- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
74

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TIDEN.

N:o 10.

att ungefär 11 är bilda Rn solfläekjieriod. Det
senaste maximum v:ir 1883, dot senaste minimum
1889, ooh nu hafva solfläcknrue åtor blifvit Mycket
talrika.

In värka solfläckarna pH jorden? Xa, det göra
de. En invärtetn är fullkomligt bevisad, nämligen en
magnetisk. Under Bnllläcksmimmn blir magnetnålen
mera orolig än vanligt oeh norrskenen l||ifva talrikare
och grannare. Huruvida solens (llleknr äfven invärku
på temperaturen och rugnfallet.. ilärojn vet inan ännu
intet mwi säkerliety men många hålla det för högst
sannolikt.

*



Fysikerna anse världsrymden mycket kall. De
hufva beräknat dess köld till — 273 11 Celsius. Det
vore således termometerns egentliga nollpunkt. En
så lag,temperatur har mun ej upplefvat, ej ens
kunnat pä konstlad väg åstadkomma här på jorden. Mon
ganska nära den har professor Raoul Pietet, kommit,
vid sina lulinrotoriiexperiiuent. Genom att starkt
sammantrycka gaser oeh sedan låta dem utvidgn sig på
uytt bar ban sålunda lyckuts frambringa sa làga
temperaturer, att ämnen, hvilka hittils ansetts för
beständiga gaser, öfvergått, i flytande form ooh till och
med frnsit till fasta kroppar. Han hur älven försökt
huru stark köld iuvilrkar pa lefvande vurolser.
Finkar, hvilka, lingo Infrysa i is och bli 15 grader
kalla, blefvo spröila som sten och kttnde slås i
skarp-kantiga stycken. Fingo (iskar etter en så stark
afkylning åter töa upp. befunnos de sà friska, som om
de endast blifvit nyss dödade vill vanlig temperatur.
Paddor och, grodor kunde afkylas till — 2811 utan
att, dö, men vid — 35 " dogo de. På samma sätt
förhöllo sig ormarna. Tusenfotlngen uthärdade en
a|kylning till — 50 ", ocb snäckor dogo först, vid en
temperatur af - 120" C. En hund instängdes i
ett kärl. där luften blef ||Allen 90 grader kall. Den
stackarn bråkade på alt. sätt fiir att. hålla sig varm.
Efter 10 minuter voro dess ben stelfrusna, men
kroppen lelde ü nil il nära en timme, till dess blodomloppet,
upphörde i följd al värmeförlusten. Man miltte
genant (less kroppstemperatur ocb lann, att den var
blott en grad under den normala. Var detta
djurplågeri, så skonade professorn ej häller sig själ I. Han
utsatte sin eua arm — troligtvis den vänstra!
-obeklädd lör saiumu kiihl, som hunden hade dött i.
Efter tre minuter kände ban häftiga plågor i den,
oeh när ban då drog ut ilen ur kärlet., blef smärtan
nästan outhärdligt brännande, hvilket berodde däraf,
att ilet, afbrutna blodomloppet plötsligen började på
nytt. Naturligtvis skulle han äfven pina mikroberna.
De otäckingariia förtjäna det värkligen, men se ined
dem hjälpte ingenting. Han slog till del värsta han
kunde: .213 grader kallt. Ehuru de sålunda lågo
infrusna i fast syre. kvicknade de till, då syret igen
blef gasformigt ocb visade sig sedan, då de lingo
lämplig föda lika muntra och lifskraftig» som om
ingenting hitudt och ynglaüe al’ sig på ttitt bekanta
fruktansvärda siltt. Ja de mikroberna, dum hafva vi
fått fiir våra synders skull.

Ingen människa är fri från skuld, giidn&s så
visst! Och ju större ett land är och ju mera
glän-sauile dess ställning i världen, desto större är den
skuldbörda, som trycker på dess medborgare. Jag
menar nu statsskulden förstås, hvars räntor vi al]a
få betala inod svett och möda. Det lins oj ett så
li-tet land^ iwtutiene bland |de civiliserade samhällena,
att det ej hm- sin statsskuld. Till och med det lilla
furstendömet. Liechtenstein, där inan ej kan skjuta med
kamin ut,all alt begå gränsbrpft, bur belastat, sina
medborgare med en skuldbörda af 1 mark 64
penni per hufvud. Det ilr dock ingenting uiot
Finland, hvars statsskuld utgör 32 uiark på hvarje
innevånare. Vi in:’i dock ej bli skrämda för det. där talet:
del är ännn ingenting mot Ryssland, där hvarje
innevånares andel i statsskulden utgör 18-1 mark 74
penni. Oeh detta är återjen suiinak mot hvail
Portugal år skyldigt: 880 msjrfc lör hvar lefvande sjilll
Vfii-et. är det med fransmännen, ty hvar ocb en uf
item Ilr skyldig hein världijn HliS m.irk 14 penni utom
deras privatskulder. Minitre skuldbelastade än
Hanarne äro af Europas folk blott bulgarerna,
schweizarns, mfmteiiegrinerna och de lyckliga människorna 1
Liechtensteins ilklar. Tyngre belastade än ryssarne
äro] alla Europas sfnrmaktdf ocb dessutom Rumänien,
trfeklMMdf Spanien. Belgien. Holland ocb Portugal.
Sverigfe» statsskuld ntgör 80 mark ocli Norges 89

