- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
117

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 17

TIDEN.

117

lans tryck. Ett säkert medel mot förstoppning. Skada
att Finland ej har artilleri! Men försöken, kära
läsare, om I hafven en kanonkula till hands, och
äfven odaliskdanscn, kära läsarinnor. Väl bekomme.
* *

*



Vår tids mest epidemiska dille är ockultismen,
forskningen i det fördolda. Om ilet hälst vore eu
värklig forskning, men en sådan kan man ännu
knappast tala om. Därför drifves äfven en oändlig massa
humbug därmed. En del har blifvit afslöjad, men
det hjälper ej; strax dyker en ny npp eller tager en
gammal ny fart. Andefotograferingen har numera
blifvit, en simpel amatörsport. Uppfinnaren, gravören
Müller i Boston, blef emellertid rik på sin konst och
den fann många lyckliga adepter, så att 1874 en
amerikansk bibelupplaga kunde utgifvas med
autentiska fotografier al Abraham, Moses, David och
pro-feterna. Äfven i Frankrike florerade
andeiotografe-ringen under Allau Kardecs hägn, till dess polisen
blandade sig i saken och fotografen dömdes för
bedrägeri till ett års fängelse och 500 francs böter. Det
var 1875. Hela konsten vid andefotograferingen
består däri, att man på samma plåt tager två bilder.
Den första är anden, en människa eller eu manuekin
i ljusblå dräkt, placerad mot en svart fond.
Plåten inställes så, att konturerna blifva
oklara och expositionen göres ytterst kort.
Den andra bilden är den person, som
önskat bli fotograferad jemte
anileuppeubarel-sen. Detta porträtt tages på vanligt sätt,
men mot en brokig och något mörk
bakgrund, hälst en med rankor öfverdragen
mur eller en trädgårdshäck eller ock mot
en rikt möblerad kammarvägg. Därigenom
kommer auden att synas genomskinlig. Ett
intressant experiment, icke sant?
Naturligtvis kan man efter behag placera spöket
sväfvande i luften öfver den lefvande eller
liggande på marken vid hans fötter eller
hur som hälst, om man nämligen vid den
första fotograferingen ger mannekinen en
lämplig ställning och skizzerar af honom
på apparatens matta glasskifva och sedan
vänder plåten efter behof vid deu andra
fotograferingen.

Borddansen är urgammal; den
idkades redan af romarena. Huru gammal
konsten att spå i glaskulor och karafiner
är, kan jag icke säga, men det uppgifves,
att den var känd i Egypten redan under
faraonernas tider. Emellertid har ilen tagit
större fart först efter Chikagoutställningen.
Ty där slog mistress Janet E. Ruut-Ree
ett stort slag för deu på den psykologiska
världskongressen. Konsten är mycket enkel,
tyckes ilet. Man stirrar på en glasbåll, en
karafin fyld med vatten eller någon annan
vätska eller blott på eu bnteljskärfva, oeh
får man ej strax se något, så håller man
på därmed länge. Till slut kommer synen
fram, nota bene om man ej gör särskilda
ansträngningar att utföra noggranna
observationer. Och hvad får man se? Alt
livad man vill I Hvad som sker i de
aflägsnaste trakter, hvad som har skett
ooli hvad som skall ske. Landskap, människor,
ord uch siffror, alt. Den bekante Stead,
utgifvaren af lieview of Reviews, berättar om eu dam
bland haas bekanta, hvilken i sin glaskula sett alla
nutidens historiska händelser flere månader innan de
värkligeu inträffat. Hon såg på förhand både
explosionen i Vinterpalatset ooh explosionen på Newski,
hon såg flere händelser i det tysk-franska kriget och
under kommunen i Paris 1871, och Beaconsfield fick
af henne veta det blifvande resultatet af
Berliner-kongressen redan iiuian hau reste dit. Medlemmar af
det engelska konnngaknset rådfrågade henne oiu prins
Napoleons blifvande öde, i fall han skulle reBa till
Sululandet. Glaskulan upprullade den olycklige
prinsens hela framtida historia och visade till slut hans
begrafning.

Tl.uk, så bekvämt! Mau drager sig undan 1
eu sknin vrå och stirrar på en glasbit, ocli håller
man ut tillräckligt länge, får man veta alt hvad man
vill. Ingen läxplugguiiig mer tlir skolbarnen. Ingen
svårighet mer vid studeutskrifniiigarnu. Man stirrar
på glaset några dagar före skrifningen och får då
veta, hvad man kommer att skrifva om, kanske
älven huru de matematiska uppritterna skola lösas.
Vetenskapsmannen löser sina problem i glaskulan i stäl-

let för i laboratoriet och affärsmannen förntser i sin
tömda ölbutelj både knrsväxlingar och
prisnoteringar. Och den olycklige gamle ungkarlen, som ej på
lifvets väg träffat den rätta, får se både henne och
vägen t.ill henne skimra i tutingen på hans stambord
på Opris. Lyckliga nittonde sekel, hvilket arf du
lämnar åt mänskligheten!

