Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TIDEN.
N:o 10.
mäktige ett årligt anslag för sammanbringanilet af
fBremål belysande Åbo stads lustaria. En bestyrelse
tär det tilltänkta rnnseet. ntsågs. Den sammanträdde
första gången den 15 september 1881, hvarefter dess
värksamhet omedelbart vidtog. Till ordförande och
kassör utsågs kommerserådet Fr. Rettig, till
sekreterare lektorn Gustaf Cygnaens. Under de nu förflutna
åren hafva dels genom gåfvor dels genom inköp för
medel skänkta af Åbo kommun inköpts ett. så stort
antal föremål, att muséet nu fyller 18 rum i det s. k.
nya slottet. Dessa mm hafva af staten byresfritt
stälts till bestyreisens disposition. — Nyligen har
man därtill erhållit ytterligare 13 rum. Genom douiia
tillökning blir bestyreisen i tillfälle att. utställa en
stor del af de insamlingar, hvilka nu i brist på
utrymme ligga inpackade. Så t. ex. eger rnnseet. en
samling af mästerstycken, utförda för att framläggas
för målareämbetet i Åbo. Dessa inästerprof härstamma
ända från medlet af förra århundradet, och samlingen
torde vara fullständig, så att den ypperligt
karaktäriserar smakens förändring nnder tidens lopp. Dessa
äro icke’ännu
utstälda. Vidare kommer
man att inrätta ett
kyrkomu8cnm, då det
ruin, som nn upptages
af kyrkliga föremål,
ilr alldeles för litet,
sedan man erhållit en
stor tillökning till
samlingarna från Abo
domkyrka.
Men vi skola ja
icke sysselsätta oss
med huru Åbo stads
historiska museum
kominer att se ut,
utan göra ett besök
där under dess
nuvarande tillstånd. När
man inträder i museet,
kommer man först
till de tvänne rum,
hvilka äro
restaurerade eiter förebilder
från 1500-talet.
Dessa rum äro möblerade
i renässans-stil. Man
ser stora, tunga,
snidade skåp, väldiga
kistor och bord, bland
hvilka i synnerhet ett
par af valnöt
tillvär-kaile särdeles vackra
kistor tilldraga sig uppmärksamheten. Endast dessa
rum äro restaurerade i museet. Man har stannat
härvid i förhoppning, att styrelsen skulle vidtaga
åtgärder för bela det gamla slottets återställande så godt
det sig göra låter i dess ursprungliga skick. Då
blefve museet i tillfälle att möblera det.
Från de restanrerade rummen inträder man i
museets vackraste sal, soin vi se afbildad i dagens
nummer, möblerad uti rococo- och barockstil.
Väggarne äro här till en del provisoriskt beklädda med
gyllenläderstapeter. Möblerna äro dyrbara med rika
iörgylluingar: särskildt fäster man sig vid eu
praktfull spegel i barockstil, äfvensom ett praklbord, som
så medfaret det nu är likväl kostat museet i inköp
icke mindre äu 500 mark. Det torde också vara
unikt, i vårt land.
Följa så uågra ruin möblerade i rococo- ocli
empirstü. Här ser inan bland annat historiskt
anmärkningsvärdt Porthans gungstol. Några bukigu
byråer och ett prydligt skrifbord i empirst.il tilldraga
sig tör sitt vackra utseende uppmärksamhet. Invid
dessa rum ligger det lilla kyrkliga museet, hvaraf vi
också lämna en bild. Här hafva dock icke alla
kyrkliga föremål fått, rum, utan liar man varit, tvungen
att i ett annat rum uppställa alt det man erhållit
från Åbo domkyrka. Bland sådana föremål må
nämnas ett „reeonditorium", en kista antagligen anskaffad
fiir biskop Hemmings skrinläggning i Åbo domkyrka
1514, I detta underligt formade skrin linnes i en
röd sidenpåse en hnfvmlskalle, som traditionen uppger
vara biskop Hemmings. Vidare märkes ett större ekskåp
i romersk stil. Detta skåp torde under den katolska
tiden hafva användts till förvaringsrnm för
liälgon-bilder, hvilka försåldes af prästerna. Här finnes också
en vågbalans, som enligt sägen blifvit använd al
ryssarne, då de under stora ofreden voro kasernerade i
domkyrkan.
