- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
145

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 19.

VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.

Helsingfors den 12 Maj

1894.

Lösnummer 15 p.

Prenumerationspris: helt år 6 mk., för Hbls prenumeranter 4 mk., halft år 3 mk.. för Hbls prenum. 2 mk., kvartal 1.50 mk.,
för HMs prenum 1 mk.. 1 månad 50 p., för Hbls prenum. 40 p. I Landsorten samma pris. I Ryssland resp. 2 Rbl.,

1 Rbl. ooh 50 Kop. — Annonspris: 30 p:i fSr petitrad.

Byrå och kontor:
Skilnaden H:o 6.

Tidens landtdagsgalleri.

Leo Mechelin.

Leopold Henrik Stanislaus Mechelin är
oveder-sägligen en af vårt lands främste män. Han Är ännu
i besittning at sin fulla mannakraft — ban är född
1839 — men har redan bakom sig ön lifsgärning,
som aldrig skall glömmas i Finlands häfder. Ty den
är tecknad på hvarje blad af landets historia från
det konstitutionella lifvets åternppvaknande. Redan
som ung uppträdde Mechelin såsom en varm förkämpe
lör frisinnade principer, och dem har ban förblifvit
orubbligt trogen genom alla ödets växlingar.

Leo Mechelin.

Leo Mechelin blef Btudenl 1850 och egnade sig
åt juridiken, blef juris kandidat 1861, juris doktor
1873 och professor i kameral och politie lagfarenhet
samt statsrätt töjande år på eu afhandling om
statsförbund och statsuniouer. Finlands statsrätt, dennas
utveckling och försvar mot. hvarje intrång har
sedermera varit föremål för hans varmaste omsorger.

Landets lyckotid val- han». Undor den
frisinnade regim, som var rådande till slutet af det
senaste årtiondet, togos hans krafter år efter är alt
mera i anspråk al det allmänna. Redan vid den
första landtdagen 1867 var han sekreterare i
sammansatta 8 ta ta- och bevillningsutskotten och invaldes till
följande landtdag som representant för Helsingfors.
Sedermera värkade han i flere viktiga komitéer, hvilka
förberedde lagar, sådana som näringslagen, lagen om
artistisk och literär eganderätt »amt lagen om
utvidgad religionsfrihet. Adlad 1876 har han aedan laudt-

Henrik Theodor Tallqvist.

Herman Råbergh.

dagen 1877 intagit plats i ridderskapet och adeln.
Under detta och följande ständermBte nedlado han ett
betydande arbete i de viktigaste utskotten, såsom 1882
i stats- och värnepliktsntskottet., hvars ordförande
han var.

Siat nämda år kallades Mechelin till ledamot al
senaten såsom adjoint hos chefen för
finansexpeditionen. Ty äfven i finanerätt. och nationalekonomi hade
ban förvärfvat sig vidsträkta kunskaper och förstått
göra dem fruktbringande för landet. Sålunda hade
ban från 1867 till 1872 varit ledamot af
Föreningabankens direktion och ungefär samtidigt ledamot af
direktionen för Nylands och Tavastehus läns
landtbrukssällskap. 1877 hade borgareståndet utsett,
honom till bankfullmäktig, tid efter annan hade han
deltagit i regeriug8komitéer ined uppgifter af finansiell
och ekonomisk art och en tid skötte han jämte sin
ordinarie lärareverksamhet. professuren i ekouomisk"rätt

Ernst Gustaf Palmén.

och nationalekonomi. Benator Mecheliiis förtjänster om
den llir landet sa gynnsamma handelstraktaten med
Spanien lefva ännu i friskt minne. Året efter sitt
bo8ök i Madrid blef han landets liiianschet.

Mi n nu började de mörka tiderna. Vi kunna
icke här relatera den svära, ihärdiga kamp han på 8in
framskjutna post hade att utstå, altnog, det är nu
fyra år sedan han utträdde ur regeringen, följd af
hela landets deltagande. Han Ilade dock icke tröttnat
— tvärtom. Hans ställning var nu friare, hau
kunde tala rent ut. Och det har hau gjort med friskt
mo|l, genomträngd af öfvertygelsen om det rättas
slutliga seger och af tro på vårt lollu framtid. Denna
lasta förtröstan, detta förhoppningsfulla mod har hon
velat ingjnta hos sina landsmän genom att orgauisera
det stora arbetet »Finland i nittonde seklet", hvari
han sökt visa oss aå väl som hela världen, hvad det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free