Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4.
TIDEN.
stått skarpast vid Norges kaster. Vi hafva således
baft cyklonerna nära våra gränser, väster och
nordväst oin oss. Den loft, som strömmat in öfver vårt
land, har därlör blifvit en nästan beständig sydvind,
men den har kommit, från Atlanten och Nordsjön.
Den har kommit hit varm, mättad med vattenånga
och släpande på tunga skyar.
Medan vi sålunda fått en äkta västeuropeisk
vinter, hafva Frankrike ocli Italien legat pä sidan
oin vindarne» stora slagfält, mer eller mindre starkt
utsatta för det sibiriska inflytandet. I Paris har
man dock mycket klagat öfver ombytligt väder,
dimma, mörker ocli fnkt,. Vädret har där varit så
rått, att människorna hackat tänderna vid t graders
värme. Också hos oss har man ej bortlagt
vinter-paltåerna, fastän vi liaft vårtemperatur. Också vi
kunna som pariaarne klaga öfver en ruskig kyla, aom
ej står i någon proportion till termometerns utsagor.
Också vi kunna som våra vänner i Frankrike anmärka,
att gas och lampor brinna dåligt, att kakelugnarna
röka in ocli brasorna slockna af sig själiva, innan de
hrnnnit ned.
Hvarför frysa vi
mera i fuktigt väder
äu i klart vid lika
temperatur? Att vi
göra det, iir säkert,
ehuru en fransk
läkare nyligen pä
teoretisk väg kommit till
motsatt resultat. Hans
teori förtjänar
anföras, om ej annat så
för att tydliggöra den
rätta förklaringen.
Han jämför
människan med en
termometer, hvars knla är
fuktad. Då vattnet
afdniistar från kulan,
afkyles den och
termometerns kvicksilf-verpelare sjunker. I
torr luft blir
afdunstningen lifligare och
följaktligen
afkylnin-gen starkare äti i
fuktig.
Människokroppen är — menar
doktor Ouimu8 — en
sådan där fuktig
termo-meterkula. Deu är
mycket rik på vatten och ständigt utsatt för
torkning. Därför måste vi frysa mera i fort väder äu i
fuktigt.
Det. veta vi dock af mångårig erfarenhet, att
den frossa, som vid hvarje vindpiiBt genomgår
kroppen, då himmeln är mulen och hafsdimmau sveper
in öfver land, förgår, så snart luften klarnat,
snötäcket lagt sig och isen betäcker hafvet. Då uthärda
vi ntan men tio å femton graders köld ined samma
beklädnad, som vi om hösten behöfva för att motstå
noll grader.
Människan är således nog en fuktighetsmätare,
men ej sådan den lärde doktoru menar. Kroppen
har förmågan att själf reglera vattenafdnnstningeu.
Varmt väder framkallar svettning, hvarigenom
kroppens yta blir fuktad och afkyld som termometerus,
men vid kall väderlek sparar kroppen Bitt
vattenförråd och lörblir torr, om den ej genom liflig rörelse
hotas med öfverhettning. Ocli då luften är mättad
med fnktighet. kan ej ens vid svettning någon
afdunstning frän kroppen ega rum och således ej
häller någon afkylning på delta sätt åstadkommas.
Det är just luftens egen fnktighet, som
beröfvar obs värme. Torr luft. är en dålig vänneledare..
Dess beröring med vår kropp invärkar föga på
kroppsytans temperatur. Men vatten upptager mycket värme.
Det har hvad man kallar en stor värmekapacitet;
det erfordrar en stor mängd värme för att själft
blifva uppvärmdt. Det märka vi, då vi gå i ett had
af luftens temperatur. Den nakna kroppen känner
knapt någon kyla i ett rum med 20 grader varm
luft, men så snart vi kommit, i badet, känna vi en
uppfriskande köld. På samma sätt är det med
dimman och den fuktmättaile luften. Vi gå som i ett.
had. Vattnet i luften smyger sig kring kroppen och
in i lungorna och beröfvar oss mycket af den värme
vi framalstra, utan att själft blifva mycket uppvärmdt.
