- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
105

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 14.

VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.

Helsingfors den 7 April

1894.

Lösnummer 15 p.

Prenumerationspris: helt år fi tnk.. för Kbts prenumeranter 4 mk.. halft år 3 mk., för Hbls prenum. 2 mk., kvartal 1.50 mk.,
far Hbls prenum. 1 mk.. I månad 50 p.. för Hbls prenum. 40 p. X Landsorten samma pris I Ryssland resp. 2 Rbl.,

1 Rbl. och 50 Kop. — Annonspris; 30 p:i för petitrad.

Byrå och kontor:
Skilnaden N:o 6.

af Wicna befolkning ocli fick sina öiiskningsmål
beviljade. Den 17 mars bildade Battliyani Ungerns
första kabinett. Kossnth blef finansminister, men
var I själfva värket regeringens hufvud.

Det blef nn hans närmaste mål att stärka den
ungerska staten genom att gilva det magyariska
folkelementet hegemonin inom Stefanakronans alin länder.
At de nordslaviska folkstammarna i Ungern ocli al
rnmänerna hade han ingenting att frukta, men
kroaterna genomgingos af en nationell väckelse likasom
magyarerna och voro ingalunda sinnade att offra sina

jvirfs vCtti yfüfvj^

1’Srhoppuingar. De |||sagu sin folkledare Jelluchich
till „ban" och vägrado regeringen i Pest hörsamhet.
Ungerska riksdagen beviljade dä. regeriugen 2110,11110
man trupper och 42 miljoner gulden till det
kroatiska upprorets undertryckande. Men detta var icke
öfverensstämmande ined kejsarhuset» planer.
Kejsaren hado eudast under påtryckning af demonstrationerna
i Wien gått in på Ungerns fordringar. Na
utspelades kroaterna mot ungrarns, i det riksdagens heslut
blef utan stadfästelse. Dä sände riksdagen i Pest
en hundratjugumannadeputation till Wien med
fordringar, som kejsaren icke skulle wjlat. underkasta sig

annat Rn efter ott formligt nederlag. Svaret blef,
att kejsaren stadfäste Jellechieh i hans hanvärdighet,
Hemligen understödd af hofvet rykte Jellecliich don
11 september öfver ungerska gränsen med en kroatisk
här. Detta blef signalen till revolutionen i Ungern.

Sedan Kossuth iörgäfves försökt få ärkehärtig
Stefan till öfverbefälhafvare för den ungerska hären,
tillsatte riksdagon ett landsfftrsvarsutskott med den
beundrade folkledaren i spetsen den 25 september,
Kejsaren sände en ny öfverbefälhafvare, grefvo
Lamberg, men pöbeln mördade honom på bron mellan
Buda ocli Pest.

Kejsaren behandlade nn nngrarno
som upprorsmakare. Jellecliich blef
utnämd til! monarkens ställföreträdare 1
Ungern oc.li riksdagen förklarades
upplöst. Men Kossnth tog landets öde i sina
händer som diktator och utvecklade en
feberaktig värksainhet för
nationalförsvarets ordnande. Han reste omkring ocli
eldade upp folket med ljungando tal och
„ stampade anneer nr jorden".

Samtidigt hade revolntion utbrutit i
Wien. General Windischgrätz belägrade
kejsarstaden för att undertrycka
revolutionen. Kossuth ilade till dess
undsättning, men med en alt för ringa styrka,
och blef slagen vid Wiens portar den 30
oktober. Wiens öde var härmed besegladt.
Efter kejsarstadens eröfring vände sig
Windischgrätz mot Ungern och intog
Budapest den 5 januari 1849. Men därefter
förblef han ovärksam och gaf magyarerna
tid alt på nytt samla krafter. Från
Debreczin, dit landsförsvarsutskottet hade
flyttat, organiserade Kossuth försvaret och
lyckades biträdd af Görgei och andra
skickliga befälhafvare återtaga Pest och
rensa största delen af landet fr&n
österrikare.