mark 50 penni per innevånare. Det vore skönt för
don enskilde att få friköpa sig från ilen där
ofrivilliga skuldbördan och dess följder, men se det går
inte. Hilr vid lag hjälper ingenting annat Sn att
försökai förtjäna så mycket som möjligt, så att man
ledigt står ut med den. Ett exempel på sådana, som

kunna deu konsten, skall jag genasi t,aili inn.

* *

*



I Argentina fins en man. som kallas ,.
hvete-kungen". De flesta känna honom ej nniler något
annat namn, och för månira gäller han blott som ön
myt. Men han finnes värkligen och heter Jose
Crimz-zone. Italienare lill börden kom ban som Ijngnårig
yngling med två toma händer till Bitenos Aires år
1875. Den tiilen odlades nästan ingenting på
Pampas, och Argentina tog siu spannmål från utlandet.
Guazzone var en praktisk ocli modig man. Redan
första året lyckades han förtjäna ihop lo.onil francs;
liir dessa penningar skaffade hau sig jord och började
plöja och så. Hans vänner åtrådde honom, ty
pumpan ansågs oduglig till aker. Men det trick lysande.
1879 hade ban ett kapital al 405,000 francs. Då
hotade lyckan att öfverge honom. -Med möda räddade
ban sitt kapitäl. Men ban tröttnade icke. Han
arrenderade alt mera land, och 1884 hade ban 771
kvadratkilometer nniler plogen i departementet
Ola-varin i södra delen af provinsen Buenos Aires. För
att, skörda dessa ofantliga åkrar behöfdes maskiner.
Han reste till hufvudstaden, entusiasmerade ett par
rika irländare och fick af dorn hvad hun behöfde.
Etter slutad skörd skyndade han till Italien och koin
tillbaka meil en stor här af arbetare. Han grundlade
med dem en koloni ocli tog upp ännu mera jord, ocb
nil är ban med sina 255 kvadratkilometer åker ilen
största hveteodlare i världen. Senaste års skörd fylde
3,300 järnvägsvagnar.

* il

*



Brasilianarne äro ej nöjih med att deras
hufvudstad ligger inoiu håll liir främmande krigsfartygs
kanoner. Eli ny hufvudstad skola de hafva,
splitterny, där iiigeu människa änun har bott, och den
skall ligga midt. iuno i luinlot. En stor komité af
lärda män meil professorn vid observatorium i Rio,
doktor Cruln, i spetsen har lålt i uppdrag att utse
platsen, ucli nu är ilen funnen. Det är en 1,000
meter hög platå vid Tocantinstloilens kiillor nära den
lilla staden Meia Pörte, i en härlig trakt ined
ständig. mild sommar: 19 grader varmt i medeltal för
året, Godt vatten tinnes lilir i tillräcklig mängd och
eu utmärkt byggnadssten, både kalksten och granit.
En låg bårgskedja som kallas ,.Pyrenéerna",
förhöjer landskapets skönhet. Omkring staden skall
utstakas en ny provins, ett slags förhnndsdistrikt å la
Columbia i Förenta Stal,erna, där kongressens och
presidentens stad Washington ligger, Del gamla goda
Eio Janeiro degraderas till hufvudstad tör en ny
lörbundsstat,, som skall beta Guanahani. Ty nil är
ju Brasilien en förbundsrepublik efter Förenta
Staternas mönster. Men nog ilr det troligt, att Rio
kommer att bibehålla sin rang som Brasiliens
intellektuella och liuansiella hufvudstad: det blir Brasiliens
New York.

* *

*



Anuglyliska bilder, sådana har ingen i hein
landet sett. Men snart fän I se dem, de komma ling,
kanske redan till nästa jul. Jag skall i förväg
berätta hurudana de äro; Parville är luiii sagesman.
Hör blott på!

