Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o. 24
TIDEN. 43
goldal såsom eskort, ty iullstäudigt säkert iir det
inre landet, icke. Do kurirer, sota lora de utländska
beskickningarnas ocli affärsmännens post mellan Fez
ock orterna vid kusten, rånas olta nog ocli mördas
meil största kallblodighet, om de göra motstånd, litt
par at dem hade försvunnit under de senaste dagarna
ocb med dem alla de brel och depescher de medförde.
Men huruvida vanliga fribytare eller möjligen
roge-ringsbanditor buro skulden för de senaste rånen knnde
ingen med säkerhet algöra. Hvad inan däremot
säkert viste var, att sultanen ingenting hade emot det
längata möjliga fördröjande af underhandlingarna ined
Spanien om fredsbrottet i RitV-distriktet.
Vår väg låg delvis i omedelbar närhet af detta
distrikt, hvars vilda befolkning alt ännu befann sig i
jäsning efter bataljerna kring Melilla ocli ehuru deras
fiendskap och stridslystnad väl egentligen gälde
spanjorerna, kunde dot lätt. nog hända, att andra resande
— hälst med loiviuide bagage — också togos för
spanjorer och behandlades därefter. Eskorten var sålunda
icke helt och hållet an formsak ocli dä dessutom
guvernören belt eukell icke tillät någon att begifva aig
inåt landet utan militäreskort, var där intet annat att
göra itu a| t underkasta sig — och betala de två
dollars per dag den prydliga soldnten kostade.
Munförråd måste också iordningställas, ty
under bula dagen skulle vi ej beröra någon plats, där
minsta smula löda kunde erhållas. Infödiugsbyar
funnos v’s8t ’ängs vägen, förklarade vår kurir och tolk,
mon om så en kristen svälte ihjäl ntanför deras
dörrar skulle rättrogna mollier aldrig kunna förmås att
gilva eller sälja honom aå mycket som en bit bröd.
Och att låta eu otrogen träda in under sitt tak
kunde aldrig falla eu af de fanatiska laiidsborna in.
Man var belt och hållet hänvisad till sina egna
resurser och således nödsakad att göra aå omsorgsfulla
förberedelser som möjligt.
Teknisk oef; tfefenskapfig krönika.
Vanda ås vatten är äter drickbart. 2000
mikrober pä hvarje kubikcentimeter är icke mycket.
Sådant vatten betraktas i västra Europa som godt.
1 tiltrerbassinerna i Gammelstaden blir det dessutom
så renadt, att blott några tiotal eller något hundratal
mikrober per kiibikcentiineter återstå. Blir sommarn
öfvervägande solig och klar, som våren varit, kunna
vi vänta oss ett utmärkt dricksvatten.
Ty ljuset dödar ajukdomafrönu. Bnchner i
Munchen har undersökt floden Isars bakteriellalt ofvanför
staden under olika tider af dygnet och erhållit följande
antal kolonier per kubikcentimeter:
kl. ti,»» e. in. I6Q kL a f. m. 400
„ ta * „ 5 „ 1 «. « 630
„ 11 * . S 5 „ „ 51»
,12 „ „ 1117 „, 6 „ „ 250
„ 1,46 1. ni. 1180
Det. är tydligt, att baktoriukoloiiieruas antal
minska* till natten och sedau åter tillväxer äudu till
soluppgången. Flere andra bakterieforskare halva gjort
liknande erfarenheter. Procuociui liar tagit
klorvatten fråu t’biutamone i Neapel, innehållande 420,000
mikrober per kubikcentimeter, uch utsatt det för Bödra
Italiens solskon. Inom en dag voro alla döda, och
dock lick ljuset tillträde till vattnet eudust uppifrån.
