- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
226

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

N:o 2’>

tveka alt. lika liberull nom opartiskt a»vända käppen
på hvarenda ieke legitimerad individ, som erh|ilde Hf
att litra honom Lill vare sig peufeinn eller hotell.
Hvarje respektabelt liSrbäwfe för »Bsande Sir villigt
nog att anvisa någon plats där smàna kunna filinit
iak öfver hufvudet,Ulven om härbärget själft lir fullt ;
och därför är det enda fömultiga att utan vidare
begifva sig till ett hotell — samt Kil gör» frikostigt
bruk af käppen.

Kudust obekàntskap med riksförliällandena
nlls icke någon motvilja ntot fcäppWsusom sMäfi
gjorde att vi, då liotellkoiidnktnrcriia deu ena elLer
dou andra försäkrade Big icke kunnn lofva oss rnm.
lämnade våra effekter åt. en individ af nog
slnskak-tigt yttre, hvilken innehade adresskort från en af de
pensioner Hädeker rekommenderar. Vi togo det helt
oskyldigt för gifvet, att mannen värkligpn var tillstäld
i pesionen i fråga, och började därför under liåus
fed-uiug eu Eriksgata, som sent, kominer att gä nr
åtminstone mitt. minne.

Pensionen var naturligtvis fullbesatt ända till
sista sängplatsen och därmed all önskvärd klarhet
vnnnoir om att vår förare — trots alla bedyranden
om motsatsen, ^icke var utskickad frän anstalten i
fråga att möta resande, titan en lösdrifvare, soln
förskaffat sig några adresskort. Men nil var det för
sent, att, taga till klippen. Våt kusk föistod lika
litet som någon annan kusk i Kairo ett ord af något
europeiskt språk ooh vi voro naturligtvis fullständigt,
obekanta med staden ocli dess intrasslade, topografi.
Där var intet aunit|. ull göra än att låta, furaren söka
hålla sina liter och äter upprepade löften att, föra oss
till en annan god pensiun — ban kände hvarenda
sådan i Kairo. Vi fortsutte altså, med bagaget följande
efter på en äsiiekärra, körd af två skrikande, barbenta
egypter. Den undra, tredje, fjärde o. s. v. pensionen
var lika Tull som ilen första och en hvar vi kommo till
föreföll en mån ruskigare än den näst. föregående,
hvarför också ovett i all, rikligare mängd dödade
öl-ver föruren. Men ovett. utan behörigt
käppackompag-nement är liir en Egyptier som „ein Lied oiiue Worte".
Det berör hans trumhinnor, men han förstår det, inte.
Vär förare upptog de värsta mbjÈga tillmälen ined de
huldaste småleenden och kiird‡ till ett nytt näste.
Sent pfi kvällen kommo vi slutligen till ett. lins, det
vi att döma efter de sträckor yl åkt antogo ligga i
någon lörstad eller an nan utkant, men där
lyckligtvis ett rum tans att tillgå, så pass snygt att. man
kunde riskera begagna det lör eu natt, Vid dagsljus
borde del, vara mindre svårt att qjälf finna vitgen i
Kairu och leta upp ett batre härbärge. Karnevalen
skulle i alin fall icke räcka längre än en ilag och
kunde vi dltrlör opåtaldt, skänka oss nöjet att
likvidera deu s. k. föraren samt att hålla under hans
näsa en försvarlig påk. afgifvande ett, högtidligt lotte
att låta honom formera deSB nära bekantskap vid allra
minsta liirsök att tillhjuda oss några vidare tjänster,
lians första fråga sed^iii bagagel hämtats upp var
nämligen angående tiden då vi skulle behöfva honom
följande morgon.

