- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
89

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 12.

VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.

Helsingfors den 24 Mars

1894.

Byrå och kontor:
Skilnaden M:o 6.

Lösnummer 15 p,

Prenumerationspris: belt &r 6 rak-, för Hbfs prenumeranter 4 mk.. halft år 3 ink.. för Hbls prenum. "2 mk.. kvartal 1,50 mk.,
för Hbls prenum 1 mk., 1 månad 50 p., för Hbls prenum (C p. I Landsorten samma pris I Ryssland resp. 2 Rbl.,

1 Rbl, ooh 50 Kop. — Annonspris: 30 pH för petitrad.

TIDER

kostar fr.l april 1894 -1 januari 1895
Fmk. 4:50 (ensamt)

samt

för Hufvudstadsbladets prenumeranter.

(Lika i Helsingfors och i Landsorten).

från och med nästa nummer påbörja vi
en serie

Bref från

En resa jorden rundt

för Tiden

af Konni Zilliacus.

(Första brefvet omfattar resan
New-York—Gibraltar, sedan följer Marocko, Egypten, Ceylon, Indien, Kina,
Japan—Syd-Amerika o. s. v.)

Redaktionen.

Herman och Elisabeth Hallonblad.

Makarna Hallonblad.

Statsrådet Herman Hallonblads död i Sordavala
den 22 februari 1894, samt makarnas nyligen
publicerade inbördes testamente, hvilket genom sina
frikostiga och storartade donationer för främjande af
bildning och hjälpande af uöd i vårt land är värdt
hela landets tacksamhet, berättigar oss att i vår
tidning återgifva makarna Hallonblads porträtt.

Deras namn ha i våra tidningar städse stått i
förbindelse med någon af dem gjord donation för det
ena eller andra allmännyttiga ändamålet. I synnerhet
ha dessa donationer gält upplysningens befrämjande
i de ostfinska trakterna, som i detta såväl som andra
afseenden blifvit efter utvecklingen i dot, öfriga landet.

Allmänt kändt är, hvad makarna Hallonblad i
sin hembygd Sordavala värkat för folkupplysningen.
Här grundlade de bland annat en folkskola, som
försågs med rikliga penningemedel och åt, hvilken som
grundbesittning tillades en jordegendom. För skolan
uppfördes präktiga byggnader och allönades eu
jämförelsevis talrik lärarepersonal. Denna folkskola
öfverlämnades sedermera med alt hvad till deu hörde åt
tttiBka statsvärket. Det var en gåfva af mer äu l/t
miljon mark — en gåfva, som möjliggjorde Kymölä
skolas förändring till ett seminarium, en gåfva så
mycket mer betydande som folkskoleinstitntionen] då
var alldeles ny. Kymölä lolkskola blef sålunda en

af, de törsta i landet. Vid dess grundläggande hade
makarna Hallonblad att gå en ny, obanad väg och
tillämpa nya principer. Ätt de häri lyckats öfver
förväntan väl, därom finnes ej mer än en mening.

I sammanhang härmed må det erinras om, att,
då Kymölä folkskola var färdig, erbjödo makarna
Hallonblad densamma jämte en snmma af 200,000 mk
för skolans upprätthållande åt kommunen. Men
kommunen tog ej emot gåfvan! Befolkningen, som befann
sig på en låg ståndpunkt och som lefvat under trykta
förhållanden, hyste misstro till den bildade klassen
samt kunde ej förstå det ädla sinne, som besjälade
gifvarena. Mången skulle i anledning ai afslaget
vändt sig ifrån de otacksamma och egnat sina
välgärningar ål, andra. Men så gjorde ej makarna
HaUoublad. De insågo, att gåfvans afböjande
dikterats af okunuighet, och kortsynthet och beslöto därför
endast att genom ökade ansträngningar bekämpa denna
okunnighet.

Makarna Hallonblad utöfvade jämväl eu
storartad privat filantropi. Icke alltid skördade de tack
för densamma utan tvärtom. Mången allmogeman,
som blifvit lijälpt med råd och dåd, förstod ej
afsik-ten med hjälpen, utan handlade i strid med de
föreskrifter ban erhållit, omintetgörande sålnnda hvad
gifvarena åsyftat. I sin privata filantropi leddes
Hallonblad likasom i sin aUmänna af principen att
få något bestående godt till stånd. Dot var eu hjälp
ej för stunden ntan för kommande släkten.

Konsten kade i makarna Hallonblad en varm vän.
Själf var Hallonblad på sin tid eu god sångare och
ända in i ålderdomen älskade ban musik och sång.
Äfven den bildande konsten omfattade han med lef-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free