Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TIDEN.
N:o 10.
Iritnk i aktorstäfven fiir styrmannen. Passagerarne fä.
ligga på bottnen eller sitta på bagaget.
1 Kemijärvi eller rctliin i Rovaniemi fiirser man
sig med lnlid lör återstoden af resnn. Dessutom
miste man medföra nästan alt, som en människa van
Tid ett civiliserad! lil ej kan undvara, ty endast,
mjölk, smör neil kaffe samt då oeh då fisk kan
påräknas i de gårdar, som passeras. Pisk kan mun
visserligen skaffa sig sjiilf med drag nnder resan,
elitirn ej allestädes, ty på vissa stråekor blir
hastigheten för stor fiir drag rodd. Renliga kokkärl och
bordsservis iiro likaledes lyxartiklar, som inan gör hilst
i att sjålf medföra. Insektpulvcr och beckolja Icke
att förglömma. Ack den lappska insekt plågan I Ni
kan ej tänka er, hvilka odjnr grassera i de lappska
stugorna. De vimla öfveralt och vittna om en
häpnadsväckande orenlighet, hos befolkningen. Låtom
oss skynda att erkituua, att undantag finnas, snygga
gårdar med en ordentlig värdinna, som förstår att,
hålla orenlighet™ oeh därmed äfven ohyran på afstånd.
Men myggen kan ingen undgå. 1 miljoner kläckes
den ur de vidsträkta kärren och antastar blodgirigt
hvarje varmblodigt väsende. Denna landsplåga är
tillräckligt känd; låt gå vidare.
Båtfärden börjar lofvande. Bit långt, sel
(jämför do svenska namnen Lycksele, Åsele) eller hvad
finnarne kalla auanto förlänger Kemi träsks yta fem
mil norrut mellan frodiga ängar och böljande åkrar.
By följer efter by, gård efter gård på båda
stränderna af den majestätiska älfven, som här når eu
bredd af en half till en bel kilometer, bär och dilr
hopträngd uf ängsbolmar i fåran. Hein dagen färdas
vi Ingnt roende längs stranden, en eller par gånger
ombytande skjuts. Halfannan mil väster om älfven
synes Pyhätniituris snöflilekiga bastion teckna sin
skarpa profil öfver skogstopparne. Landet tyckes oss
härligt ocli inger oss de gynnsammaste tankar oin
Lapplands ekonomiska framtid. Mun man behöfver
blott, aflägsna sig ett litat stycke från älfst.randen, sä
aflöBes kulturlandskapet, uf pinnmon med sin uödvnxna
skog och piuninon af do milsvidn kärren, och den, som
i början at augusti färdas denna väg, kan vara
ganska säker på att en vacker morgon få se åkrarna
härjade al’ frosten. Den lömska fienden smyger sig
ur kärren, kryper ned på de sanka ängarna vid
floden, breder lit sin kalla andedräkt, ölver vattenytan,
höjer sig långsamt upp till gårdarna, och på
morgonen glittra axen i dödens försilfring. Sädesodlingen
är häi’ en lyx. en kär erinran om hunt nybyggarnes
förfäder lefvat i Österbotten. Boskapsskötsel och
fiske ära de enda säkra näringsfången. Men fiir
inbärgandet uf de vidsträkta ängarnas gröda finnas oj
armar nog och för mäjeriprodukteriia ej tillräckligt
snabb afsättning, då tjugu mil landväg skilja Kemi
träsk från hafvet. Därför liar utvandringen fråu
denna trakt antagit så stora dimensioner, att
knappast någoii gård finnes, soui ej har söner eller audra
nära anhöriga i Amerika.
Då inga andra varor för export kunna erbjudas
af donna trakt än smör och tjära, ty stocken fliitas
utför älfven, vore Kemi träsk en dålig ändpunkt för
en järnväg, som hade alt öfvergå Onnasjokl och söka
sig tram mellan htrgen ocli kärren i nordöstra
Rovaniemis högland. Däremot skulle Kemi trilsk och det
stora selet där norrom halva stor nytta af en
järnvägsstation i Rovaniemi, blott åtta mil aflägsen, ocli
tillföra densamma ett, årligen Btigatide tillskott af
fraktgods.
» *
a;
1 ilen norra ändan uf selet förena sig inom en
sträcka af sex kilometer tre stora floder: Reni.