En karneval i Kairo är till sina hufvuddrag
bra nog lik andra karnevaler. Mora eller mindre
eleganta loger uppföras längs ile bufvudgator, där låge|
går fram, damerna bära sina nyutä och elegantaste
vårtoiletter lör revyn från logerna, khediveu, haus
ministrar, främmande makters representanter och andra
högdjur intaga de bästa platserna samt utgöra jämte
sina dnmcr den ingalunda minst sevärda delen ni
festprogrammet, confetti kastas, vidunderliga masker så till
fots, »om lill häst och i äkdon draga fram i fesl lägel
(i. s. v. Men jämte dessa vanliga kariievulsdrug
erbjuder CH sådan tillställning i Kgvptens hufvudstad
ed bel del säregna moment, hvilka göra den
betydligt merit både målerisk ooh intressant än någon som
|iras I Europa. I några al logerna sitta damer med
nedra delen uf ansiktet läkt al den tunnaste och
mest genomskinliga slöja man gärna kan tillika sig.
De tillhöra en eller annan piischas harem och lå icke
visa sig utomhus med obeläkt ansikte — uieu ingen
förbjuder dam all använda hum tunna slöjor som
hälst. I själfva karnevalståget deltuga en mängd
knmelryttare, soui gifva detsamma eu deciderad!
österländsk prägel, och lolkhoparna, som bölja på alla
gator, där tåget väntas, äro brokigare, egendomligare
och täng| mera intressaiitu itu någon europeisk
kitrue-valspublik oui de ucksà i rwgeju al hal ta sig från
aktivt deltagande. Larmande orientaliska såväl soin
europeiska musikkårer företräda eller följa mänga af
de grant, utstyrda vagnarna, grupper al masker bo
hyrt Asuor säsuni fortskaffningsmedel och synas ha all
uiödu att styra sina at larmet och graulålen förvildade

riddjur, hvilka i icke ringa män bidraga till oljudul
då de upphäfva sina uhurmoniska stämmor i högljudda
protester mot detta oerhörda intrång på orientens
hlfjviska lugn. Kamelerna vagga tram i jämii takt.
skenbart uheröMn al all den skriande nyheten i don
karavan, livar® mest pittoreska dol de un ntgör»; från
logerna ljuda handklappningar och från
musikcetrn-iloii dånande fanfarer, då någon mera än vanligt
tilltalande grupp ilrogor förbi, gatpojkarna jubla och
högtidliga beduiner 1 måleriska draperier åskåda mod
undran flen skråliga europeiska festen — medin
leUs varma gyllene vintersol glänser öfver deri
bro-kign vilda granläten or.li framhåller hvarje dess
minsta detalj. Det är eu inlernaliskt. skurande
disharmoni, denna västerlandet* karnevalsfest, larmande Iram
under orientens bländande klara sky, mellan skaror
uf rsnreietjtänter fiirljbgtal |i|nder I Afrika oeh Asien,
tysta, undrande oeh högtidliga — och troligen
uträknande huru myuket mynt de .hvar. i sin stad kunna slå
uf ilo otrognas galenskap. Mon däruti är karnevalen
knappast värre än Kairo själft, ty en mera
oharmoniskt brokig blandning af väster- oeh österland än
det modärna Egyptoiis hufvudstad linnes väl knappast.

Kairo. Dess allmänna fysionomi.
XJ1J.

På den tid då Kairos storartade moskéer
byg-iles och dä khaliferna läto uppföra do praktbyggnader,
i hvilka de sedermera begrafvades ocli hvilka än i dag
utgöra en af traktens förnämsta sevärdheter, var
staden troligen eu enda storartad inkarnation af
praktfullt, målerisk och typisk orientalism men den
tiden är länge sednn tör®. Numera har Kairo
urartat till löga mera än ett jättckaravanserai för
turister från Europa och Amerika, där alt göres tör att.
ställa turisterna till freds — ocli där litet hvar har
ett mera eller mindre synbart tinancielt, intresse af
turisttratiken.