Pauaini tog ott starkt förorenadt vatten och utstälde
det, för solstrålarna i ett fullkomligt genomskinligt
glaskärl. Efter 20 minuter funnus ännu 2520
bak-tetiekoluuier per kubikcentimeter, mon eiter 70
minuter endast 4. Vatten, som stått länge i karaltiu i
solskenet., är således desinfiiieradt. Under itivärkan
af ljuset rensa sig floder, kanaler och dammar Irån
sjukdomsfröna. Det liar länge varit kändt, att floder,
som, där de genumflyta stora städer, blifva till
ytterlighet förureoade, uågra kilometer eller högst några
mi| längre Irain återlå siu renhet. Bakterierna
förtära suabt alla organiska ämnen i vattnet och dö
lit hvart efter soln de begynna lida brist på föila.
De organiska ämnena upplösa sig hastigt i vattnet,
de jäsa, uiultua, ruttua, alt efter aili sammansättning
uch de angripande mikrobernas art, do lasta
återsto-derna qjiiiika till botten, de gaaformigu ämnena
uppstiga i luften och eu ringa uiäugd för hälsan ofarliga
lösningar kvarstanna i floden. Isar inträder i
München med i medeltal c. 300 mikrobal’ per kubikoeutj-
meter, lilmnar staden meil 12000 och hyser 13
kilometer längre fram blott 4800 mikrober per
kiibikceu-f.imoter. Isar strömmar dock meil snabt lopp. Seine,
som i Paria mottager en kvart miljon kubikmeter
kloakvatten i dygnet, är sju mil liigre neil, vid
Me||lun, åter fullkom|igt klar, oaktadt dess stränder hela
vägen äro rikt bebygda och uppodlade.
Att naturen själf utöfvar an för vårt,
välbefin-nando ytterst, viktig desinfektion, kau således icke
betviflas. Aunu märkvärdigare och, om det håller
streck inför en noggrann ooh långvarig profning, ännu
mera betydelsefullt är det af dr Palermo funna
förhållandet, att sjukdomsbakterier, som i vatteu äro
utsatta för solljuset, innan de dö förlora så mycket
af sin vimlens, att vattnet kau användas som
vaccin. Han har gjnrt denna erlaronliet med
kolera-bacilleu. Redan tidigare har dr Fcrran i Tortusa
trott Big märka att, vattnet, i bäckar och strömmar,
som föra kolerabaciller, såsom dryck orsakar blott
svaga koleraanfall ocli gör de angripna personerna
otillgängliga fiir svårartad kolera. Hau har därför rent,
af yrkat, på at|, under koleraepidemier smitta neil
vattendragen. Naturligtvis fick hau ej sin vilja
fram, ty det vore alt för vågadt att. stödja sig pä
en så riuga erfarenhet i en sak. där miljoner
människors väl ocb ve kau sättas på spel. I alla fidl
öppna sig liär nya perspektiv fiir dou hygieniska
forskningen ocli vi se, huru litet niäuniakaii ännu
känuer naturen. Hvad som i går ansågs skadligt,
skall kanske i morgon anses nyttigt, och kanske dot
bästa sättet att, få godt dricksvatten i framtiden blir
att grundligt smitta ned det ocli sedan låta det jäsa.
Mikroberna äta upp hvarandra och vi bli vaccinenide
mot alt ondt!
* *
Ännu fiir tjugu år sedan räknade geologerna med
ett visst irumtidsbekyinuier ut, huru länge jordens
stenkolslager kunna förslå, om industrin utvecklar sig
i ilen proportion soui under detta sekel. Bekymret
är nu slut. Mänskligheten kau med lugn motse en
obehindrnd kulturutveckling ät ven om stenkolshärdnrne
blefve uttömda inom den närmaste framtiden. Vi
hafva jn elektriciteten!
