, viil hvars toner brudarna i den lilla staden
buros omkring i triumf under bröllopshaldakineu och
sist hiimiiade — på spillningshögen. *)

Lika lätt som ilet är att skära lit en syrtut uf
eu långakört,ad kaftan eller uiästru ihop en mössa af
en gammal väst lika lätt var ilet också för Judka att
af denna marsch skapa något i stil mellan polonäs
och galoppud.

Det behöfdes icke mer itn litt. Judka
kommenderade ilt sina kamrater: r polka-marsch *! tör att
alla skulle börja hoppa ined sådan ifver att stöflarne
sletos sönder och stickorna flögo från golfvet under
det at! dansörernas mödrar, hnstrnr och döttrar slogo
sig pn höfterna, klappade i händerna ocli vredo sig
af skratt. Det var eu infernalisk fröjd, ioke glädje’
utan sju gånger förstorad glädje, icke Iröjd ut,an nio
gånger förstorad fröjd! . . .

Och hvem var orsaken till all denna fröjd?
Judka Milc.h, Hvarmed åstadkom ban den? med
sin blandade polka-marsch.

Utom deu judiska, så hade Judka ännu två
re-pertoirer: eu fullkomlig herrskapsrepertoir tör
krog-värdarue, arrendatorer!!!! och schljahtitscherna och en
billigare bonderoportoir tör deu simpla pöbejn.

Herrskapsrepertoiren bestod af något, som
liknade kudrilj, två „pariservulser", en „röd" och eu
.. hvit-, maznrka och pulka.

Ilonderepertaireii åter bestod endast, af Obérek, **),
hvilken Jndka skulle ha kunnat spela till och med i

söm.....i. För resten kunde säväl David som Anselm

blunda något vid utförandet af detta nummer, om
endast lilla llniii’ regelbundet, använde sin tamburin, ty
bönderna började geuast dansa sora lössläpta kalfvar
och acknmpugneru musiken med sång, så att det ljöd
öfver bela tre byar.

Alla dessa artister lefde i eu liten stad eller
rättare sagdt köping, där en hvar af dem förtjänade
sitt uppehälle med att „gcscJuißnJ på ett eller
annat sätt.

Judka var skräddare och ständigt npptageu med
lappandet af gamla kaftaner, men ibland kunde det
också hända att han fuskade ihop någonting nytt,
och icke så sällan hilude ilet, att ban lappade gamla
pälsar, at’ hvilket arbete ban lyckats fä ihop ål sig
en lifpäls af alla möjliga slags skinn, såsom björn-,
varg-, riif-, får-, get- och harskinii. Och det är icke så
många här i lifvet, som knnua skryta sig af en så
vacker lifpäls?

David var „geschäftmaclior" och vandrade om
torgdagarne ut emot bönderna ocli slumpade af dem
deras ulraagru höns, hvilka han sedan för lämpligt
pris och med skälig vinst sålde i staden.

Anselm underhöll en liten knntbutik, där
för-uärnsta artikeln utgjordes uf beck och blauksmörja.
Endast lilla Hune egde äiiuu icke någou stionde
sysselsättning, hvarför ban också [vanligtvis jposterade
hela dagen utanför krogen, där han ständigt lyckades
fdrtjiliiu iiÄgru kopek.

Hvarje modlem af orkestern egde följaktligen
siu bit dagligt bröd. Därtill gåfvo ännn <le
musikaliska sysselsättningarne en nätt inkomst: ter musik
på ett judebröllop ntom traktering och del i deu
allmänna glädjen kunde man åtminstone räkna på att
få tre rubel om icke mer. (Forts.)

*) Sed vid judebröllop.

**) Kn polak nationaldans, ina/.urkan i dess
egent-liga. urspungliga form

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free