Kairo Sr ju visserligen Etrvpteiis hulvudstad och
siltet för dess regering, men åtminstone under den
egentliga säsongen ställes allting annat i skuggan af
den kolossala turisttrafiken, som flödar ill i eu
oafbrn-ten ström öfver Alexandria och Port Said, tipp lill
den första Nilkatarakten och tillbaka igen till lvaiio,
deu stora mötes- och samlingsplatsen. Följden häraf
är också don, att i den uyare delen al staden en mängd
kvarter uppstått med raka, lulu gator och väldiga
byggnader at den mest. triviala europeiska arkitektur.
Europeiska fiukrar. rörspända pà europeiskt sätt. ineu
i regeln med egypliskt usla hästar, befara de modärna
gatorna, hyrda lill största delen af turister, hvilka
från morgon lill kväll knrina ses i rörelse längs de
af Hädeker, Murray eller Cook & Sun förestutvade
routerna i staden. Vid hvarje steg möter man de
gapande, professionella turisterna, kring hvarje
monument svärma de i skaror och pà hvarje hotellveraiida
sitta de i stora hopar, betraktande det brokiga
gatu-liivet och lelvcrhet.

Denna atraktion liar Kairo nämligen ännu icke
förlorat, trots all inträng al s. k. europeisk
oivilisa-taliun. Och väl vetande att denua gatornas
måleriska brokighet erbjuder de flesta af dem, som besöka
staden, mera af allmänt uppfattligt intresse äu alla
monument, och moskéer sammantagna, ha hutellegaruc
i regeln försett, sina hotell uied rymliga terasser
eller verandor, därilràn gästerna kunna följa hvarje
detalj uf gatulilvet, utan att utsättas för dess obehag.
Till högre potens kan nämligen elterhäugsenliet Inte
drifvit» fin livad Kairos tiggare, nsnedrifvare,
gatuförsäljare o. s. v. nior’ det, och därför är en
promenad bland folket eller en stund, tillbragt utanför
ett at de tallösa kaféerna, ett ingalunda ohhiududt.
angenämt tidsfördrif. Men en plals pä eu
hotellve-randa, några fot ofvan gatunivån och med en solid
jernbalustrad såsom skydd mot intrång, skänker
tillfälle Lill betraktande af ett lefvande kaleidoskop, så
mångbrokigt och sä oupphörligt växlande, att något
liknande knappast kan ses på någon annan plats i
världen.

Kairo är all ännu en betydande handelsstad,
hvars uffärsomsättniug ingalunda lörminskats geuom
kust,trafiken, och därför utgör staden också eu
mötesplats liir handland» och affärsmän i allmänhet från
såväl Alrika som Asieu och den europeiska östern,
(ireker, turkar, armenier, italienare uch fransmän möta
på hvart steg. Araber, hemmahörande öster om
Suezkanalen, molirer Irån Tunis, Algier och Marokko,
negrer trän Sudan och ändå längre in i landet belägna
distrikt, perser, hinduer uch afghaner från det inre

af Asien, egypter af ulika klasser, Irån den höga
statsfunktioiiären, som vräker sig ’i aj» europeiska
ekipage, ned tTI I d« ödmjuka fellahs. srhrtsi.ralarnn,
hvilka nu såsom fordom, sedan tusental år tillbaka i
tiden, odla Egyptens rika .|urd och i törsta hand
fram-hriugu dess välstånd — och litet hvarstädes i denna
brnkiga hoj» turister frän norr och söder, frän östan
uch västan, (t.itnförsäljare at hundrade olika slag
bjnda ut sina varor, frän dyrbara orientaliska mattor,
väfnader och broderier ned till de billigaste bakvärk
och födoämnen. Vattenbärarne, med vattensäckar af
bela getskinn iilVer axeln, *krninlu med sina små
mäs-aingsskälar fö|iuatt vtuik* eventuella kunders
nppmärk-samliet, „gamberiu! pgamberi freSchi"! ropa försäljarne
at räkor ooh sticka sina trälåt ittM de Ijnsriida
skaldjuren rätt in under ens näsa, åsnedrifvarne, i långa,
|||fi, kåpor, kila sig- själfva och sina djur fram genom
folkhoparna utan minsta försyn för vare sig liktoruar
eller eleganta toiiettor, och midt igenom viieti ^.tikymtt,
dä och då ett par „8aiscs". löpare, hvitklädda med’
gnldbroderade jackor ocli fezer med långa tofsar, som
svaja likt, plymer’ då bärarne ) skarpt lopp bana väg
för sina borrars vagnar genom det brokiga myllret.

