- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
129

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 17.

Lösnummer 15 p.

VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.

Helsingfors den 28 April

1894.

Prenumerationspris: holt, år (i mk., far HMs prenumeranter 4 mk. halft 4r 3 ink., för Hbls prenum. 2 mk„ kvartal 1.50 mk.,
, R!r Hbls prenum. t mk.. I månad 50 p.. för Hbls prenum. 40 p. I Landsorten samma pris. I Ryssland resp. 2 Rbl.,

1 Rbl. och 50 Kop. — Annonspris: 30 p:i för potitrad.

Ilyrå ooh kontor:
Skilnaden H:o S.

Ett folhs välgörare.

Tretton år halva förflutit sedan Alexander li:s
död. Finlands folk kände djupt, hvad det förlorade
med honom, och de gångna åren hafva icke minskat
saknaden. Ty under ingen regents tid har Finland
varit så lyckligt, ttndor ingen regeuts tid har vårt
land utvecklat, sig så kraftigt, som under Alexander
II. Och Finlands lycka var lians gläitøe, och Finlands
utveckling var hans önskan, och hau själf tog
initiativet till många de
viktigaste åtgärder, af hvilka
vårt lands framåtskridande
måste hero.

Alexander II ville
regera öfver fria människor,
ej öfvor slafvar. Därför
.upphäfde lian lifegenskapen
1 sitt kejsaredöme. Därför
utvecklade han därstädes
den kommunala
själfstyrelsen som en nyttig skola för
en framtida politisk
själfstyrelse. Därför löste han
censurens kväfvaude band.
Därför nedref han de värsta
skrankor, som för ryssarne
försvårade förbindelserna
med Enropa.

Mycket af hvad ban
eftersträfvade att
genomföra i sitt kejsaredöme fann
han antingen förberedt eller
redan bestående i sitt
finska storfiirstendöme.
Därför älskade ban Finland
så varmt, att han bår
fann ett statsskick mera
närmande sig det ideal han
sträfvade efter och ett folk,
som hättrc förBtod hans
högsinnade afsikter än pä
andra sidan om Systerbäck.
Här fans en fåderneärfd,
af regenterna besvuren
konstitution, som tillät
regenterna begagna sig af deu
folkvalda
ständerförsamlingen 8 medvärkan vid
lagstiftningen och
skattcbevlll-niiigcu. Detta kraftiga
värktyg till en fruktbringande
styrelse hade fått hvila i
inera äu femtio år.
Alexander II tog åter upp det och
gjorde det till en
regelbundet värkande kraft. I full
harmoni med
folkrepresen-tationeu oeh kraftigt
understödd af den skred hau så
till den ena välsignelserika

reformen efter den andra, i främsta rummet lågo
tvänne förutsättningar för uationornas lycka kejsaren
varmt om hjärtat: folkbildningen och det ekonomiska
välståndet. För båila arbetade han outtröttligt i bela
sitt vidsträkt.a rike, afpassande sina åtgärder efter
hvarje riksdcls säregna behof neil de olika folkens
ståndpunkt. Dessa synpunkter ledde honom att
grundlägga ett. ordnadt folkskoleväsende i kejsaredömet., att.
där upphäfva förbudet mot. bibelns utspridande, att.
minska militärbördan ocb basera riksförsvaret på
allmän värneplikt, att sänka tullsatserna och genomdraga
det vidsträkta landet, med ett storartadt
järnvägsnät.

1 full harmoni med dessa åtgärder i kejsarcdö-

Kejsar Alexander II.

mct. gingo reformerna i Finland, visserligen icke till
unifiering, ty han kände för väl sitt storfurstendöme
för att söka utplåna dess historiskt, gifna
egendomlighet på bekostnad af dess lycka och välstånd.
Finlands folkskoleväsende organiserades, den stora
folkmassans språk höjdes till oiflcielt bredvid det
historiskt giina svenska språket. Dou högre bildningen
gjordes tillgänglig för iolkets barn genom inrättandet
af finska bildningsanstalter. Universitetet, livars
kansler Alexander II varit såsom tronföljare 1826—1855,
uppblomstrade under’ oaflåtliga bevis på kejsarens
ynnest.

Landets ekonomiska oberoende tryggades genom
myntreformen, då Finland fick sitt eget myntväsende,
baseradt på metallisk
valuta. Järnvägarne och
andra kommunikationsmedel
utvecklades snabt och
varuutbytet med utlandet
underlättades genom
frisinnade tullBtadganden.
Ett-nytt lif biel ingjutet i alla
grenar af förvaltningen, och
den kommunala
själfstyrelsen ordnades på en bredare
bas och gafs vidsträktare
befogenhet.

Hos oss föllo
reformerna i god jord, ty Finland
var moget för dem.
Därför fann Alexander II en
obegränsad hängifvenhet
hos sitt, finska folk. Utan
knot iklädde det sig de
offer, som krigen i början
och slutet at haus
regeringstid kräfde. Och aldrig toll
det eu rysse in att
misstänka bristande trohet mot
riksenheten hos finnarna.
Skulle det berott pä
Finland, så hade Alexander II
fått sluta siu regeringstid
såsom den lyckligaste af
uiunurker,

Men hans öde sknlle
blifva tragiskt ....

Reaktionen liiljde, och
del biel lugnt i Kyssland.
Meu Finland har lyckligt
och tacksamt bygt vidare
på den grund den store
monarken lagt och hur
ingen högre önskan äu den
att få resa siu
samhällsbyggnad som ett
otörgäug-ligt monument till hans ära
oeh till det. ryska likets
stolthot, ett troget folks
ärestod åt tsaren-befriaren,
hägnad af lagen och
freden, af upplysningen och
arbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free