Alla känna jn stereoskuprt? De bilder, som
skola ses genom ilet, äro dubbla. Deu ena bilden
visar ett föremål eller landskap sådant wau ser ilet
meil ena ögat, den al|dra bilden sådant man ser det
med det andra ögat. I stereoakopèt betrakta vi de två
bilderna genom tvänne prismor, hvilka bringa dem att
sammanfalla meil hvarandra. VI se då lilotf en bild,
men på denna träda alla detaljer fram lika fristående
soln vi se dem i liatureil; vi tycka oss ej mera se
eu tafla utan en teaterscen med sina kulisser ocb
artister.

Nu har en fransman vid namn Ducos du
Han-run hittat på att aftryck» de två stereoskopbildern»
på hvarandra, deu eua i mi löd, deu andra i en blå
ton. Naturligtvis passa do icke ftillkomligt iliop.
Alla konturer blifva osäkra oeh sedd med blotta ögat
blir bilden både oklar och ful. Mon ser man på den
se nom ett rödt. glas, då försvinner det röda Trycket
och enilast det bl/i üfir synligt, nämligeu swa svart.

Och om innu betraktar bilden genwi ett blått glas,
försvinner den blå bilden nuk den röda Iramträder
som svart. Man skall betrakta bilden genom ett
par glasögon, det ena iigat rödt, det andra blått.
Då gör bilden samma illusoriska värkan på vårt
syn-sinne som en stereoskophild, men ntan den
ansträngning lör ögonen som vauligcn följer med
stereoskop-tiitning. Således stereoskopbilder utan stereoskop,
oeh i dess ställe ett par brokiga briUor, det. är
annglyfcn.

Vicepresidentens döttrar.

Eu ungersk berättelse
äf

Knlnman uon Mikasalh.

Da de unge männen kände igen vicepresidenten
satte de neil bögafllarne.

Hur står det till, Barkas? — sporde
vicepresidenten dou älste uf dem, som med missinodig
min stoll och såg pä pipmuustycket.

— Åk, ilet går väl an.

— Många döda?

—. Alija, dör gör’ di, så det räcker lill. I dag
ha vi begraft nio.

— Hvar är domaren?

~— Hirn dog 1 går.

— Nå, tag dä reda på Paul Hnrtya,
adels-domnren.

— Han dog i morse.

— Det var skada på den duktiga karlen,
-sade vicepresidenten beklagande.

— Ja, det, var ilet, — brummade gamle Barkas.

— Efterlämnar han några barn?

— Fyra döttrar, deri ena vackrare än den
andra. De sitta un där inne och gråta. Snart ta de
huset ifrån dem också.

— Där lans då ingeu förmögenhet?

— Nej. de få svälta ihjäl, om inte koleran
tar dem.

— Hur gamla äro de?

— Mellan åtta ocli tio år. De båda älsta
äro tvillingar.

— Hm — sade vicepresidenten och lät de liåda
männen medels en vink förstå, att ban icke hade
något vidare att säga dem.

Männen gingo till hvar sin kant af landsvägen
ocb promenerade fram ocb tillbaka med sina högafflar.
De tyktes vara medvetna om siu stora uppgift: att
sticka neil eu hvar som sökta öfverskrida förbudet,
att, ingen främling finge beträda detta ställe, där en
äu högre herre äu vicepresidenten liärskàde,
nämligen döden.

Giggen körde långsamt framåt deu dåliga
vägen; på bäiln sidor ott densamma stodo de små
halm-läkta busen. Byn såg nästan utdöd ut. Endast nr
eu och munin port tittade ett sorgset, ansikte ut, men
det var ined kna]|p nöd, som någon tog af mössan eus
för regeriiigskommissioiieus mäktige ordföraude.

Vicepresidenten witt tyst i vagnen. Alt
emel-lanal tog ban Iram näsduken och rorkade svetten
från uusiktet; för öfligt sat.t ban och vred på sin
signetring. Han var mycket blek, och al lians
vanliga stolta hållning återstod ej mycket. Det var icke
regeriiigskommissioiieus president, utan en mild
gammal herre. Plötsligt höjde han rösten:

Stanna. Emmerich| Hoppa af bocken.
Ambrosius. neil kom liit.

Deu ftttt utstyrde, tjänaren kmn genast ned lill
siu herre.

— Gå tillbaka till aflidne Paul Hartyaa hus,
min son. Där träffar du pn lyra siuå flickor, Tag
dem och lör dem till gränsen. Vid utkanten af byn
inäste du och Bor.t k låta desinttciera dem; därefter
lar lill en vagn or.li kör lill Sanad, där du uppsöker
br Suzy, Till honom säger du, att du skall hälsa
honom från inig uti meddela, att jag sänder honom
de fyra små flickorna. Al dem kan lian välja ut
den, som han tycker’bäst om och behålla henne. Har
hau ej lust för någon al ileiii, så hälsar dn än en
gång från mig — förstår dn? - ocli då behåller
ban en. Punktum.

— Och de andra tre?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free