För att framkalla elektriciteten behöfva vi ej
bränsle. Den kan framkallas med tillhjälp af
lor-sarne, al bränningen, af tidvattnet, af auletis och
stjärnornas strålar. Hela världsrymden är den
outtömliga källan till denna kraft, hvars användning
mångfaldigas år efter år. Den gilver oss ljus, värme,
ljud, kemisk ocb mekanisk kraft. Den berömde
elek-trikern Nicola Tcsln håller ju på med att försöka
frambringa solljus på elektrisk väg. Han har i ett
mörkt rum satt luften i svingande rörelse genom att
införa elektriska strömmar at 800000 voit ocli
därmed frauikullut ott glänsande ljus. Ännu fattades
mycket för att detta skulle kuuua jämföras ined
solljuset, meu det är endast eu tidsfråga, när man
Anner medel att. utan lifsfara handskas med sä starka
elektriska strömmar, som erfordras för att framkalla
tusen gånger snabbare svingniiigar än de uu ernådda;
då är solljuset läriligt.
En vidsträkt, användning hur elektriciteten fäll.
för utsmältning af aluminium ur dess malmer. Deu
allmännaste och billigaste alnminiummolmeii är leran.
Eu annan, som finnes i våra vanligaste bilrgarter, i
graniten och gneisen, är fältspaten. Ett ai de
största aluuiinituiivärken är Neuliauseu. Dess drifkraft,
omkring 15000 hästkrafter, leder fråu det stora
Rhenfallet nära Schaffhausen. Älven nära Niagara hsu’
eu stor ahiminiumfabrik blifvit anlagd. Den drifves
med elektricitet, framkallad af turbiner i deu
hydrauliska tunnel, som blifvit anlagd |iir teknisk
anväud-ulug af Niagaralallet. Denna tuiiuol, i hvilken vattr
uet första gängen insläptes den 25 januari, skall
högtidligen invigas den 1 julli. Kostuaderna för dess
anläggning hafva stigit till ungefär 20 miljoner uiurk,
mon så skull den också lämna en oalbruteu arbetskraft
motsvarande 50000 hästkrafter. Redan uu drifver deu
härifrån lämnade elektriciteten ej blott, det nämda
aluminiumvärket, utan dessutom Niagara pappersbruk,
det största pappersbruk i världen. Man plauerar
bland annat att drifva ångbåtarna på Erioqjöu med
Niagaraelektricitet.
Elektriska ångbåtar, elektriska spärvaguar,
elektriska velocipeder, alt det där är ingen nyhet mera.
Hvad tyckes oin det elektriska krutet? Uet. hotar nu
att undantränga det rökfriu krutet, Fulguriteu är
detta nya sprängämne, och dess uppfinnare är Raoul
Pietet i Geuève. Han har tillverkat tre olika slug
al lulgurit, ucli de halva blifvit pröfvade af schwei-
ziska generalstaben i Tlinn och Freiburg. Det är —
det måste medges — oiigenuigt att kalla fulguriteu
elektriskt, krut,; sorterna I och U tända sig blott,
genom starka elektriska strömmar; dot är köla saken.
Men nil till föraöken.
Sorten III laddades i en kopparpatron och
antändes. Laddningen sköt snm eu raket liögt, upp i
luften, patronen borrades af återslaget djupt neil i
marken. Patronen liade förblifvit alldeles kall ocb
explosionen åtföljdes hvarken af rök eller af knall. 1
borrbål visade sig denna sort oanvändbar, emedan den
ej sprängde klippan, utan blott utslungade laddningen.
Meu sorterna I och ü visade sig som sprängämnen
kraftigare än dynamiten. Vid skjutförsök med sorten
III i det nyaste schweizergevärets patroner ernåddes
en skotthastighot af 6ö8 meter i sekunden, d. v. s.
108 m. mera än det rökfriu krutet, förmår åstadkomma
med samma vapen. Det, var egendomligt, att, se dessa
skjutförsök. Oaktadt. Bkottets snabbhet syntes kulan
bela tiden — ej kulan själl, men någonting liknande
en hvit pnrsliuskopp, 90m med bottnen förut ilade
genom rymden. Pietet förklarar koppen vara ingenting
annat än luft, soui kulan under siu snabba färd
drifver starkt förtätad framför sig.
• •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