Ltiiro och Kitinen, Alla tre leda upp till Lapplands
ödsligaste näjder, alla tre slingra i tusen bukter och
dåna skummande i talrika forsar, östligast går Keiui
älfs väg Irån fjällen och käTren vid ryska gränsen.
Den är rikast på forsar uf de tre. lä uiil skilja
dess källor från mynningen, men ined sina krokar
blir ilen minst 17 mil lång, ocli vid dess stränder
liggfl blott två små byar förlorade långt borta i
ödemarken. Med fisket och ladugården till värn kämpa
deras innevånare en ojämn kamp mol uiiileu, som
årligen hotar tränga in i deras stugor.
Deu mellersta floden är Luiro. Till dess källor
är lika långt fågelvägen soui till Kemi älf-, men som
den är den mest, slingrande af de tre, ITu-diibhlas
vägens läligd, om luan 1 öl jer vattenfåran. Den leder
upp till lUiiiutiiuturi» och Suariselkäs |jälltrakter,
där lapparnas renhjordar beta., och vid dess stränder
tiiiuas blott tre små futtiga byar ocb lyra eller fem
enstaka gårdar.
Den västligaste är Kitinen. Krän dess mynning
npp till källan liar flyttfågeln femton mil, mon
vattnet, har mer än tingn mil alt tillryggalägga den
motsatta vägen. Kitinen kommer fråu moarna oeh
kärren på gränsen mot Enaru i hjilrtnt af den finska
Lappmarken. Hess stränder äro mera bebodda. Där
liiririi Sodankylä stora kyrkoby, Sottanen, Aska,
Hie-tnaTianto, Knftala ocli flere mindre grupper af gårdar.
Men äfven här är afståndet mellan boningsorterna
stort, i medeltal 2 mil, på vissa ställen 5 |nil och
mera. Ocli hvilka gårdar! Deras säkraste tillgångar
äro Slinka ilugar, där starrgräset Irodas och d|lr
högvattnet om hösten ofta bortför höet eller där regnen
hindra det att torka Jordbraket går här knapt. alls.
Koru ocb potatis gifva oftare missväxt, än
medelmåttig skörd, rågen ofcli lialreu äro blott att Be på.
Kornbrödet, som bjudes i torpen ocli de mindre
gårdarne, Iir ofta uppblandadt, med sådor eller lialia.
Når den resande trött af dagens ansträngning
ocli genomkyld uf kvällen- fuktiga lleddimmor träder
in i en af dessa stugor, slår eu obeskriflig, unken
Inft emot honom oeh han har svårt att urskilja
något 1 Skumrasket, ehnrn midnattssolen ännn
förgyller strand brantens tallar. Ty dat lilla fönstrets
rutor äro lappade med klutar och öfverlupna ined
årtiondens flngsmiits ocli spindelväf. När ögat
småningom vänjer sig vid skymningen, träder
bofälligbe-teu tydligt i dagen ocli med den innevånarnes elände.
Deu vid sådant ovana sydboii skyndar lit att andas
deu friska nattluften och föredrager att reda sitt
läger i visthnset eller nnder bar himmel.
Do tre systcrfloilerna äro emellertid den östra
Lappmarkens enda sommurvägar. Kemi älf leder till
ryska Lappmarken och staden Köla viil Ishafvet.
Luiro leder till Euare träsk. Kitinen, den mest
trafikerade leden, för oss npp mot Ivalo och Enare
kyrka. Hvar och en af dem utgör en växling af sol
och forsar. De senare äro i allmänhet ej ofarbara.
Båten kan stakas eller dragas uppför dem, men vid
många måste- åtminstone, en del af lasten lossas och
bäras öfver land genom snår och skog, och de flesta
måste passagerarne kringgå till lots. När det regnat,
slå buskar och ris som våta badkvastar om den
van-dramles lekamen, så att lian blir genomvåt. Ty
forsarne äro långa. En promenad på eu kvart mil
genom kärr och täta videbuskar Iir ingenting ovanligt,
men stundom gäller det eu half mil eller mera. Och
när äro ej videsnåren våta? Lappland har en
rogni-gare smuinar äu södra Finland. Stundom håller det
på Hero dagar å rad, och berättaren, som vistats tre
somrar där nppe, har ilitr riiknat. flera regniga äu
klara dagar.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