Samma luftfnktighet är orsaken till, att
ljuslågorna brinna mattare nu än vid klart väder. Ingen
eld brinner i vatten. Mättad med vattendnnst blir
luften äfven relativt fattigare på syre, det. ämne i
lnften, som just åstadkommer förbränningen. Därför
få äfven vi en mindre portion syre i våra |niigur vid
fuktig väderlek; andhämtningen blir tung, vädret blir
tryckande.
Kakelugnarna röka in, ty det blir intet drag i
dem. Den varma luft, som skall stiga upp genom
skorsteneu och inleda draget, beröfva» sitt värme
redan af deu massa vattenånga, som uppifrån, ur den
fria luften, trängt nod i skorstenen, och kan således
ej stiga upp. Det erfordras en stor mängd värme
för att öfvervinna detta motstånd.
* *
»
Trafiken mellan England och Indien har redan
framkallat två väldiga tunnlar genom Alperna, Mont
Cenis och St. Gotthard. Den håller på att framtrolla
en tredje. Man har beräknat, att vägen från Calais
till Milauo, där vägarne genom Italien till
Suez-kanalen mötas, genom Mont Cenis är 1,095 kilometer,
genom St. Gotthard 1,070. Men genom Simploupasset
blefve vägen blott 942 kilometer. Således skulle man
getium en Siuiplontunnel vinna 128 à 153 kilometer,
med iltåg 2 å 3 timmar. Denna vinst är nog för att
löna ett nytt jätteföretag. Ett bolag har redan
under fjolåret, blifvit bildadt för att bygga en järnväg
från Brieg, seliweizerbanornas ändpunkt i Wallis, till
Domo d’08sola, de italienska banornas ändpunkt i
To-sadalen. Förberedande undersökningar hafva blifvit
ntfdrda, terrängen har redan hösten 1870 under stora
svårigheter blifvit noga kartlagd och geologiskt
utforskad, man har försäkrat sig om lilit tillgänglig
vattenkraft för borrmaskinerna och luftväxlingen, och
en af ingeniörerne Lommel ocli Meyer uppgjord
arbetsplan har blifvit antagen.
Enligt denna plan komme värket. att kosta 54’/ä
miljoner francs och blefve fullbordadt, inom 5’/s är.
Dylika beräkningar pläga dock alltid slntligen visa
sig för låga, men att den ekonomiska sidan ej skull
ntgöra något hinder, därtill kan man sluta af, att
Lommel» första byggnadsplan, som gick lit, på 108
miljoner, ej ansågs omöjliggöra företaget. Den största
svårigheten anser man blifva den höga
temperaturen 1 bilrgets Innandöme. Den liar beräknats i
itui-nelns midt blifva 35 u C. Denna olägenhet vill man
enligt det nya
lör-slaget afhjälpa genom
att gifva tunneln en
bågformig lutning neil
mot båda
mynningarna och på 8
kilometers afstånd från
hvarandra nedsänka
tvänne lodräta schakt
af 600 och 1,000
meters djnp, genoin
hvilka en kraftig
luftväxling åstadkommo».
Tunneln skulle pä
schweiziska sidan
vidtaga på obetydligt
mer än 750 meters
höjd ej långt, frän
Brieg. Dess längd
blefvo 19,730 meter.
Tils vidare ämnar
man bygga deu
enkelspårig, men på 17
meters afstånd
sprätt-ges ett
parallelgal-leri, som i fall af
behof lätt kan ntvidgas
tiU eu andra fnnnel.
På italienska sidan
komme
tunnelöppnin-gens höjd att blifva
omkring 700 meter.
Därifrån återstå 19
kilometer mycket svår terräng med brant sänkning till
Domo d’Ossola, »å att järnvägslinjen måste genom
slingringar förlängas till 31 ’/a kilometer för att få
en lutning af 12’/s meter på 1,000.
Af de öfriga Alptuimlarne äro följaude de
längsta:
St. Gotthard 14,o km,
Mont. Cenis 13,4» km,
Arlberg 10,27 km.
Simplontnnnelii blir således den längsta af
pem alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