En mycket debatterad fråga itr den, huruvida
djuren lika som människan kuuna tänka, draga slutsatser
och utföra handlingar efter en för tillfället, nppgjord
öf-verlagd plan. Man vill förneka att djnren knnna bilda
sig allmänna begrepp eller abstraktioner, särskildt på
den grund att de sakna talförmågan. Inom
människosläktet ser man emellertid, att förmågan att bilda
abstrakta begrepp är oberoende af talförmågan.
Observera blott de döfstumma. Äfven barnen bilda sådana
begrepp innan de kunna tala. Däraf har professor
Preyer i Jena dragit den slutsatsen, att, det ej är
språket, som frambragt intellektet, utan tvärtom
intellektet, som frambragt språket.

Som bevis pä att hundarna halva intellekt och
knnua bilda sig abstraktioner aniör en mr Jolin
Mon-teith flere observationer, som han gjort på sin huud

Grupp till Alexandersmonumentet.

Runebergs „Lex".

Toot. Toot. är god vän med kattor; endast svarta
kattor tål hau icke. Dem jagar hau med passion.
Äfven svarta huudar hatar hau. Tout kan le ett
värkligt mänskligt leende, men består denna vänlighet
endast åt en vän, som ban återser efter lång saknad.
Han har utbildat åt sig ett språk af tecken och ljud.
Han bär sig åt på ett sätt för att begära att få
dricka, på ett annat sätt, uär han önskar gå ut på
gården, på ett tredje sätt., dä han vill gå ut, på
gatan. Toot förstår äfven till eu viss grad människans
språk. Om mau säger: Toot, vill dn gå ut? hoppar
hau af glädje, raeu om mau därpå med samma
tonfall säger: Toot får inte gä ut, så visar han sig
mycket besviken. Om hau sofvande bevistar ett
samtal, där ordet katt nämnes, låtsar hau om ingenting,
men säges nsvart katt ’, rusar hau genast till fönstret
för att se etter det, hatade föremålet. Toot har också
iyälf utfuuderat ett sätt att iippua dörrar, iiäialigeu
om de ej äro lästa. Hau ser först efter om ile tyckas
vara så. Kommer hau till deu slutsatsen att dörren
endast är tillskjuten, tager han lurt tvärs öfver
rummet och rusar med kraft mol dörren. Detta
upprepar hau ända till sex gånger. Lyckas det ej då,
beter ban sig på ett besynnerligt si tt, Hau sätter sig
på bakbenen och utför mot dörren de bedjande rörelser

med Irambenen, som alla känna att hundarna kunna
göra. På samma sätt kan man (å se honom sitta
framför kaminen och gestikulera mot en gnmmidockn.
som står pä kaminkransen, tydligen bedjande henne
komma ned. Det är klart, att Toot tillskrilver dessa
ting lif ocli medvetande, eftersom ban ber till dem.
Han har en början till fetischismen.



Lagen.

Det. folk är starkt, hvars lag har genom sekler
vuxit fram ur dess hjärta. Ty för ett sådant tulk
har lagen hälgd. Deu är folkets eget samvete; den
angifver folkets uppfattning om rätt och orätt i
samhällslifvet. En sådan lag lydes med vördnad, och
blott med varsam haml förändras den, då nya tider
skapat nya seder och folkets rättsmedvetande har
fått en ny riktning. Hvart tidehvarf ger
så i värdigt lugn ett moget tillskott till
natiouens lag. Då står lagen som en
väldig ek, rotad i samma jord som nationen
själf, stark i sin åldriga stam och med sina
unga grenar och blad skuggande och
skyddande det folk af buskar och plantor, soni
vuxit upp ur marken nnder dess krona.
Eu sådan lag blir aldrig föråldrad, ty
dess utveckling håller jämna steg med
folkets lif. Och nationen älskar då sin lag
lika som hon älskar sitt fosterland och
försvarar den lika som hon försvarar
fosterlandet.

Sådana tankar väckas af Valter
Runebergs storslagna grupp Lex — Lagen, med
hvilken bildhuggaren prydt trappuppgången
i ständerhuset och hvilken äfven kommer
att stå vid foten af Alexander deu andres
staty på Senatstorget. Där står „ Vårt Land"
med draget svärd och bredvid heune
Finlands lejon med högburet hufvud och
hotfull blick. De bära lagen, vår
fäderneärfda lag, som deu högsinnadu monarken
besvurit och hvars utveckling lian så
kraftigt befrämjat. Hon hyllar den ädle
härskaren med sänkt vapen och i hennes
allvarliga, inspirerade anletsdrag läses ett
löfte till honom, ett fast beslut att värna
Finlands ärfda lag som hans skönaste
riksklenod.

Fornpolska motiv.

Pan Lada och Fredrik den store.

(Forts.)

— Må fan ta dem! skrek pan Lada med
steu-torsstämma — hvem är det, som gått, och ljugit det
lör dig, gamla skräflare? . . .

— Men ers nåd tog ju icke mot de polska
kommissarierna, och gränsstolparne bakom hasseldungon
och sandbacken bevisa klart ....

— Att dn helt enkelt är dum som en stock
. . . Ja, du är dum, pau Ontiiry, inföll pan Lada med
märkbart, lugn. — Jag tänkte göra dig till kansler,
men jag inser att. dn är oförmögen därtill. Gå din
väg . . . För resten kunnen I alla lämna mig i fred
och veten, att alla edra hviskuiiigar uch gissuiugar
förbjudas er strängeligen! Om 1 vRnten, så kommer
en tid, då 1 skalen få veta alt, hvad 1 nu icke
kunnen begripa!

Gubben tappade koncepten uch ruglude ut. I
hans hulvud härskade ett obegripligt kaos.

Æk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free