Hittils hade nngrarne blott
kämpat för sina konstitutionella rättigheter.
Mon den 11 april begiugo de en
öfverilning, som hade ödesdigra följder: de
proklamerade Ungerns oafhängighet. Detta
gaf kejsar Nikolaj tillräcklig anledning
att gripa in för att skydda den
österrikiska monarkins integritet, och nngrarne
hade un tre fiender. Kossuth ville dela
hären i två stora armékårer och
öfverflytta striden till Österrike och Galicien för
att förskona landet, för krigets fasor. Men
denna plan strandade på Görgeis motstånd.
Denne hade nämligen råkat i skarp oenighet
med Kossuth och landsförsvarsutskottet. Han och med
honom en stor del af officerarue hatade och föraktade
den civile diktatorn och hans juridiska medhjälpare i
regeringen och ville ej underkasta sig deras
belallnin-gar i militära angelägenheter. Och Görgei hade
aldrig velat gå så långt i frihetskampen som till en
oafhängighetsförklaring. Oenigheten ocli
tveksamhoten hade sina oundvikliga följder. Österrikarne
intogo åter Pest och ryssarne rykte iii både i
Siebon-biirgen och i uorra Ungern. Görgei opererade på ogen
hand, utan att lyda order, till obotlig skada för
ung-rarnes sak. Kossuth måste draga sig tillbaka bakom

Ludvig Kossuth.

När Kossnths namn ljuder, återföres tanken till
förgångna tider, till våra fäders tid. Hans lifsvärk
var ändadt redan 1849, ehnrn han ännu tio år
senare som en kornet nppdykte på
historiens himmel. Den invärkan, han
sedermera haft på sitt lands öden, ligger i det
fördolda. Då nu underrättelsen om
Kossnths död inträffat, hafva därför väl
do flesta blott ett dunkelt minne af hvad
han varit för en man.

Han är Ungerns störste
nationalhjälte. Han har gifvit den^första
impulsen till den moderna ungerska
frihetsrörelsen. Väl misslyckades han, men de
frön han utsått hafva grott och han har
själf på afstånd fått bevittna
fruktsält-ningen.

Ludvig Kossnth föddes 1802 af en
fattig slovakisk adelsfamilj. Men ban
blef magyar till lif och själ. Uppfostrad
på den juridiska banan kom ban redan
1831 in i den ungerska landtdagen och
uppträdde genast som en varm kämpe för
Ungerns själfständighet och folkets frihet.
Det österrikiska oket var då så tryckande,
att han kunde ådömas fyra års
fängelsestraff för att han ej ville upphöra att
utgifva en för de härskande misshaglig
hauilskri/veit lanill,dagstidning. I följd al’
en allmän amnesti återfick han
emellertid friheten 1840 efter ett års
inspärrning.

Dels som tidningsredaktör, dels som
stiftare ocli medlem af en mängd
nationella föreningar arbetade han så vidare
på sitt stora mål ocli utvecklade därunder
lysande egenskaper som folkledare ocli
statsman. 1847 blef han åter
folkrepresentant i landtdagen och väkte där
till och med motståudarnes beundran
genom sina varma och öfvertygande, ehuru
hofsamma och taktfulla tal. Han talade
för nationernas lika rättigheter, ban
angrep adelns och kyrkofurstarnes
privilegier, ban kämpade för
judeemaiicipatio-non och mol det förtryck, under hvilket
landets jordbrukaude klass suckade.

Det ödesdigra året 1848 kom. Fransmännen
störtade konungadömet, och folken i nästan hela
Europa clektricerades af det nyvaknade frilictshoppet.
Huru skulle de eldiga ungrarue kunnat undgå att
ryckas med i denna rörelse? Kossuth höll den 3
tnars inför landtdagen ett stort tal, hvarigenom han
bevekte sina landsmän alt sända en deputation till
kejsaren-konungen med begäran om stora reformer,
präs8frihet, nationalgarde, jury och ett ansvarigt
minititerinm. Han själf och Battliyani blefvo utsedda
till ledare af deputationen. Den hälsades entusiastiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:02:48 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free