Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 24.
VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.
Helsingfors den 16 Juni.
1894.
Lösnummer 15 p.
Prenumerationspris: helt år 6 mk.. för Hbls prenumeranter 4 mk . halft är 3 mk., för Hbls prenum. 2 mk., kvartal 1,50 mk.,
för Hbls prenum. 1 mk.. 1 månad 50 p., för Hbls prenum. 40 p. I Landsorten samma pris. I Ryssland resp. 2 Rbl.,
1 Rbl. och 50 Kop. — Annotisprls: .30 p:i för petitrad.
Byrå och kontor:
Skilnaden H:o 6.
Våra illustrationer.
»Mannen för dagen" har onekligen varit Turpin.
vi meddela därför hans bild.
Det är särskildt fallet i Frankrike, att fakta oeh
förhållanden betyda mindre och göra mindre väsen af
sig än personligheterna: man tänke endast på
Boulanger, general Dodds, Cornelius
Hert./,, amiral Gervais m. 11.
Turpin ser i alla fall ut
som en gentleman, om han
också icke är det, hvarom
meningarna äro lika delade som
rörande hans uppfinning af
tneli-niteii och andra moderna
sprängämnen. som ban sålt eller icke
s< med åsidosättande al’ de
patriotiska känslornas kraf.
Att Turpin »suttit, inne"
på grund af utprässningsförsök
mot franska krigsmin isteriet är
emellertid visst, likaså att ban
slapp fri, då fängelsets portar
på vid gafvel slogos upp tör att
släppa in Panama-männen.
Turpin försökte nu sälja
sin hemlighet åt tyskarna. Och
då bröt stormen lös.
Om också värdet af hans
uppfinningar är tvifvel
underkastadt. så torde så mycket stå
fast, att mannen själf främst är
industri riddare. Det beror
sedan på lyckans gunst och
opinionens vindkast, om ban
kommer att stiga upp till rikedom
och äreställen eller såsom
martyr, i någras ögon, åter får
krypa bakom lås och bom,
delande mången snillrik
uppfinnares öde
Vår bild å 5:te sidan
visar en ny kolossal Music llaü
i London, — lyxens ocli de
jättelika förhållandenas stad.
Deuna reproduktion efter en
fotografi ger redan en
föreställning om ae väldiga dimensioner
den nya lokalen har och öfver
den sagolika lyx där råder i
fråga om yttre utstyrsel.
Rörande musikförhållandena i
London må följande anföras:
Albert Chevalier, den i
London så ytterst populäre
va-riétésångaren, hvilken gjort den
londonske gatiunånglar - rollen
till sin specialitet, höll härom
dagen en rätt intressant
föreläsning i „Playgoer’s Club." —
Titeln på föreläsningen var:
^Populära nöjen, skådespelare
ooh variotésångare*. ocli den
gaf till bästa en del af
föreläsarens egna intryck af sitt
yrke.
Han började uied att
förklara, att han på det allra
bestämdaste var emot det
engelska bruket att servera starka
dryckesvaror bland åhörarne uti
variétésalongerua. I samband
med dessa senare borde finnas
promenadgallerier och
|förfrisk-ningslokaler, mon dessa borde
vara skilda ifrån och ej utgöra en del af den »-gentJiga
föreställningslokalen — „salongen." Hr Chevalier sade
sig ha hört en engelsk prästinan förebrående anmärka,
att, det var spritdryckerna, som lockade engelsmännen
till varietésalongerna, och att föreställningen kom i
andra rummet. Härpå ville hr Chevalier invända med
frågan, om ej musiken i de engelska kyrkorna ofta vore
i»tt lockbete — visserligen ett upplyftande sådant,, men
likväl ott. Blocfcbete". Det iir intet, ovanligt i de engelska
kyrkorna att so folk, som andäktigt lyssnat till »len vackra
musiken, gå ut när predikan börjar. I variétesalongen
däremot finner man i själfva vitrket. aldrig något
motsvarande. De, som blott vilja dricka, ha öfverflöd på
tillfallen därtill i Londons tusentals mer eller mindre
eleganta „ wi i i skypalats", och det, faller dem ioke in att
lösa biljett t.ill en varietéteater blott för att få nöjet
bo-tala sina dryckesvaror extra dyrt,. Det är i själfva
vär-kot ett slags, om än outvecklad, estetisk drift, som —
t. o. m. i London - förmår det af arbetsdagens timga
uttröttade småfolket att flocka sig i någon af
jättostadens talrika Muair. Halln.
Talaren anmärkte vidare, att vissa af den
dramatiska konstens förkämpar i England visa en enfaldig
ifver att förneka all förbindelse med variétdn — ehuru
denna är ett mycket nära besläktadt område. Detta
uppträdande torde hafva en smula släktskap med
leri ocli humbug. V
gen är, menade hr Chevalier,
ett sidoskott på den dramatiska
konstens utveckling, och
„t,rä-det bör ej förneka sina grenar".
Turpin, Ittelinitens uppfinnare.
På Hachettés förlag har
i dossa dagar utkommit en
bok af Panl Stapler ined
titeln : De literära
ryktbarhe-ternas historia. Nedan stående
artikel ntgör en resumé af de
sista kapitlen i boken.
Literaturens
framtid.
Hur skall tramtidons
literatur vill gestalta sig V De
som framkasta denna gåta ana
icke hnr fåfängt det är att
söka lösa den. Då inan
räknar med sannolikheter ger man
ingen plats åt slumpen och
förbiser de personliga
initia-tlvern as omstörtande
inflytande. Den historiska
determinismen tror visserligen oj
på de sist nämda — det
personliga inflytandet (inflytandot)
dränkes och bortföres uf de
allmänna orsakernas stora
ström, säga de. Meu hvem
bevisar, att icko de stora
strömningarue också äro en
optisk villa, en tankebyggnad,
som uppstått genom det
mänskliga intellektets boliof att
förenkla ooh ordna? Hur det
nn än må vara med denna
fråga, huru skola vi i nuets
feberaktiga jäktande skilja
mellan ytliga, flyktiga
rörelser och varaktiga, itøupa
sådana?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