Det är rent otroligt hvilken mångfald ill varor,
som ut,bjudes på Kairos gator, och ändå mera otrolig
är mängbrokigheten af försäljande. En eftermiddag
den lifligaste affärstiden för detta slags handel —
roade vi oss mod att anteckna alt som erbjöds oss
att köpa uuder deu tid af en timme och IjUgti
minuter, vi tillbragte utanför ott af de — at turister —
mest besökta kaféerna, och fingo ihop löljande lista:
antikviteter, utbjudna af tvänne stål,liga
ökeiibediii-ner i bnrnuser och gula tofflor, räkor och
halskrabbor, lyra olika lörsäljare, barbent;! egypter af
läg klass, antilophorn, piskor at flodhästhud,
knifvar, bågar, pilar o. s. v. frän del inre al
Sudan försäljare eu den fulaste, uiest djuriska
neger man gärna kan föreställa sig, absolut okunnig
i alla språk utom sitt eget, men väl hemma i
räknekonsten ocli noga kännande alla egyptiska myntslag
— vidare: vnktlar, lefvande, i burar saml skjutna af
de fellahs, som utbjuda dem till salu; lisk af
åtskilliga olika slag: turkiska broderier i guld och silke
på såväl ylletyger som på siden, utbjudna af
armeniska judar; höns, kycklingar, gäss, änder och andra
ätbara tamfåglar i mängd och myckenhet;
spatserkäp-ptir sex försäljare — af mångahanda slag, alla
af försäljarne prisade såsom lämpliga tör äsnedrilvare,
tiggare o. s. v., egyptiska bakvärk, turkiska
tSchibu-kcr. japanesiska skräpkuriositeter, dadlar, nötter ocli
frukt; färdiga kläder (försäljarne af omisskänneligt
gainmalleslamentlig rad; egyptiska lnässiugsarbeteii,
snäckor och musslor lrån Suez, oäkta
jiivclerarearbc-ten; nattsäckar, plaidreininar och andra smärre
resc-artiklar samt papegojor ooh kanariefåglar. Lägg
härtill att uuder samma tid uf eu timme och tjugu
minuter tvä representationer af akrobater egde rum på
själfva gatan, att. en trii|ip italienare gaf en
Irilufts-konsert — „vokal ocli instrumental" — på
gångbanan, att eu förevisare al apor lät dessa utföra
konststycken till oljudet af ett positiv, att en legion
sko-putsare oafbrutet gnäldc fram sina anbud at|
uppsnygga våra forlkoiustledamötiir, att väl ett dussin
åsuepujkar ined mera eller mindre oflerhäugseiihet
erbjödo oss en ridt på fYankee Dootlle", ..Nilens ros",
^fjottisbloniman", rItamses den store" och andra djur
ined lika långa öron saml lika distingerade namn —
och kom därjämte ihåg att under alt detta den
vanliga, alf lit,uin tystlåtna, uch sömniga gatiitraflkeu
pågick pä öfligt sätt, sä blir det jämförelsevis |litt att
vinna en föreställning om brokigheten oeh
Ijiidelighe-ten af en eftermiddag i Kairo. Det är omöjligt att
icke känna sig sä intresserad af detta
kaleidoskopi-ska gatulif, uti man knappast hera håller räkning pä
deu tid som förflyter uuh än itu mera omöjligt är
det att icke önska Kairo ett bättre
renhållningsvä-sende, ty gatudofteu är nästan lika lnängbrokig uch
framstående som alla andrtt moment af gulans lif.
Men det är en annan historia.

Mördarens bekännelse.

lo för domstolen i Lyon har Carnots mördare,
italienaren Santo Caserio, afgifvit följande berättelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free