- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
113

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 15.

Lösnummer 15 p.

VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.

Helsingfors den 14 April

1894.

Prenumerationspris: helt år 6 mk., för Hbls prenumeranter 4 mk., halft år 3 mk., för Hbls prenum. 2 mk., kvartal 1,50 mk.,
för Hbls prenum. 1 mk. 1 in&nad 50 p., för Hbls prenum. 40 p. I Landsorten samma pris. T Ryssland resp. 2 Rbl.,

1 Rbl. ooh 50 Kop. — Annonspris: 30 pH för petitrad.

Byrå ooh kontor:
Skilnaden H:o 6.

Bet år frågan om fUstningsesplanaden. Låtom oss
hoppas, att lagutskottet finner en tolerabel lösning på

denna ledsamma fråga.

» •



Censur från höjden och censur från djupet. Det
går en ström af restriktiva tendenser genom vårt
tidehvarf. Regeringens män uppträda i landtdagen
och måla den svarte på väggen, när
folkrepresentationen vågar försöket att ändra ett jota i
propositionerna. Den officiella strykmaskinen ölverfar
landt-dagsmännens andraganden, då de dragas fram inför
offentligheten. Och från djupet ropar Väktaren ve
och förbannelse öfver nutidens syndiga skriftställare
och yrkar på, att främmande föreläsare, som komma
hit och besmitta vår ungdoms rena själar, skola
utvisas ur landet.

Det är eljes egendomligt, att föreläsarne på

Edvard Joachim Duncker.

modet alltid komma från Sverige. Äro svenskarne
originellare i tankar, uppriktigare i känslor än vi,
eller fästa de större vikt vid föredragens form än
våra föreläsare? Jag tror det senare är den rätta
förklaringen. Vid universitetet vår förnämsta skola
för utbildande af föreläsare — röja de flesta
föreläsningar ett suvoränt förakt lör tormens tjuskraft.
Detta går så långt, att en mycket utbredd opinion
anser ett vältaligt föredrag lör humbug. En sådan
uppfattning är dock falsk. Universitetet är ej blott
en anstalt för utininutèring af lärd bildning och lör
vetenskaplig forskning. Vår högskola är i främsta
rummet en inrättning för vetenskapens popularisering,
för spridning af nyttiga kunskaper och Buuda, väl
grundade åsikter. Och denna dess betydelse tilltager
i samma mån de studerandes skara växer. Horn
skulle universitetet eljes kunna uppbära sin roll af
centralhärd för hela folkets sträfvande eiter bildning,

Öfversikt.

Johan Richard Danielson.

Rudolf Bernhard Elving.

Våren har kommit ovanligt tidigt i år. Den
1 april öppnade Murtaja våra hamnar och nu äro de
fria från is. Södra hamnen börjar få lif och på
gatorna mellan hamnen och järnvägen ser man
ständigt. fordon med full last. Snart skall väl äfven
hamnbanan få tillfälle att. forsla något annat än
Inst-farande landtdagsmän. Icke för att landtdagsinän
vore någon dålig frakt. Tvärtom. De äro minst
lika väl värda Insttnrer på statsvärkets bekostnad
som — ja, ni vet nog hur jag menar. Skada blott,

Viktor Magnus von Born.

att isen blifvit så skral. Nu fick Murtaja ej tillfälle
att visa landseus fäder sin mirakulösa kraft.

Det är alltid otur med den stackars Murtaja.
Gick dou sig inte varm på resan till Kotka? Och
hvem i världen bad den gå dit? Inte vilja
Kotka-boarna ha öppet vatten i förtid. Inte hafva de
förberedt sig att leverera siua trälaster åt Murtaja inte.
Nu kunna de engelska importörerna med fog fordra,
att Hnrtaja skall föra den första lasten plankor och
syllar till London eller Hull.

Med vårens inträde börja hufvudstadsboarna
rusta sig till landsflykt, d. v. s. till flykt ut på landet.
Men skolorna och i år äfven landtdagen tvinga dem
att lägga band på den längtan, som det vackra
vårvädret framkallar. Och i år finnes en fråga på
dagordningen, som i sin mån bidrager att afkyla
lands-flyktsluBten, åtminstone hos dem, som äro nödsakade
att bosätta sig i hufvudstadens närmaste grannskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free