Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
TIDEN.
N:o 24
inte ens fn|it så tråkig som vanligt, ooh cn intresselös afton — liksom alla
aftnar. Det var jn intet nytt.
Intet nytt! Och donna hjärtoheklämning, denna obestämda längtan, det
var häller intet nytt! Denna åtrå, som hennes tankar inte kunde lormulera,
sora hon inte själf förstod — ofter lycka! J
Ilon skrattade bittert.
Jo! detta Bknlle just vara lycka; det hade main sagt henne, sjungit lör
henne i alla tonarter — då, när hon friade till henne.
Nn hade hon lyckan — hvarför var hon inte då lycklig? livad ville
hon egentligen? Hade hon inte alt hvad hon kunde önska sig — och dock
icke lyckan 1
Lycka! Ja, lycka!
Bab! Ett dumt ord! Ocli fult. dessutom! Det låter som ulir
regndroppar falla irån ett tak ner i en vattenbalja.
Som om ett spöko från den mörka vrån stigit fram i det fladdrande
ljusskenet, så framstod plötsligt hennes lif dunkelt och likvisst tydligt.
Ja, där såg hon det åter — dot tarftiga prästbostället, knappast större
eller bättre än böndernas bostäder i byn — och där inom cn sig år fiir år
förökande barnskara, och hon själf knappast mer än ett barn måste spela
moder och hjälpa den bleka, för tidigt åldrade frun i linset, att för fjärde gångon
vända de redan tre gånger vända barnkläderna. Så kommo bekymren lör
skol-penningarno för de båda älsta gossarne, hvilka fadern ej längre mäktade
undervisa på egen hand ocb den ständiga oron och bekymret för hvarje groschen,
som måste gifvas ut. Och dock! H|irn mycken sol och blommor — och
äpplen seilan? Om det också just inte fans mycket annat att äta. Så många
muntra lekar på höskullarna, så mycken munterhet, trots de med olika färger
stoppade strumporna och de felande söndagskläderna.
Till dess, att cn dag lyckan Ack det olyckliga infallet att uppenbara sig
eller såsom hennes far uttrykt sig: „helt oförtjänt fallit ned ölver dem (rån
himlen."
Där såg hon fadern sitta, värdig men något blek, och bredvid honom
mudern, belt ängslig, halft strålande; och från solfan reste sig kyrkans ägare,
riddargodsherren Henrik Borowsky, och hon, som man hämtat från
krushärs-plockuingen, stod där förvirrad inför honom — ban, för hvilken hon på
skol-flicksinanér alltid brukade springa undan så snart hans bruna hästar höllo
utanför prästgärden — och hon säg hur han blickade på henne med ett uttryck i
de grå ögonen, hvilket hon först senare, mycket senare förstod. Hon hade
velat skratta högt, men inte kunnat, hon hade velat säga nej, men ej vågat,
ty medati hau stod och höll hennes hand i sin såg hon faderns stränga blick
och modern, som förstnlet torkade sina tårar, och den gamla tageltygbeklädda
soffan, ocb utanför dörren stampade de oroliga hästarna.
Han gaf henne hetänketid — till dagen därpå.
O, denna natt! Denna natt!
Modem satt på sängkanten, grät ooh skrattade i samma andedrag,
afundades sitit eget barn och rabblade upp bela sitt fattiga lifs elände, från hvilket
nu hennes dotter skulle blifva bevarad.
O, denna natt! Denna frestelse! Rikodomen! Där var jn lyckan!
Vid middagstiden ikläddos hon sin svarta konflrmationsdräkt och modern
förde henne in till fadern. Denne hade högtidligt talat om hennes kommande
plikter och om den öilnynkhet, med hvilkon hon sknlle göra sig förtjänt af
denna lycka — oin hennes lijärta talade ban intet. Men då bon såg de bruna
hästarne svänga in på bygatan, hörde vagnsbnllret stanna utanför porten och
såg fadern gå sin blifvande svärson till mötes — då rasade hon ur rummet,
ut genom köket, och npp i det gamla äppelträdet, snabb som en katt.
Ja, så handlar man, när lyckan faller öfver en från himlen!
Man sökte henne länge och skulle häller inte funnit, henne, om ej hnnden
olyckligtvis sprungit efter henne och stått, skällande och kialaande på
trädstammen medan inan kallade.
Då sknlle fadern haft god lust att i trots af alt på stället tillämpa strängt
den kristliga hustukten.