En stor sal upptages af åkdou och selar samt
andra mera skrymmande föremål ocli värktyg af trä
och järn. Här ilr utstäld en släde, som uppgifves
hafva varit begagnad af generalen Gari Gustaf
Armfelt. då han ledde svenskarnes beryktade sorgliga
återtåg öfver de norska fjällen. De forna skråens
tillhörigheter äro samlade i ett mindre rum här iuvid.
Där ser man de forua r ämbetenas" lådor: dera»
„väl-kotunare", spiror och andra dyrbarare »ilfversaker äro
utstälda i vitriner i det rum. hvilket inrymmer
silfver- och andra metallföremål.
Slutligen finna vi pä vir vundriug i museet, i
slottets högra flygel ett par, tre stora salar, i hvilka
förvaras en stor samling vapen frän olika åldrar,
väfnader samt i vitriner smycken, porsliner, glas,
kläder, mynt, sigill, medaljer, miniatyrmålningar o. s. v.
o. s. v. Väggarne äro delvis beklädda med ritningar
och planer öfver Åbo stad och dess pmuäjd.
Museets samlingar af konstföremål, porträtt och
byster finnas uppstälda efter ålder i de rum, soui äro
möblerade i den tidsålder» stil, från hvilken de
härstamma. Bland dessa må särskildt omtalas en
intressant byst framställande Karl XU:s karaktäristiska drag.
Bysten, som är gjuteu i gips och bronserad, är snänkt
till museet af generallöjtnant C. J. Blåiield och har
af gifvaren hämtats frän slottet Tultschiii i Podolien,
dit den inköptes år 17l>4.
Pä något mera än tio år har sålunda hop-
bragts en värdefnll samling, hvilken måhända i flere
afseenden kan ha luckor, men hvars utställande i alla
fall väkt intresse i vida kretser. Museet har oaktadt
sitt, afskilda läge varit ganska talrikt besökt. Men
man kan icke blott af de besökandes antal bedöma det
intresse museet framkallat,. Detta framträder bättre
vid en blick i katalogen, där nära nog hälften af
föremålen betecknas såsom gåfvor af enskilda
personer. Detta museum är därför såsom jag redan förut
anmärkt ett godt bevis på hvad i vårt land enskild
företagsamhet ocli offervillighet kan åstadkomma för
det allmänna. O. H.
Teknisk ocf) tfefenskapliij krönika.
Det. vore visst mest tidsenligt att tala om
spräng-bomber. Biler om laudtdagsmaskineriet. Men det llr
(lock något annat, som för tillfället sysselsätter alla,
och det är
väderleken. En så slaskig
vinter som denna ha
vi ej haft i
mannaminne. Termometern
dag efter dag öfver
fryspunkten: -| 1,
-f 2, 3 grader
redau på
morgonkvisten. Luften disig
och tjock, så inan rör
sig som i gummi
ara-bicnm, och
hyrkuskarne amfibier.
Oaktadt värmen stundom
en snöflinga, stundom
et.t belt snötäcke, som
narrar fram skidor
ocli sparkstöttor tör
en hastigt
försvinnande stnnd. Så åter
eu syndaflod på
gatorna. Ocli solen, den
veta vi knapt af; vi
skulle belt och hållet
glömt hur den ser nt,
om den ej belt
oförmodadt fått det
infallet att slita sönder
molntäcket kort fore
sin nedgång ett par
dagar.
Men i Frankrike
och Italien har man åtminstone skoftals haft värklig
snövinter med skridskois och skidiöre.
Hvaraf kommer detta bakvända viuterväder?
Det blir en tacksam uppgift för någon af våra
meteorologer att skrifva en lärd afhandling om. Kedan
nu kunna vi dock sköuja några drag al’
sammanhanget. Om man genomögnar de syuoptiska kartorna,
som dagligen komma fram i Finland» Allmänna
Tidning och i flere svenska tidningar, så märker man
följande:
Öfver Kysslund och östra Europa har legat, och
ligger ännu ett högt lufttryck, en utpost af det
sibiriska klimatet. Det har stundom skjntit sig fram
öfver östra Finland ined en burometerköjd af 770—
775 millimeter. Mot detta sibiriska klimat hafva
Atlantens hvirfvolatoruiar i ovaulig mängd störtat
fram. Nästan dagligen liar den ena hvirfveln aflöst
den undra, och alla hafva strandat mot det höga
lufttrycket från österlandet eller aflänkat» längs
GoH-»trömiuens bunu uch löruvuunjt i de öde trakteriiu
mellan Nordkap och Spetsbärgen. Striden mellan
Golfströmmens luft och Sibiriens har denna vinter
Från Åbo historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