Borowsky hade skrattat öfver hennes skolflicksmanér, „Hon är ju ännu
så ung." sade ban.
Så ung, ja så var det! Han hade förälskat sig i hennes sjutton år, och
det var det förskräckligaste! Däraf koin den vämjelse hon kände, denna andliga
och lekamliga vämjelse, som dödat alt inom henne: munterhet, skrattlust och
lefnadsglädje. Intet fans kvar, blott leda och afsky.
Och så längtan! Denna underbara tränad, hvilken alt sedan hennes
flick-dagar aldrig lämnat henne, som pinade och plägade henne och som blef än
svårare, när hennes stackars sjukliga barn dog.
Hon reste sig, klädde hastigt af sig och gick i säng. Sömnen var
hennes enda vän, den gaf åtminstone hennes tankar någon ro, om ock endast för
ett par timmar.
Påföljande morgon sken solen ned frän en fullständigt klarblå himmel.
Bill dök med förtjusning i vågorna, hvilka i efterdyningar från föregående
dagens storm ännu bibehållit något vildt och nordsjöartadt. Vid badning
sammanträffade ban med Borowsky, som med systematisk noggrannhet, lät tio vågor
skölja ölver sin rygg. De båda herrarne blefvo samtidigt färdiga och lämnade
badanstalteu i hvarandras sällskap. (Forts, följer.)
HAKTMAN, FUft FKËREIS — COGNAC.
Helsingfors Asfalt Aktiebolag
ut/liv alla »lat/ af
iXontor: SräsviRsg. 2 G. cÆeleJon 162.
Fördelaktigaste kapitalplacering.
Högsta ränta å inbetaldt kapital erhålles genom att köpa en lifränta, eller
taga en lif-, kapital-, pensions-, kompanjon-, utstyrsel- eller barniörsäkring i
det stora ocb rika lifförsäkringsbolaget ,,’I’lie Mutual Life", som äger en
räntebärande törmögonhot å 966 miljoner mark. Intet bolag erbjuder större
fördelar eller lämnar siua försäkrade större utbyte än „The Mutual Life",
emedan hela vinsten tillfaller de försäkrade, alldenstund inga aktieägare finnas.
Enligt faktiskt uppnådda resultat under bolagets 50 åriga värksainhet, hur
det visat sig, att inbetalade premier återbetalats med öfver 4 "/o ränta pa ränta —
ett resultat, som med afseende å de billiga premierna och do liberala
lürsäk-riiigsvilkoren är ensamt stående, lugen må därför ansöka om försäkring, innan
ban tagit del at de fördelar »The Mutual Life" erbjuder. Fiir öfrigt påpekas:
att förlallen försäkring, som i tre år varit i kraft, kan utbytas mot fribref,
hvarigenom de inbetalade premierna ej gå förlorade;
att, förfallen försäkring kan återupplifvas medels läkarebetyg oin god hälsa;
att poliserna efter två års förlopp äro oantastliga och således oberoende af den
försäkrades vistelseort, resor och sysselsättning samt giltiga äfven vid själfmord;
och
att »The Mutual Life" under sin 50 åriga tillvaru åt de försäkrade eller
desses rättsiuuehalvare utbetalt deu enorma summan at c:a Frnk 1,800,000,000.
Helsingfors Asfalt Aktiebolags
Naftalinfria tillverkningar såsom
ÅSFAITTAKFILT,
JISFJIL T LAG K,
TAKFILTFERNISSA
m. hl tillhandahållas allmänheten.
Agenter: Hrr
P. Sidorow, Helsingfors.
Julius Tallberg „
Axel Ahlqvist, Borgå.
C. H. Lampén, Tavastehus.
A. I. Blomqvist, Ekenäs.
K. S. Lindberg, Hangö.
I. Herckman, Lovisa.
A. Koskinen, Lahtis.
Hj. Cavért, Kalo.
ANNONSKKA
TIDEN.
Innehall: V&ra illustrationer. - Litera"
turens framtid. — Pejiningens
makt-— En pappersbit. — Den sista
katolska prästhustrun i Vexiö. — Spöket på
Goresthorpe Grange, - Afsked
(,Följe-toug). Annonser.
Illustrationer: Turpin, melinitens
uppfinnare. — Från det moderna London.
Helsingfors,
Huvudstadsbladets Nya Tryckeri 189*,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
